DEN SVENSKA SÄKERHETEN
Tusentals platser i skyddsrum saknas
Civilt försvar (TT)
Sveriges tillgång på skyddsrum är god – men det behövs ändå tusentals ytterligare platser, enligt utredningen om civilbefolkningens skydd. Utredningen föreslår också ett återinförande av civilplikten.
Det totala antalet skyddsrumsplatser i Sverige uppgår i dag till 7 miljoner. Det saknas alltså platser om hela civilbefolkningen ska kunna söka skydd i händelse av exempelvis krig.
Mellan 2 500 och 5 000 nya skyddsrumsplatser behöver skapas per år, enligt utredaren Britt Bohlin. Hur många som behöver tillkomma totalt sett vet hon inte.
– Det är omöjligt att svara på. Eftersom vi inte byggt skyddsrum sedan 2002 så har det inte gjorts någon inventering på var någonstans vi måste bygga skyddsrum. Det måste vi börja med nu.
När en sådan inventering kan vara klar vet inte Britt Bohlin, eftersom det är ett jobb som ska göras av flera parter, kommuner, länsstyrelser och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB).
– Man kanske behöver fler än en plats, en plats där du kan arbeta och en plats där du kan bo.
Eftersom det inte byggts några skyddsrum på tjugo år finns det stadsdelar, arbetsplatsområden och köpcentrum som helt saknar skyddsrum. I Stockholms län finns det i dag plats för 70 procent av befolkningen i länet om alla befintliga skyddsrum skulle kunna användas. För Skåne är siffran 50 procent och Västra Götaland 65 procent.
"Många intressanta förslag"
Ministern för civilt försvar, Carl-Oskar Bohlin (M), säger att utredningen innehåller "många intressanta förslag" för att höja nivån och förmågan att skydda den svenska civilbefolkningen. Skyddsrum är en viktig del i det, enligt honom.
– Det handlar ytterst om att stärka det civila försvaret brett. Skydd av civilbefolkningen är en viktig del i det, särskilt i det sämsta utfallsrummet, nämligen ett väpnat angrepp eller en situation där Sverige dras in i krig.
– Sverige är väl förberett i så mått att vi har sju miljoner skyddsrumsplatser som med ganska små resurser kan tas i anspråk, då är det viktigt att se till att det finns en struktur och organisation för att snabbt kunna göra det.
Vill återinföra civilplikt
Utredningen föreslår också att civilplikt ska återinföras, efter att ha varit vilande sedan 2010. Britt Bohlin vill se att det kommer igång redan under nästa år. Bland annat vill man se en utökad räddningstjänst som en del i ett civilförsvar.
– Vi har räddningstjänst i Sverige idag som är dimensionerad för fredstid. De är för få och har för liten struktur för att klara kris och krig. Vi ser på Ukraina i dag vilka insatser man måste göra, gräva fram folk ur ruiner och mycket annat.
Enligt utredningen ska 3 000 civilpliktiga förstärka räddningstjänsten, 400–500 ska utbildas till utrymningsledare för det fall städer eller län behöver utrymmas, och 450 totalförsvarspliktiga ska utbildas för att kunna ansvara för skyddsrum.
Höga kostnader
Förslagen som utredningen nu presenterar beräknas kosta flera miljarder. Att bygga nya skyddsrum ska enligt förslaget kosta 3,8 miljarder kronor, och att införa civilplikt för räddningstjänst beräknas kosta 3,5 miljarder kronor. Carl-Oskar Bohlin säger att regeringen nu kommer att se över förslaget och vad som är rimligt att genomföra.
– Både den här utredningen och de äskanden som presenterades förra veckan från försvarsmakten och MSB, som också innehöll stora belopp, kommer att ingå i försvarsberedningens samlade underlag, där man förhoppningsvis kan göra samlade prioriteringar av vad man vill gå vidare med och i vilken takt.
Förutom fler skyddsrum och återinförande av civilplikt förslår utredarna berörda myndigheter som MSB, länsstyrelserna och samtliga kommuner i landet bör ha en tydlig plan för att kunna utrymma ett stort antal människor och sedan inkvartera dem på annan plats.
Boel Holm/TT
Annika Andersson/TT
Fakta
Skyddsrum: 3,8 miljarder kronor
Utrymning och inkvartering (statliga myndigheter och regioner): 370 miljoner kronor
Utrymning och inkvartering (kommuner): 1,4–5,6 miljoner kronor per kommun och år
Statlig beredskapsorganisation för räddningstjänst: 3,5 miljarder kronor
Utökad lokal organisering för frivilliga: 225 miljoner kronor
Källa: Justitiedepartementet
Fakta
Det civila försvaret omfattar hela samhället. Verksamheten bedrivs av många olika aktörer; statliga myndigheter, kommuner, regioner, näringsliv och frivilligorganisationer.
Målen för det civila försvaret är att:
Värna civilbefolkningen
Säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna
Upprätthålla en nödvändig försörjning
Bidra till det militära försvarets förmåga vid väpnat angrepp eller krig i vår omvärld
Upprätthålla samhällets motståndskraft mot externa påtryckningar och bidra till att stärka försvarsviljan
Bidra till att stärka samhällets förmåga att förebygga och hantera svåra påfrestningar på samhället i fred, och med tillgängliga resurser bidra till förmågan att delta i internationella fredsfrämjande och humanitära insatser.
Källa: MSB