DET SVENSKA FÖRETAGSKLIMATET

Kommuntoppen: ”Svenska företag är för blygsamma”

Det är inget hokus pokus bakom Lidingös förbättrade företagsklimat. Hjärtefrågan är att få mindre företag att växa. ”Men politiker ska inte styra vilken typ av företag som ska finnas”, säger kommunstyrelsens ordförande Daniel Källenfors.

Lidingö har tagit stora kliv framåt vad gäller företagsklimatet under de senaste åren. Förvisso har kommunen sedan tidigare haft ett gott samarbete mellan politik och näringsliv, men efter en dipp höjde man återigen ambitionerna 2018.

Kommunstyrelsens ordförande Daniel Källenfors (M) säger att målsättningen att klättra i Svenskt Näringslivs företagsklimatranking varit ett uttalat mål för kommunen. Sedan 2018 har man klättrat från plats 66 till plats 14. Och det är inget hokus pokus bakom det förbättrade resultatet.

– Näringslivschefen rapporterar numera direkt till stadsdirektören. Det är en viktig strukturell förändring som gett tydlig effekt, berättar Daniel Källenfors.

Han menar att det är viktigt att politiken sätter en kultur av att näringslivsfrågorna är viktiga.

”Vårt fokus är att hjälpa de företag som finns”

Med en bakgrund från näringslivet och bland annat olika ekonomichefsroller i såväl svenska som utländska storföretag, ser Källenfors ett levande näringsliv som en förutsättning för ett levande och dynamiskt samhälle. Det gäller såväl på den lokala som nationella nivån.

Men för kommunens ekonomi så kunde det egentligen kvitta, konstaterar han och pekar på hur utjämningssystemet fungerar i det att staten kompenserar mellan starka och svaga kommuner.

Källenfors fortsätter att beskriva skillnaden ett aktivt lokalt näringsliv gör.

I den egna kommunen finns det olika kluster av företagare. Ett som kretsar kring design och kreativitet där verksamheter som Beckmans Designhögskola, Carl Malmstens utbildning och Nyckelviksskolan utgör ett nav men också olika företag som säljer, renoverar och underhåller båtar har samlats på ön.

På frågan om vilken typ av företag och branscher kommunen ser som möjliga att locka till sig framöver, skakar Källenfors på huvudet.

– Vårt fokus är att hjälpa de företag som finns på plats i kommunen, men politiker ska inte styra vilken typ av företag som ska finnas. Företagen måste få uppstå av sig själva och sedan kan kommunen se till att göra det så bra som möjligt för dem att verka här.

På Lidingö verkar även ett urval industriföretag. Men liksom i de flesta kommuner, så finns det bland de drygt 8 000 företagen i kommunen, allra flest enmansföretagare. Att få mindre företag att växa är en hjärtefråga hos kommunen idag.

När Källenfors, som själv gärna gör uppsökande företagsbesök på ön, dyker upp hos lokala entreprenörer har han en tydlig fråga med sig som han söker svar på.

– Är det något kommunen kan göra för att underlätta för dig för att öka din omsättning? Det brukar jag fråga.

– Oftast handlar det om ganska enkla saker. Man kanske behöver mer information om bygghandläggningsprocesser eller tillstånd.

En liten fråga för kommunen – stor fråga för företagaren

Källenfors egen bakgrund från näringslivet tror han kan ge trovärdighet och underlätta i dialogen med företagen.

–Det som en kommun kanske ser som en liten fråga, till exempel att en företagare saknar en parkeringsplats, kanske är enklare för mig, som själv är företagare, att se att det kan vara helt centralt för ett företags verksamhet. Utan den parkeringsplatsen så får företagaren inte i väg sina leveranser.

Förutom att företagen i Sverige skapar välståndet som vi alla får del av så menar Källenfors att företagen skapar förutsättningar för ett rikare liv på många plan.

– Det handlar om vilket typ av samhälle vi vill ha. Det ska vara kul att leva, och det är det i dynamiska samhällen där företag och idéer får blomstra.

Tillsammans med partikollegan Niklas Wykman, numera nybliven finansmarknadsminister, har Daniel Källenfors tagit fram en handbok i effektiv kommunsskötsel. Researchen för boken gick ut på att ta reda så mycket som möjligt om vad kommuner som är effektiva har gjort.

– När jag tillträdde funderade jag mycket över hur man ska styra kommunen. Det fanns endast lite skrivet då på temat och det som fanns skrivet såg inte riktigt politikens roll.

Han konstaterar att om alla var lika effektiva som de mest effektiva kommunerna så skulle vi som land spara mycket, mycket resurser.

Näringslivschefen rapporterar numera direkt till stadsdirektören. Det är en viktig strukturell förändring som gett tydlig effekt.

Daniel Källenfors anser att det finns vissa likheter mellan ledarskapet i näringsliv och politik men samtidigt är det väsensskilt i grunden.

– I kommunen så får styrelsen en helt annan roll, du sitter i en styrelse med både allierade och antagonister och ska försöka komma överens. Målbilden i en kommun är inte heller inte att tjäna pengar, utan tvärtom spendera på ett kvalitativt sätt.

Men det här med effektiv kommunskötsel, är det inte lätt att ta över en välskött och välmående kommun som Lidingö?

Källenfors protesterar. Det finns fantastiska möjligheter för andra kommuner med andra sociala förutsättningar att slå in på den banan.

– Medborgare i alla kommuner är i behov av trygghet, jobb och omsorg. Man väljer som kommun om man vill lägga resurser på det eller på onödigheter.

Pengaregnet över kommunerna i tid och otid är han däremot tveksam till.

Under corona fick kommuner pengar som man inte behövde. Och nu vill man ha mer för att kompensera för inflationen.

– Det är skandal att man fick loss alla de här coronamiljarderna utan att det gick dåligt för kommunerna. Det visar på en oproportionerlig förhandlingsstyrka.

– Man hade i stället kunna sänka skatten för företagen, fortsätter han.

Snart kan det bli ett liknande läge när inflationen stiger, spår Källenfors. Inflationen kommer slå extra hårt mot vissa branscher. På det lokala planet ser man i kommunen hur elintensiva näringar får det tufft direkt med högre elkostnader.

”Företagens syfte är att tjäna pengar”

– Företagen söker kreativa lösningar på detta, en del minskar på utbudet och personal. Något man inte vill göra men tvingas till just nu.

Med två decennier i det privata så har kommunpolitikern fyllt på kunskap om både arbetskultur och lönsamhet från många olika håll och konstaterar att det finns många olika sätt att bedriva företag på.

Du har arbetat både för svenska och internationella företag. Skanska, Nordea och Huawei är några exempel. Hur skiljer det sig åt att jobba för svenska och internationella företag skulle du säga?

– Den svenska arbetskulturen som är platt och hierarkisk lyfts ju fram av oss svenskar som den allra bästa modellen.

Men Källenfors tycker att svenska företag generellt sett är lite för blyga för sitt eget, och även det större näringslivets och ekonomins, bästa.

– Företagens syfte är att bli lönsamma och tjäna pengar. Det behöver man som företag stå upp för också.

När politikerna beslutade att lägga ner kärnkraften så hade företagens och näringslivets röst behövt vara tydligare, resonerar han.

– Energisituationen vi har nu belyser detta. De finansiella konsekvenserna av att kärnkraften avvecklades lyftes inte fram tillräckligt där och då och nu är vi där vi är.