KÄRNKRAFTENS FRAMTID

Så löser Finland finansieringen av kärnkraft

Finland har hittat en finansieringsmodell som kan klara utmaningen att etablera nya tunga kärnkraftsreaktorer. ”Tillsammans kan man bidra och dra fördel av en investering som man inte själva hade kunnat göra”, säger Petra Lundström på energiföretaget Fortum.

Den kooperativa modellen är mycket stark i Finland och de kooperativa företagen utgör en ansenlig andel av landets BNP. Ett exempel är det finska skogsbolaget Metsäliitto Osuuskunta med en omsättning på 5,5 miljarder euro och över 9 000 anställda.

Finland har även valt en kooperativ modell för att hantera de stora investeringar som krävs för att bygga kraftproduktion. Modellen kallas för ”mankala”.

Den föddes efter det andra världskriget. Finland var då ett fattigt jordbruksland med en liten befolkning, men efter kriget tog tillväxten fart och efterfrågan på el ökade snabbt.

Frågan var hur landet skulle ha råd att bygga ut den kapitaltunga kraftproduktionen?

Lösningen blev att flera mindre bolag gick samman och bildade ett aktiebolag, vilket alltså är själva mankalabolaget, som man sedan ägde gemensamt.

Själva ordet ”mankala” kommer av bolaget Oy Mankala AB som var ett kraftbolag som bildades i byn mankala 1936. Det var det första mankalabolaget.

Finansieringen och driften av mankalabolaget garanteras av ägarbolagen i förhållande till sin ägarandel. När kraftproduktionen väl är på plats kan ägarbolagen köpa el till självkostnadspris.

Ett mankalabolag har således inget vinstkrav. Företaget existerar endast för att producera el till självkostnadspris för ägarna.

Idag produceras cirka två femtedelar av all el i Finland, och två tredjedelar av all kärnkraftsproducerad el, enligt mankalamodellen.

Den stora fördelen med modellen är att även små bolag kan vara med på tåget, menar Lauri Piekkari, SVP, Treasurer på kärnkrafts- och mankalabolaget TVO (Teollisuuden Voima) som äger och driver de finska reaktorerna Olkiluoto 1 och 2, och som nu håller på att färdigställa Olkiluoto 3.

– Ju fler ägare som deltar i bolagets uppbyggnad, desto mindre risk i projektet och med mankalamodellen ges även mindre bolag möjlighet att köpa el till självkostnadspris, säger Lauri Piekkari.

Bygger på samarbeten

Petra Lundström är direktör på affärsområdet Nuclear Engineering Services and Co-owned assets på energiföretaget Fortum som är en av TVO:s största ägare.

– Det kan finnas alla typer av bolag i ett mankalaupplägg. Från stora energislukande skogs- och pappersbolag till mindre kommunala energibolag. Tillsammans kan man bidra och dra fördel av en investering som man inte själva hade kunnat göra.

I mankalakonstruktionen kan ägarbolagen även köpa el skattefritt trots att självkostnadspriset som man handlar sin el för ligger under marknadspriset. Denna skattefrihet är en mycket viktig del i mankalamodellen, menar Petra Lundström.

– Det stämmer. Ett mankalabolag säljer sin produkt, elen, till självkostnadspris till sina ägare. Detta innebär att Mankala-bolaget inte gör vinst och därmed inte betalar skatt på vinst. Detta är en lösning som är godkänd av skattemyndigheter för just mankalabolag.

Om ett ägarbolag säljer vidare den el man köpt till självkostnadspris på spotmarknaden med vinst betalar man dock skatt.

Hur ägarbolagen använder sin el till beror på deras verksamhet och affärsmodell, berättar Petra Lundström.

– De kan välja att använda den själva som många energislukande skogsbolag gör, eller sälja sin andel på marknaden. På Fortum får vi el efter våra andelar i Olkiluoto 1 och 2 och kan sälja den elen på marknaden, säger Petra Lundström.

Mankalabolag som köper el till självkostnadspris och som säljer den vidare på marknaden måste göra bra affärer nu?

– Produktionskostnaden för kärnkraftsel är relativt stabil, men det är klart att kostnaderna kan öka i och med inflationen. Om marknadspriset på el är högt, som det varit i år, så blir det en större marginal, men marknadspriset varierar kraftigt över tid.

Lauri Piekkari menar att modellen har bäst förutsättningar att lyckas om det redan finns en kraftproduktion och ett kassaflöde att luta sig emot.

– Vi hade redan Olkiluoto 1 och 2 i gång när vi började att bygga Olkiluoto 3 vilket innebar att vi hade ett kassaflöde att luta oss emot. Det är svårare att starta ett mankalaprojekt om du inte redan har kraftproduktion som genererar ett kassaflöde och som därmed sänker risken.

Barnsjukdomar

Olkiluoto 3 är kraftigt försenat. Det skulle egentligen ha stått klart 2009. Nyligen uppgav TVO att det skulle driftsättas i december men efter att man funnit sprickor i reaktorns vattenpumpar har starten skjutits fram till den 23 januari.

– De stora förseningarna beror främst på att detaljdesignen av hela anläggningen inte var helt klar när bygget påbörjades vilket innebar att den fick ändras flera gånger, vilket tog mycket tid. Olkiluoto 3 var också det första stora reaktorbygget på lång tid i Västeuropa och leverantörskedjorna var inte färdiga, menar Lauri Piekkari.

Är mankalamodellen något för Sverige?

– Svårt att säga. Mankalmodellen bygger på beslutet av den finska skattemyndigheten som tillåter att ägarbolagen kan köpa till ett självkostnadspris som ligger under marknadspriset. Jag vet inte om Sverige har förutsättningar för att införa och acceptera en sådan lagstiftning. Jag kan inte svara på det.

Trots de stora förseningarna med Olkiluoto 3 är ny kärnkraft i högsta grad ett fortsatt alternativ för Finland framöver, menar Petra Lundström.

– I Finland pågår en aktiv samhällelig diskussion kring energi och om kärnkraft. Acceptansen är på hög nivå enligt opinionsundersökningar. Speciellt mycket diskuteras nya typer av kärnkraftverk, de så kallade mindre modulära reaktorerna, men storskalig kärnkraft är inte heller utesluten.

Finland står också inför en stor elektrifiering av näringsliv och. investeringarna i energi har ökat från 2,5 miljarder euro till 3,5 miljarder. En färsk rapport från Finlands klimatpanel visar att elens andel av den finska energimixen kommer att fördubblas fram till 2050.

– Det stämmer att elektrifiering är en stor trend också i Finland. Drivkrafterna är definitivt att det blir renare med mindre utsläpp men också mer effektivt, konstaterar Petra Lundström.

Även vindkraften finansieras via modellen

Kärnkraften till trots så är det vindkraften som är det snabbast växande energislaget i Finland. Även den finansieras främst via mankalamodellen.

”Vindkraften kommer inom tre år att växa med ungefär den mängden el Olkiluoto 3 producerar. Om man räknar ihop hur mycket vindkraften växer i år, nästa år och året efter det kommer man alltså upp över 10 terawattimmar”, uppger Jukka Leskelä, vd för branschorganisationen Energiindustrin, till Svenska Yle.

Nyligen varnade Jukka Ruusunen, generaldirektör på Fingrid som är Finlands motsvarighet till Svenska kraftnät, för att det föreligger ett reellt hot om elbrist i i Finland i vinter vilket kan leda till bortkopplingar.

”Vi har förlorat importen från Ryssland och det är mycket osäkert om Olkiluoto 3 kommer att vara i drift. Samtidigt har nedstängningarna av kraftproduktion i södra Sverige minskat importmöjligheten från den delen vilket ökar risken”, uppgav Jukka Ruusunen i energinyhetssajten Montels poddcast.