DE KRÅNGLIGA MILJÖTILLSTÅNDEN
Ny Cementadom oroar – kan skapa BNP-tapp
Den 13 december kommer en ny ödesdom för Cementa. Blir det ett nej från Mark- och miljödomstolen tvärnitar byggsektorn, vindkraftsutbyggnaden och gruvindustrin, varnar expert och spår ett produktionsbortfall till 2030 som motsvarar upp till fem procent av BNP.
Högsta förvaltningsdomstolen har nu slagit fast att regeringens tillfälliga tillstånd för Cementas kalkbrytning på Gotland inte strider mot lagen. Men cementkrisen är inte över, konstaterar Fredrik Isaksson, chefsekonom på Byggföretagen. Ett stopp för kalkstensbrytningen i Slite från årsskiftet bedöms under 2023 innebära ett samlat produktionsbortfall i ekonomin på 140 miljarder kronor, vilket motsvarar 2,6 procent av BNP, och 160 000 förlorade jobb, enligt en rapport från WSP som har gjorts på uppdrag av Byggföretagen.
– Ett produktionsbortfall skulle påverka planerade infrastrukturprojekt, vindkraftsutbyggnaden och gruvindustrin väldigt negativt, säger han.
I juli förra året beslutade Mark- och miljööverdomstolen att avvisa Cementas ansökan om förnyat tillstånd att bryta kalksten i de befintliga täkterna i Slite på Gotland. Men för att förhindra ett abrupt slut röstade riksdagen igenom en tillfällig ändring i miljöbalken, som gav Cementa ett tillfälligt tillstånd. Det tillfälliga tillståndet löper ut den sista december 2022.
Blir allvarlig cementbrist vid nej
Cementa har därefter skickat in en ny ansökan som rör ett fyraårigt tillstånd och domen väntas 13 december. Redan nästa år planerar Cementa att lämna in en mer långsiktig ansökan på 20–30 år.
I en tidigare intervju med TN varnade Karin Comstedt Webb, vice vd på Heidelberg Materials där Cementa ingår, för en allvarlig försörjningsproblematik i Sverige vid sommaren 2023 om de skulle få avslag.
– Vi ser goda skäl att tilldelas tillstånd. Det är avgörande för att skapa kortsiktig arbetsro, så att vi under tiden kan ha en tryggad cementförsörjning. Men det är klart att med den klimatsatsning som vi pratar om så kommer vi även att behöva säkra att vi har en trygghet, försörjning och beredskap betydligt längre än så, sa hon då.
Cementas anläggning i Slite står för omkring 75 procent av cementproduktionen i Sverige. Ett stop för kalkstensbrytningen i Slite kommer bland annat ha en negativ påverkan på planerade infrastrukturprojekt och produktionen av vindkraft, menar Fredrik Isaksson.
– Sverige har idag en stor infrastrukturskuld, både vad gäller underhållet men även nyinvesteringar. Vi räknar med att Trafikverket i princip inte kommer att kunna genomföra mer än de projekt som redan är byggstartade framöver. Det kommer alltså inte finnas möjlighet för att sätta spaden i backen för nya stora projekt.
Hotar vindkraftsutbyggnad och gruvnäring
Enligt Energimyndigheten kommer vindkraften att öka sin produktion från dagens 30 TWh till 90 TWh år 2040.
– Den planerade vindkraftsutbyggnaden förutsätter tillgång på cement och betong och om det blir ett stopp i Slite så kommer det att vara svårt att bygga ut i den takt som man har planerat, säger Fredrik Isaksson.
Även gruvnäringen kommer drabbas väldigt direkt av ett stopp vid Slite.
– Om gruvnäringen inte får tillgång till sprutbetong i sina gruvor så innebär det en minskad metallproduktion.
En kommande lågkonjunktur i kombination med höga prisuppgångar på material medför en tydlig inbromsning inom byggbranschen under slutet av 2022, vilket framöver leder till en minskad efterfrågan på cement.
– När byggandet minskar sjunker efterfrågan på cement betydligt och vi räknar fortfarande med ungefär samma investeringsnedgång för 2023. Det handlar bland annat om att bostadsbyggandet minskar kraftigt.
– Men även om vi 2023 ser en fortsatt svag efterfrågan och minskade investeringar är det avgörande att cementtillgången säkerställs. När konjunkturen vänder upp igen kommer det att vara otroligt viktigt att råvarorna finns.
Risk för stort BNP-tapp
Enligt rapporten kommer BNP på längre sikt påverkas väldigt negativt i form av produktionsbortfall om det inte finns tillgång på cement.
– Om man inte lyckas bibehålla eller bygga ut produktionskapaciteten inom industrin till följd av att det inte finns cement så kommer det att 2030 innebära ett BNP-tapp på fyra procent. Om man även räknar in hur gruvindustrin drabbas så är den siffran fem procent av BNP.
