DE KRÅNGLIGA MILJÖTILLSTÅNDEN
Vatten eller cement – nu avgörs striden
Cementbrist hotar om Cementa inte får fortsätta bryta kalk på Gotland. Men motståndarna hävdar att grundvattnet på ön riskeras vid fortsatt brytning. Nu kommer det första avgörandet om Cementas framtid.
På Luciadagen, den 13 december, kommer avgörandet från mark- och miljödomstolen om Cementas tillstånd för kalkbrytning i Slite i fyra år framåt. Det är första ronden i den nya cementstriden, efter det att Cementas tidigare tillståndsansökan nobbades förra sommaren.
– Vi har sökt tillstånd för en begränsad verksamhet under fyra år. Det ska tjäna som brygga till det längre tillstånd som vi arbetar med parallellt, säger Karin Comstedt Webb, vice vd för Heidelberg Materials Sverige som äger Cementas verksamhet i Slite.
Genom att begränsa sin ansökan hoppas Cementa att kunna snabba på processen.
Då ansökan avvisades i fjol blev det stort rabalder. Cementbrist hotade, och industrin hävdade att det skulle bli byggstopp och att tiotusentals jobb var i fara.
Till slut ryckte regeringen in och ordnade fram ett kort tidsbegränsat tillstånd som går ut nu vid årsskiftet. Därefter ska det nya tillståndet ta vid för fyra år, är det tänkt, och därefter det längre som löper i kanske 25 år.
Cementkris som i fjol
Enligt Cementa är tillståndsfrågorna helt avgörande för om Sverige ska ha tillgång till cement. Om tillståndet nu får nobben uppstår en liknande krissituation som i fjol, enligt Karin Comstedt Webb.
– Vi ser att vi har förutsättningar att upprätthålla leveranstryggheten fram till sommaren 2023. Därefter är det ovisst. Det finns inga alternativ för god försörjningstrygghet i Sverige.
Hon understryker att andra länder har sett till att säkra cementtillgången bättre än Sverige.
– De flesta andra har en strategisk kontroll över beredskap och försörjningstrygghet vilket också vägs in i beslutsprocesser, säger Karin Comstedt Webb.
Mot cementen står tillgången till grundvattnet på Gotland, och sällsynta arters överlevnad i naturreservaten invid kalkbrottet. Flera miljöorganisationer, som Urbergsgruppen, Naturskyddsföreningen och Greenpeace, är kritiska till kalkbrytningen. Även remissinstanser har varit kritiska.
Länsstyrelsen på Gotland har haft samma ståndpunkt under hela den långa tillståndsprocessen, enligt Anneli Bergholm Söder, länsråd på Gotland.
Otillräckligt beskrivna konsekvenser
– Cementas verksamhet riskerar att ge negativ påverkan på Gotlands dricksvatten och på naturvärden. De konsekvenserna är otillräckligt beskrivna av Cementa, säger hon.
Reglerna för tillstånd innebär att den som bedriver en verksamhet som kan skada miljön måste göra en rad undersökningar och utredningar, förklarar hon.
I fjol fann domstolen att Cementas undersökningar och miljökonsekvensbeskrivningar inte var tillräckliga.
– Trots kompletteringar så anser vi att de inte är tillräckliga nu heller. Det är det som det i grunden handlar om, säger Anneli Bergholm Söder.
Johanna Cederblad/TT
Fakta
Huvudfrågan när det gäller kalkbrytningen är inverkan på grundvatten och naturvärden.
Vattenbristen på Gotland har i omgångar lett till bygg- och bevattningsförbud. Hotet mot vattenförsörjningen väntas öka när klimatförändringarna leder till längre perioder av värme och torka.
Kalkbrytningens eventuella påverkan på Tingstäde träsk är ett särskilt orosmoln, enligt länsstyrelsen. Sjön förser stora delar av Visby med dricksvatten samtidigt som det är oklart hur stort grundvatteninflödet till Tingstäde träsk är.
Källa: Länsstyrelsen på Gotland
Fakta
Ansökan som mark- och miljödomstolen (första instans) nu avgör rör ett fyraårigt tillfälligt tillstånd. Nästa år planerar Cementa att lämna in en mer långsiktig ansökan på 20–30 år.
Förra året avvisade mark- och miljööverdomstolen (andra och sista instans) Cementas ansökan på grund av otillräcklig miljökonsekvensbeskrivning.
Regeringen ryckte då in och en enig riksdag röstade igenom en tillfällig ändring i miljöbalken, som gav Cementa ett tillfälligt tillstånd. Det går ut vid årsskiftet. Det nya tillståndet som bolaget sökt nu ska ta vid.
Fakta
Den 6 juli 2021 avvisade Mark- och miljööverdomstolen Cementas ansökan om ett nytt 20-årigt tillstånd för kalkstensbrytning i Slite på Gotland.
Skälet var stora brister i miljökonsekvensbeskrivningen. De gällde särskilt bedömningar av inverkan på grundvattnet.
Högsta domstolen sade den 25 augusti förra året nej till att ta upp Cementas överklagan.
För att undvika risk för cementbrist tog regeringen fram en lag som öppnade för tillfälliga undantag i miljöbalken och möjlighet för regeringen att bevilja ett tillfälligt tillstånd för Cementa.
Lagrådet sade nej till regeringens förslag. Men regeringen gick vidare med en proposition och den 29 september röstade riksdagen enhälligt ja till lagförslaget.
Efter behandling av en ansökan om tillfälligt tillstånd från Cementa gav regeringen bolaget klartecken att fortsätta bryta till den sista december 2022.
Fyra miljöorganisationer överklagade, men Högsta förvaltningsdomstolen har funnit att regeringens tillstånd inte strider mot någon lag.
Cementa har börjat om med sin tillståndsprocess och lämnat in en ny ansökan om tillstånd i fyra år till mark- och miljödomstolen. Den domen väntas den 13 december. Samtidigt pågår arbetet med ansökan om tillstånd för längre tid.
