ELKRISEN

Elkrisen: Många företag vet inte om de klarar vintern

Företagen är redan nere för räkning. Ovanpå det kommer risken för manuell förbrukningsfrånkoppling i vinter. ”Många av de mindre bolagen vet inte om de kan överleva de närmaste månaderna”, sa Teknikföretagens Maria Rosendahl under ett seminarium om elkrisen.

Elkrisen har drabbat de svenska företagen mycket hårt. Det konstaterade flera av de medlemsorganisationer som Svenskt Näringsliv bjudit in till elkrisseminariet under måndagen.

– Det är en otroligt svår situation. Många av de mindre bolagen i elområde 3 och 4 vet inte om de kan överleva de närmaste månaderna, konstaterade Teknikföretagens näringspolitiska chef, Maria Rosendahl.

Här kan du se hela seminariet i efterhand.

Det akuta läget gäller i allra högsta grad även livsmedelsproduktionen vilket också blir en fråga om landets beredskap, eftersom 90 procent av Sveriges livsmedelsproduktion sker i elområde 3 och 4, konstaterade Patrik Strömer, näringspolitisk expert på Livsmedelsföretagen.

– När elräkningen går från exempelvis 30 000 kronor i månaden till kanske 300 000 är det inte lätt. Då är det tyvärr jobb man drar in på, säger han.

Inte bara priserna som oroar

Men det är inte bara elpriserna som oroar landets företag. Inför vintern har Svenska kraftnät uppgraderat risken för så kallad manuell förbrukningsfrånkoppling till ”reell”. Detta är ett faktum som skrämmer väldigt många företag.

Gemene man kanske inte riktig tänker på vilka enorma konsekvenser detta skulle kunna få för företagen, inte minst för Svensk Handels medlemsföretag. Kortterminaler går ned så att kunder inte kan betala, och företag som hanterar kyl- och frysvaror riskerar att tvingas kasta varor för mångmiljonbelopp.

– Det är en stor oro särskilt för de handelsföretag som har kylar och frysar. Dels utifrån kostnadsperspektivet, dels utifrån att de inte vet om de kommer att bli elavbrott och hur långa de kan vara. Effekterna kan bli extremt stora, konstaterar Magnus Nikkarinen på Svensk Handel.

”I praktiken kommer vi att ha en 11-35 timmars förvarning”.

Lowina Lundström, divisionschef, System, hos Svenska kraftnät, hoppas att det inte ska bli tal om någon manuell förbrukningsfrånkoppling men vill påpeka att det kommer att ske planerat om vi skulle hamna där i vinter. Eftersom elpriserna sätts dagen innan kommer Svenska kraftnät att på förhand veta om producenternas utbud kan möta efterfrågan.

Om strömmen inte räcker trots import och effektreserven i form av Karlshamnsverket, kommer det att gå till så att Svenska kraftnät beordrar de elbolag som styr över regionnätet att koppla bort den effekt som saknas. Detta för att inte skada elnätet och riskera en större systemkollaps.

– I praktiken kommer vi att ha en 11-35 timmars förvarning, konstaterar Lowina Lundström.

Vilka som kopplas bort är hemligt

Vilka som kopplas bort från nätet och vilka som kommer att få ström är av säkerhetsskäl inte officiellt, men en prioriteringslista som tagits fram tillsammans med kommuner och länsstyrelser finns hos Svenska kraftnät. Liv och hälsa prioriteras först, och därefter handlar det om kritiskt samhällsviktiga funktioner. Det kan handla exempelvis om att se till att hålla i gång ställverk och andra saker som mycket annat bygger på. Först längre ned kommer ”stora ekonomiska värden”.

Det finns många sätt för Svenska kraftnät och ansvariga för regionnäten att nå ut i händelse av att det blir tal om en manuell förbrukningsfrånkoppling. Allt från ”VMA”-systemet till de mediala kanalerna. Svenska kraftnät är inte oroliga för att företagen inte kommer att veta på förhand vilka timmar det kan bli tal om manuell förbrukningsfrånkoppling.

När det väl blir dags är det dock snabba ryck, konstaterar Lowina Lundström.

– Man kommer att få förvarning om eventuell frånkoppling de aktuella timmarna. Kan vi avstyra det så behövs inte frånkopplingen men om ordern väl kommer så har de 15 minuter på sig, säger hon.

Robert Thorburn, kommunikationsrådgivare hos Svenskt Näringsliv, konstaterar att det kommit alarmerande exempel på kommuner som ännu inte gjort sin kartläggning av vilka verksamheter som är prioriterade, eller har gamla planer som ännu inte är uppdaterade.

– Det är förstås mycket viktigt att man löser det, säger han.

Risken minskar när svenskarna sparar

Bäst är om det inte blir tal om någon manuell förbrukningsfrånkoppling i vinter över huvud taget och där noterar Svenska kraftnät att svenska privatpersoner och företag har minskat sin förbrukning den senaste tiden. Innan det blev klart att Oskarshamns 3 blir borta i nio dagar samt att Ringhals 4 blir borta ännu längre än väntat prognostiserade Svenska kraftnät att Sverige kan bli beroende av import mellan 30-150 timmar i vinter om det blir en normalvinter. Om trenden med energibesparingar håller i sig tror Lowina Lundström att vi inte behöver hamna i en situation med bortkoppling.

Anders Pousette hos Energimyndigheten konstaterar att det inte är någon jätteenkel sak för företagen att spara in mer el men tipsar om att exempelvis nattvandra och titta så att saker inte står på när verksamheten inte är i gång. Andra exempel är att prata med personalen så att alla beteendemässigt tänker på att inte låta saker stå på i onödan. Energimyndigheten har tagit fram en del tips på vad företag kan göra.

– Men de större åtgärderna när det gäller energieffektiviseringar sker när verksamheterna gör investeringar och det är tyvärr lite för sent för det nu. Man kan inte göra jättemycket just för den här vintern, säger han.

Ersättning för manuell bortkoppling utgår inte

I händelse av manuell frånkoppling kommer ingen ersättning att utgå till berörda parter, konstaterar Energiföretagen.

– Jag måste tyvärr svara nej på den frågan, säger vd Åsa Pettersson.

En fråga som också dök upp under elkrisseminariet var hur lång tid det kan ta innan de elprisstöd som aviserats betalas ut till företagen. Tyvärr kan det dröja eftersom det inte är tvärenkelt att lösa det i praktiken, konstaterade Stefan Sagebro som är expert på konkurrens- och statsstödsfrågor på Svenskt Näringsliv.

– Varken vi eller regeringen vet exakt i dagsläget. Jag skulle säga att det i bästa fall kan ske innan sommaren men det kan också dröja till efter sommaren.

Jan-Olof Olsson hos Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, vill slå ett slag för prepping även bland företag, även om metoderna kanske ser lite olika ut.

– Det handlar om att exempelvis se över rutiner, så att man tankar upp bilarna innan man ställer in dem på kvällen, och att det kanske finns fulladdade laptops så att man kan jobba även om strömmen går. Generellt handlar det som alltid att försöka ha en robust verksamhet i grunden med reserver och marginaler. Man pratar mycket om ”just in time” medan vi på MSB gärna pratar om ”just in case”.

– Sedan är det bra även för företag att ha en krislåda. Pannlampor, vevradio och Triangiakök, exempelvis.