DEN SVENSKA KONJUNKTUREN

Konkursrekord och tvärnit för nya företag – ”Mycket går i fel riktning”

Nyföretagandet sjunker samtidigt som konkurserna slår rekord, visar ny statistik. Ändå har vi det värsta framför oss, menar chefsekonomen Sven-Olov Daunfeldt. ”Vi kommer se en smäll som många inte kommer att kunna hämta sig ifrån”, säger han till TN.

Jämfört med 2021 så föll nyföretagandet i Sverige med 5,9 procent under 2022. Enligt Harry Goldman, vd på NyföretagarCentrum Sverige kan 2022 summeras som ett annorlunda år vad gäller nyföretagandet.

– Precis i början av året såg vi en ökning på grund av att vi lämnade pandemin, men då kriget bröt ut så blev det tvärnit. Efter detta så gick nyföretagandet kraftigt upp och ned under resten av året.

Hela året räddades dock av december som visade på en uppgång på 1,2 procent.

– December blev verkligen en upphämtning. Men om det håller i sig är svårt att säga, då läget fortfarande är väldigt instabilt.

”Jämfört med andra länder står sig Sverige dåligt.”

Höga energipriser, höga räntor och oro i omvärlden verkar hämmande på nyföretagandet, menar han.

– Det är därför vi haft ett fall under 2022. Många har inte vågat starta företag och då möjligtvis skjutit upp sin start mot slutet av året, vilket kan förklara de positiva siffrorna för december.

Han betonar att Sverige under lång tid har haft ett allt för lågt nyföretagande jämfört med andra länder. Under 2021 hade Sverige ett nyföretagande på 9 procent och placerade sig på 31:a plats i en undersökning från Global Entrepreneurship Monitor som inkluderar 43 länder.

– Jämfört med andra länder står sig Sverige dåligt. Framför allt har vi för få kvinnor som startar företag. Av de som startar företag idag är bara 30 procent kvinnor. Det här är viktigt att ta tag i ur ett jämställdhetsperspektiv.

Även unga och utlandsfödda som sticker ut i arbetslöshetsstatistiken bör prioriteras framöver.

– De här grupperna behöver vi prioritera. Vi vet att de med utländsk härkomst har bättre förutsättningar än många andra att starta företag. De företagen lyckas bland annat bättre då de sysselsätter fler.

Han menar att det finns kulturella skillnader.

– I många andra länder har företag drivits i generationer bakåt och då helt naturligt att starta och driva företag. Men i Sverige har vi en tradition av att man ska vara anställd.

”Man har nonchalerat utmaningen och inte satsat något alls på att människor ska kunna starta egna företag.”

Den här utvecklingen behöver regeringen och Arbetsförmedlingen möta, menar han.

– Som det är idag är det katastrofalt. Man har nonchalerat utmaningen och inte satsat något alls på att människor ska kunna starta egna företag när man vet att det ger sysselsättning. Det behövs alltså fler möjligheter för att människor ska kunna starta egna företag och att även supportsystem som NyföretagarCentrum finns.

Ofta går det bra att starta företag när det går bra för Sverige bland annat på grund av att det finns en större efterfrågan på varor och tjänster. Men även om Sverige hamnar i en situation med hög arbetslöshet och många varsel kommer det startas företag.

– En lågkonjunktur kan på längre sikt innebär att vi kommer se fler företagsstarter, för att när människor blir av med sitt arbete och det är svårt att söka nytt blir nyföretagande ett alternativ.

Konkurserna slår rekord

Samtidigt som nyföretagandet minskar så ökar konkurserna och varslen. I december ökade varslen med 17 procent jämfört med motsvarande period för ett år sedan och under det senaste halvåret har konkurserna ökat med 22 procent, enligt statistik från UC, det högsta antalet på tio år. För helåret ökade konkurserna med 5 procent.

– Man ska dock komma ihåg att vi under en tid sett låga nivåer vad gäller konkurserna. Bland annat på grund av att konkurserna under pandemin var färre än vad de annars skulle vara på grund av stödpaketen, säger Sven-Olov Daunfeldt, chefsekonom på Svenskt Näringsliv.

Det som oroar är snarare det som väntar framöver, menar han.

– Det kan bli en konkurs- och varselvåg som kan bli ganska allvarlig. Vi går just nu in i väldigt osäkra och oroliga tider. Det är mycket som går i fel riktning.

– Dels har vi elkrisen som slår hårt mot många företag, som gör att de tvingas minska sina investeringar, varsla eller anpassa kostnader på olika sätt. Bara elkrisen kommer leda till att vi kommer se fler konkurser framöver.

Dessutom blir det allt tydligare att vi nu går in i en lågkonjunktur och att hushållen kommer att minska sin privata konsumtion. Detta kommer slå extra hårt mot branscher som är väldigt beroende av den inhemska konsumtionen, som besöksnäringen och handeln.

– Man ska komma ihåg att de här branscherna var extremt pressade under pandemin och de har försökt resa sig men blivit nedslagna igen. Nu tror jag att vi kommer se en smäll som många inte kommer att kunna återhämta sig ifrån.

Kostnadshöjning efter kostnadshöjning

Det finns flera orosmoln framöver. Många företag kommer framöver få dramatiskt höjda lokalhyror, då de justeras av KPI och många ska fortfarande betala tillbaka olika typer av skatteanstånd.

– De här branscherna är också väldigt ungdomsintensiva, och har under en tid haft en tillfälligt sänkt arbetsgivaravgift för unga under 23 år. Nu ska den tas bort vilket kommer innebära att de får höjda arbetskraftskostnader.

– Dessutom har vi en avtalsrörelse där det aviserats stora låglönesatsningar som kommer att drabba de här företagen. Det är alltså kostnadshöjning efter kostnadshöjning och många utmaningar som slår mot de här företagen samtidigt som efterfrågan minskar.

”Vi bränner ljuset i båda ändarna.”

Att nyföretagandet är på låga nivåer samtidigt som konkurserna ökar är oroande, menar Harry Goldman.

– Vi bränner ljuset i båda ändarna. Sverige ligger lågt vad gäller antalet nya företag, och med ett ökat antal konkurser får vi får färre företag i landet. Och Sverige behöver företag för välstånd, skatteintäkter, sysselsättning och integration.

Att nettoflödet av företag försämras är negativt, konstaterar Sven-Olov Daunfeldt.

– Men samtidigt ska man komma ihåg att det generellt sett är bra att det startas företag, men det är framför allt viktigt att det startas företag som är beredda att ta risk, har tillväxtambitioner och kan anställa.

Många vill växa men avstår

Han menar att det nu behövs reformer för att stimulera företag till att ta mer risk och växa.

– Det vi vet från forskningen är att det finns många företag som vill växa men som av någon anledning avstår. Det handlar ofta om regelkrångel, svårigheter att säga upp personal samt höga anställningskostnader.

Att ta bort den allmänna löneavgiften helt för alla unga som är under 26 år skulle ge en generell stimulans för alla företag, men framför allt gynna företagen i de arbetskraftsintensiva tjänstebranscherna. Det skulle även kunna mota en kommande konkursvåg, menar han.

– Man behöver även säkerställa att återbetalningen av flaskhalsintäkterna från Svenska Kraftnät så snart som möjligt kommer tillbaka till de företag som har haft höga elräkningar.