KÄRNKRAFTENS FRAMTID

Så storsatsar världen på kärnkraft – Sverige halkar efter

Många länder i Europa bygger ny kärnkraft, men utrullningen av reaktorer sker överallt, visar en genomgång. Till och med Japan har svängt trots Fukushima-olyckan. Vårt grannland Estland kan blir en SMR-pionjär. ”Lyckas man med SMR där så kan vi alla vinna på det”, säger Marcus Eriksson, Vattenfall.

Sverige har idag sex kärnreaktorer i drift, fördelade på tre kärnkraftverk. Det kan vara lätt att förledas att tro att vi är ett litet kärnkraftsland med tanke på debatten men faktum är att cirka 30 procent av elproduktionen i Sverige kommer från kärnkraft.

Men det är lika sant att reaktorerna är från tidigt 1980-tal och därför är föråldrade. Dessutom har sex reaktorer stängts, vilket har fått förödande konsekvenser för svensk energiförsörjning. Samtidigt har utvecklingen och forskningen kring kärnkraft legat på is under många år.

Under tiden har många länder i världen byggt vidare på kärnkraften och på senare tid initierat nya storskaliga projekt. Det handlar främst om konventionell kärnkraft, men den nya småskaliga kärnkraften, SMR, vinner också mark.

Västeuropa halkar efter

De flesta reaktorerna som idag är i drift är av typen Generation 2, det var också de första reaktorerna i kommersiell drift på 1970- och 1980-talen. De som byggs idag är generation 3. Det är också är viktigt att hålla i huvudet att SMR-tekniken, som det nu talas mycket om, kan vara både generation 3 och 4.

– Den största aktören i världen är USA, med drygt 90 reaktorer. Sverige på tionde plats med sex i drift och den största aktören i Europa är Frankrike, säger Anna Nordling, sektionschef för Energi på konsultjätten WSP.

Under ett seminarium arrangerat av IVA så diskuterades kärnkraftens spridning geografiskt och de reaktorer som finns och utvecklas.

När det gäller nybyggnationer leder Kina som har särklass mest reaktorer. Även Indien bygger mycket nytt.

I Kina är 18 reaktorer under uppbyggnad och landet har drygt 50 i drift. Samtidigt står kärnkraften för en liten del av den totala elproduktionen. Situationen är liknande i Indien som har 22 reaktorer i drift och 8 på gång.

I Västeuropa är nysatsningarna inte lika många med undantag av bland andra Storbritannien, Nederländerna och Frankrike.

I Europa har Frankrike flest reaktorer, totalt 56, och det byggs en ny till för tillfället, enligt PWC. Av den totala elproduktionen har kärnkraften en rejäl portion, 70 procent. I Belgien utgör landets sex reaktorer hälften av elproduktionen.

Storbritannien har svängt efter år av nedrustning.

– Landet har haft en ganska stor flotta som är avvecklad, men nu bygger man upp den igen, med två reaktorer på gång. Och man talar om ytterligare reaktorer framöver, säger Anna Nordling.

Totalt har Storbritannien nio reaktorer och förutom de två som är under konstruktion är två planerade och tio föreslagna, enligt World Nuclear Association.

I Belgien har det franska energiföretaget Engie och den belgiska federala regeringen nyligen slutit en överenskommelse om att återstarta kärnkraftsreaktorerna Doel 4 och Tihange 3 2026 och driva dem i ytterligare tio år. Båda reaktorerna ska enligt planerna stängas om två år.

Som bekant går Tyskland i en annan riktning och avvecklar successivt sin kärnkraft – landet hade som mest 33 reaktorer, enligt PWC. Nu är bara tre i drift. En regeringskompromiss har lett fram till att de tre kvarvarande reaktorerna kommer att få leva ytterligare några månader som en följd av elkrisen i Europa.

Finskt exempel ger nödvändiga erfarenheter

I Finland har den försenade EPR-reaktorn i Olkiluoto diskuterats länge. Landet har redan fem reaktorer, och även om Olkiluoto 3 har kritiserats för rusande kostnader och ruckade tidsplaner så behöver det inte betyda att kommande reaktorer av den typen tar lika lång tid att bygga. Det handlar delvis om barnsjukdomar, menar Anna Nordling.

– Nu när vi planerar för ny storskalig kärnkraft i Sverige så kan vi dra nytta av de erfarenheter som finns i och med att man byggt en EPR-reaktor i Finland, säger hon.

”Sydkorea är ett fantastiskt exempel, som är demokratiskt och väl organiserat.”

Det finns flera andra länder som har klarat att hålla tighta tidsplaner, som Japan och Sydkorea. Sydkorea är kärnkraftsstjärnan i östra Asien med en helt egen typ av reaktor, APR 1400. Med 25 reaktorer i drift och ytterligare 3 på gång står kärnkraften för mellan 20 och 40 procent av elproduktion, enligt PWC.

– Sydkorea är ett fantastiskt exempel, som är demokratiskt och väl organiserat. Där lyckas man göra det här konsekvent. De har fantastisk track record att bygga enligt byggplan, säger Pär Olsson, KTH-professor i fysik med inriktning på kärntekniska material.

Det klarade även Frankrike och Sverige av på 70- och 80-talen, menar han.

– Vi har många exempel på att det har tagit lång tid i Väst, men det är ingen naturlag. Det finns många exempel på framgångsrika reaktorer i Sydkorea, och nu ser vi i Förenade Arabemiraten att de följer budget och tidplan. I Japan byggdes en reaktor på 44 månader. Det beror på att det är en mogen leverantörsmarknad. Det är absolut inte omöjligt att bygga snabbt, fyller Marcus Eriksson, Technical Advisor Nuclear Tech på Vattenfall i.

Japan svänger

I Japan, som efter Fukushima-olyckan som bekant bromsade kärnkraften, finns tecken på en nyordning.

– Vi såg en tydlig effekt efter Fukushima-olyckan där man i princip drog ned till noll. Men trots allt finns nu 17 reaktorer i drift och det är ytterligare två som byggs, säger Anna Nordling.

Precis före jul sjösattes en ny plan som innebär förlängd driftstid på befintliga reaktorer men även planer på att bygga nya kärnkraftverk. Japan planerar dessutom att återstarta en rad kärnkraftverk som stängdes ned som en konsekvens av kärnkraftskatastrofen i Fukushima 2011.

Östeuropa storsatsar

I Europa är det främst i Östeuropa det händer, enligt översikten från World Nuclear Association, vilket bekräftas av WSP:s sammanställning.

Ett land som bygger mycket kärnkraft är Slovakien. Landet har 4 reaktorer, bygger 2 till, och kärnkraften utgör hela 60 procent av den totala elproduktionen.

TN har också berättat om de omfattande planer som sker i grannlandet Polen som i dagsläget inte har egna reaktorer, men har lagt flera förslag. Med en satsning på totalt sex reaktorer om totalt 6 000 MW är förhoppningen att landets stora kolberoende ska minska. Det som är intressant med Polen är också att SMR omfattas av planerna.

Enligt Robin Henningsson, Head of Nuclear Asset Strategy på Uniper, kan andra länder dra lärdom av att Polen ser möjligheter i både traditionell kärnkraft och SMR.

– Jag tror att vi framöver ser att det inte är antingen eller utan att vi ser olika varianter av stora reaktorer och SMR. Och om vi tittar på närområdet så testar Polen både storskaligt och på SMR. Frankrike har samma ambition, samt Storbritannien, säger han.

”Det är rimligt att anta att med GE Hitachi så når man en byggtid på fem år.”

Vattenfall har utvärderat flera av de SMR-reaktorer som finns att tillgå, visserligen utan ta ställning, men det ger en fingervisning om hur fort det kan gå ifall elproducenter och industrier vågar ta steget. När det gäller GE Hitachis BWRX-300 finns många fördelar som att det är en förenklad konstruktion och att den bygger på redan godkända modeller.

– Det är rimligt att anta att med GE Hitachi så når man en byggtid på fem år när man har byggt ett antal av den. Men det gäller inte för första reaktorn, för den är projekteringstiden längre. Då kan man anta sju år i byggtid. Licensen av den är påbörjad i Kanada och USA, säger Marcus Eriksson på Vattenfall.

Precis som i Polen finns det i fler andra östeuropeiska länder som har lagt förslag på nya reaktorer: Bulgarien (2), Tjeckien (3), Litauen (2), Rumänien (1) och Slovenien (1).

När det handlar om konkreta planer kan man bland annat addera Ungern till listan, ett land som av tradition har satsat hårt på kärnkraft, och nu skissar på 2 reaktorer att addera till de 4 som redan finns.

Estland kan bli först i Europa med SMR

Lite längre norrut, i Estland, pågår ett intressant projekt. Landet ser precis som sina grannländer över möjligheterna att minska sitt beroende till Ryssland. Redan 2025 ska landet klippa banden till det ryska elnätet.

Estland vill också ersätta sina utsläppstunga oljechifferverk med miljövänligare alternativ för att klara EU:s klimatmål.

– Alla insatser med att skifta ut dessa oljechifferverk är en stor miljövinst, säger Marcus Eriksson.

”Lyckas man med SMR där så kan vi alla vinna på det.”

Estland har inte haft kärnkraft tidigare, men utvärderar tillsammans med svenska Vattenfall en SMR-reaktor.

– Vi bidrar med vår erfarenhet – lyckas man med SMR där så kan vi alla vinna på det. Och de följer plan. Vi har slutfört ett tiotal tekniska analyser för implementering i Estland, säger Marcus Eriksson.

Det är även värt att notera att Ryssland också bygger nytt inom landets gränser förutom att landet också förser resten av världen med reaktorer. 37 är drift och fyra på gång i landet. Turkiet som tidigare inte har haft kärnkraft bygger fyra reaktorer.

– Så nu beger man sig i Turkiet in i att ha kärnkraft som en del av sin elförsörjning, säger Anna Nordling.

Kanada kan ha SMR igång 2028

I Nordamerika är Kanada högintressant som kärnkraftsland med tanke på de 19 reaktorer som finns där och som står för 15 procent av landets elproduktion. Men mest uppmärksammad är den SMR-satsning som redan 2028 ska vara i drift.

Landets pionjärinsats följs av hela kärnkraftsvärlden och den bygger på ovan nämnda BWRX-300-reaktorn. Det är också den reaktor som svenska startupföretaget Kärnfull Next valt efter en utvärdering som enligt en av grundarna, John Ahlberg, var grundlig.

Marcus Eriksson är imponerad av vad som sker i Kanada:

– I Kanada har det tagits flera steg. Kanada ser det som en konkurrensfördel när de går i bräschen. De kommer att ta ”first of its kind”-kostnaden. Men de bygger samtidigt en förmåga som de tänker sig att exportera, de ser det som en nationell angelägenhet och har en nationell plan för SMR. Hela vägen från underleverantör till stat är engagerad i det här programmet, säger han.

"Regulatorn är mer proaktiv i Kanada jämfört med andra reglerande myndigheter i Västvärlden.”

Många väntar i Sverige på de regelförändringar som kommer att krävas för att bygga SMR-reaktorer. I veckan presenterade regeringen sina planer, men frågan är hur lång tid det tar innan de är på plats.

Även i det avseendet är Kanada ett föregångsland:

– Regulatorn är mer proaktiv i Kanada jämfört med andra reglerande myndigheter i Västvärlden. De tittar inte bara på koncept som har beställts utan även på koncept som de tror kommer att beställas, säger Pär Olsson.