ELEKTRIFIERINGEN

Elkrisen: Då införs trängselavgifter för el

”Om 50 000 bilar laddar samtidigt vid 17.00-18.00 så är det jämförbart med en kärnkraftsreaktor i effektförbrukning”, säger företagaren Tanmoy Bari till TN. Utrullningen av publika laddare hotas av effektbrist och nu vill staten införa trängselavgifter. Samtidigt pågår en snabb teknikutveckling som kan runda begränsningarna i nätet.

När det uppstår problem vädrar den sanne entreprenören morgonluft. TN har i flera artiklar berättat om kapacitets- och effektbrist i nätet, vilket hindrar utbyggnaden av publika laddstationer.

I artikeln Nu stoppas laddstationer för elbilar i hela landet nämns också batterier som en lösning. Förenklat laddar batteriet när belastningen på nätet är låg för att bidra med el när belastningen på elnätet är stor.

— Med de lösningar som finns runt hörnet, kan vi redan nu addera flexibla energilösningar till elnätet, exempelvis med kraft från stationära- och elbilsbatterier. Batterier kan i hög grad balansera produktion genom att ladda energi på natten och använda det tider på dygnet när belastningen på elnätet är som störst, säger Tanmoy Bari som är vd på Greenely.

Greenly samarbetar bland annat med svenska biltillverkare och har idag cirka 10 000 fordon uppkopplade till den elbilsintegration där företaget automatiskt kan styra när fordonet ska laddas.

— Samtidigt kan man prissätta konsumentens förbrukning på individnivå/timpris för att optimera användningen. På aggregerad nivå kan det ge en positiv effekt där den totala förbrukningen balanseras automatiskt, säger Tanmoy Bari.

Svensk pilot

Två spännande tekniker i sammanhanget är V2G och V2H. Med V2G blir bilens batteri integrerat med elnätet. Enkelt uttryckt låter V2G batteriet tillfälligt leverera ström tillbaka till elnätet, beroende på elbehovet vid ett specifikt ögonblick. Med V2H kan bilbatteriets energi utnyttjas i hemmet när elnätet är högt belastat (se faktaruta).

Enbart i Kalifornien kan det finnas 14 miljoner elbilar år 2035, beräknar den ideella organisationen Natural Resources Defense Council. Det skulle betyda, skriver Wired, att dessa elbilar kan bidra med el till elnätet i sådan omfattning att varje kaliforniskt hem förses med el i tre dagar om drygt ett decennium.

Det är i teorin, och kanske en önskedröm, men faktum är att V2G används redan idag.

Just nu deltar Greenly i ett pilotprojekt tillsammans med bland andra Svenska kraftnät. Pilottestet omfattar 600 uppkopplade elbilsladdare där Greenly testar att tillfälligt stänga av laddningen när Svenska kraftnät ser att det finns risk för effektbrist i elområdet. Det bygger på V2G-tekniken.

— Här finns en lösning som vi just nu tittar på. Vi får en signal från Svenska kraftnät att ström behövs i ett elområde. Vi har då tillgång till elbilens laddning och kan under en kortare stund stänga av laddningen, detta handlar om ett par sekunder. Det här är ett exempel på att balansera systemet automatiskt, säger Tanmoy Bari.

Han menar att samma tekniker skulle kunna användas också vid publika laddstationer. Fullt pris kan gälla vid direkt och snabb laddning, medan långsam laddning över natten ger ett lägre pris för kunden.

Trängselavgift för el

Tanmoy Bari är bekymrad över de begränsningar som finns i nätet.

— Den stora frågan är när det finns många publika stationer och alla använder dem samtidigt. Då måste det balanseras för att minska risken för effektbrist. Om 50 000 bilar laddar samtidigt vid 17.00-18.00, så är det jämförbart med en kärnkraftsreaktor i effektförbrukning, säger han.

Framöver kommer också kunderna att betala vad Tanmoy Bari kallar för en trängselavgift för el:

— På några års sikt träder nya regler i kraft som tvingar nätägarna att införa effekttariffer. Det är en avgift man betalar till dem för varje överförd kilowattimme. Den blir högre ju mer el man använder när nätet är högt belastat, en slags trängselavgift fast för el. Här kan vår lösning komma till användning som kan sänka våra gemensamma kostnader för elnätet och hålla elpriserna nere, säger han.

Effektavgiften ska baseras på den enskilda kundens användning av elnätet, den sammanlagda belastningen på elnätet och vara tidsdifferentierad.

Energimarknadsinspektionen (Ei) har beslutat att alla elnätsföretag ska ha infört nättariffer som inkluderar en effektavgift senast den 1 januari 2027. Men redan idag blir det allt vanligare.

Kräver mer flexibilitet

Ett annat exempel på företag som bidrar till att minska belastningen på elnätet och därmed underlätta för boomen av publik snabbladdning är Lexenergy vars produkt, LexHub, bygger just på lagring och snabbladdare i stadsmiljö.

– På lång sikt så måste vi bygga ut den underliggande elnätsinfrastrukturen och etablera mer planerbar elproduktion. På kort sikt så kommer vi behöva skapa mer flexibilitet i elnätet för att kunna hantera kapacitet- och effektbrist på lokal nivå. Framtidens elnät kommer att behöva bestå av fler avlastande och flexibla resurser. Energilagring är ett utmärkt verktyg för just detta, säger Robin Andersson som är vd för LexEnergy till TN.

Energimyndigheten har gått in med innovationsstöd i ett projekt för att bolaget tillsammans med Ellevio AB ska realisera första versionen av LexHub.

Kan förutse problem

Även Falbygdens Energi Nät bekräftar hur svårt det är att ordna en nätanslutning till elintensiv industri, förnybar energiproduktion och elbilsladdare samtidigt.

”Elnätet blir i praktiken en flaskhals för energiomställningen”, skriver bolaget i ett pressmeddelande.

Det kommunala bolaget kommer därför att utnyttja företaget ”Plexigrids teknik” som gör att det blir möjligt att visualisera, simulera och förutse energiflöden i elnätet.

– Vi kommer högst troligt hitta anslutningsmöjligheter inom befintliga abonnemang som vi annars inte hade kunnat göra, säger Falbygdens Energi Näts elnätchef, John Johansson.

Även det projektet finansieras av Energimyndigheten.