USA:S EKONOMI

Svenska företag stäms på miljardbelopp i USA

Skadeståndsprocesserna i USA mot svenska företag har nått nya rekordnivåer; nu handlar det om krav på upp till 100 miljoner dollar. En ny typ av tvistefinansiärer driver på utvecklingen. ”Det finns till och med podcasts som ger tips om hur man lägger upp en framgångsrik stämning”, säger försäkringsexperten Mattias Fritz till TN.

Det kallas "social inflation". Ett fenomen som växer i USA där företag riskerar att hamna i skadeståndsprocesser med astronomiska belopp i potten.

Att företag, stora som små, kan åka på att betala höga skadeståndsbelopp i USA är inget nytt men Mattias Fritz, ”chief underwriting officer” på försäkringsbolaget Zurich, varnar nu för att skadeståndsindustrin i USA håller på att nå absurda nivåer.

Nyligen var till exempel det svenska säkerhetsföretaget Securitas tvunget att betala fem miljarder kronor i skadestånd till anhöriga efter en olycka när en byggnad kollapsade i Miami sommaren 2021 och 98 personer omkom.

Det som fällde avgörandet var att rätten ansåg att Securitas säkerhetsvakt inte fått tillräckligt med utbildning och därmed inte kände till att det fanns en larmknapp att trycka på.

”Hade jag känt till det hade jag tryckt på den”, uppgav vakten i en intervju med tidningen New York Times.

Det har alltid handlat om stora belopp i USA men nu börjar försäkringsbranschen tala om så kallade ”nuclear verdicts” där skadeståndsbeloppen överstiger 10 miljoner dollar, och till och med ”mega nuclear verdicts”, med skadeståndskrav på över 100 miljoner dollar.

– Vi har både svenska och internationella kunder som fått så kallade ”nuclear verdicts” men de här stora uppgörelserna kommer ofta inte ut eftersom de görs upp i förlikning bakom stängda dörrar, säger Mattias Fritz.

Hindrar etablering

Klart är att utvecklingen skapar en osäkerhet som får företag att tveka inför att etablera sig på den amerikanska marknaden.

”Särskilt mindre bolag tänker till både en och två gånger innan de etablerar sig.”

– Det krävs inte bara en större riskbedömning från företagens sida utifrån vilka produkter och tjänster man väljer att utveckla utan också mycket högre försäkringspremier. Särskilt mindre bolag tänker till både en och två gånger innan de etablerar sig. Det är så klart en utmaning för svenska företag som verkar i USA.

Många gånger är det inte helt solklara kopplingar mellan processerna och företagens verksamhet. Det skapar osäkerhet.

Ytterligare ett exempel på ett svenskt företag som drabbats är den svenska telekomjätten Ericsson som just nu försöker undvika att en grupptalan mot företaget ska hamna i domstol.

Bakom stämningen ligger anhöriga till terrororganisationen IS offer. Man påstår att Ericsson genom att betala IS för att kunna fortsätta med sin verksamhet i områdena mellan Syrien och Irak främjat terrorism. Därmed har bolaget kunnat stämmas med stöd av lagen ”Justice Against Sponsors of Terrorism Act” (JASTA).

Inga belopp är kända, men bedömare menar att det sannolikt rör sig om ett mycket högt belopp.

Så vad ligger bakom den här utvecklingen?

Det finns flera orsaker, menar Mattias Fritz. Det handlar i grunden om en förändring i hur samhället och allmänheten ser på ansvarstagande.

– Undersökningar visar att den yngre generationen anser att företag har ett större ansvar. Sen finns det överhuvudtaget en lägre respekt för riktigt stora belopp i samhället.

Det är något som de kärandes advokater i sin tur lärt sig att dra nytta av i rättsprocesserna.

– Man nämner till exempel väldigt höga belopp från början för att juryn ska se de här väldigt höga beloppen som normala. Företagen framställs som att sätta vinst före säkerhet och advokaterna är skickliga på att få en jury att känna sig som den part som ska ställa saker och ting till rätta, säger Mattias Fritz.

De växande beloppen har också resulterat i att så kallade tvistefinansiärer blir mer aktiva. Det kallas för ”third party litigation funding (TPLF) och är hedgefonder och andra vinstdrivande fonder som aktivt söker upp, och mer eller mindre uppmuntrar till en domstolstvist med höga skadestånd, för att tjäna pengar.

– De tar hand om allt. Från att anlita rätt advokater till att sköta en eventuell förlikning. Sen tar man en del av skadeståndsbeloppet. Många gånger har ju inte anhöriga tillräckligt med finansiella resurser för att driva den själva, säger Mattias Fritz.

– De kärandes advokater lär sig också av varandra hur man ska agera och hur motparten kan tänka sig att agera. Det finns till och med podcasts som ger tips om hur man lägger upp en framgångsrik stämning och det förekommer mer och mer tv-reklam i ämnet, fortsätter han.

Men även hur USA:s domstolssystem är organiserat spelar roll. Det är till exempel vanligare att företag förlorar i delstatsdomstolarna jämfört med om processen drivs i en federal domstol.

– I de federala domstolarna utses domarna på livstid, medan de väljs om med jämna mellanrum i delstatsdomstolarna. Att vara generös i de här målen kan bidra till att domarna på delstatsnivå blir omvalda, menar Mattias Fritz.

EU-direktiv kan förvärra

Hittills har Europa varit förskonade från de här processerna. Men ett nytt EU-direktiv hotar att förändra det. Direktivet har det långa namnet ”Representative actions for the protection of the collective interests of consumers” och medlemsländerna implementerade det i sina lagstiftningar i december förra året.

Det tillåter att en kollektiv talan väcks mot företag om de bryter mot EU-lagar som syftar till att skydda konsumenterna. Mattias Fritz menar dock att det inte finns någon större risk att Sverige skulle drabbas av den här utvecklingen.

– Nej, det svenska rättssystemet är inte gjort för det. Men vi ser att amerikanska advokatbyråer och tvistefinansiärer blivit mer aktiva på den europeiska kontinenten. Det finns länder som har rättssystem där den här typen av processande har större chans att lyckas. I Nederländerna till exempel.

Samtidigt har det uppstått en motreaktion i USA som försöker stävja detta. USA:s handelskammare (U.S Chamber of Commerce) arbetar aktivt mot den här utvecklingen och särskilt mot så kallade ”third party litigation funding”.

– Man försöker dels förändra det lagliga ramverket som gör detta möjligt, dels öka transparensen kring vilka som faktiskt står bakom de här processerna. Alltså tvistefinansiärer i många fall. Man tittar också på om man kan göra något åt den tv-reklam som sänds och som uppmuntrar processerna, konstaterar Mattas Fritz.

Vinstlott för amerikanska staten

Peter Malmqvist är journalist och fristående finansanalytiker. Han pekar på att de här processerna inte bara drivs av anhöriga och privatpersoner.

Den amerikanska staten har de senaste 10 – 15 åren blivit väldigt aktiv och pådrivande.

Ett exempel är när det amerikanska ”department of justice” i mitten av 2010-talet stämde Deutsche Bank för att man skulle ha vilsefört amerikanska finansiella placerare innan finanskrisen.

– Huvudanklagelsen var att man inte tillräckligt hade beskrivit riskerna i värdepapper kopplade till den amerikanska fastighetssektorn. Så kallade ”subprime”-lån. Här betalade Deutsche Bank ett väldigt högt skadestånd till USA. Det upphörde först när den tyska förbundskanslern Angela Merkel reagerade och menade att de här anklagelserna var absurda.

Peter Malmqvist tycker att det är konstigt att ingen ifrågasätter den amerikanska statens beteende och att den kan hävda sitt regelverk över hela världen. Att Swedbank ska betala skadestånd till de amerikanska myndigheterna för att eventuellt ha tvättat pengar åt ryska medborgare är ett annat exempel, menar Peter Malmqvist.

– Varför är det bara USA som ställer de här kraven? Då borde man även betala till ECB eftersom eurovalutan varit inblandad. Jag menar att ingen vågar säga emot eftersom det är den amerikanska staten som står bakom. Men det är ett absurt beteende som borde ifrågasättas.