REGELKRÅNGLET
Därför hotas företagen av skyhöga böter – ”Olyckliga signaler”
Företag som är sena att rapportera om brist på läkemedel riskerar upp till 100 miljoner kronor i böter. Men förslaget kan leda till ännu större brist, varnar branschen. ”Det sänder olyckliga signaler om att man misstror hederligheten i vissa företag”, säger experten Johan Sjöberg till TN.
Nyligen lade regeringen fram propositionen "Vissa frågor om hälso- och sjukvårdens försörjningsberedskap". Här presenteras en rad förslag kring hur tillgången på läkemedel ska säkras. Bakgrunden är att antalet restanmälda läkemedel ökar, vilket helt enkelt betyder att en bristsituation riskerar att uppstå vilket kan få svåra konsekvenser.
Läkemedelsföretagen måste göra restanmälan till myndigheten Läkemedelsverket minst två månader innan en eventuell bristsituation uppstår.
– Vi är inte i princip emot att en sanktionsavgift införs om företagen inte rapporterar en brist i tid. Det finns helt klart utrymme för förbättringar eftersom det är sällan företagen rapporterar två månader i förväg, säger Bengt Mattson, sakkunnig på branschorganisationen LIF – de forskande läkemedelsföretagen.
Hot om straff på 100 miljoner kronor
Men vad man reagerar på är den föreslagna nivån på sanktionsavgifterna i propositionen som ligger mellan 25 000 och 100 miljoner kronor.
Det är helt en orimlig nivå som avsevärt skruvar upp risken i branschen, menar Bengt Mattson.
– Det finns inte mig veterligen någon motsvarighet till en sådan sanktionsstorlek för en sen rapportering. Det är unikt. Det är också väldigt få produkter på den svenska marknaden som kommer upp i en årlig försäljning på 100 miljoner kronor.
”Risken är ju att läkemedelsföretagen plockar bort läkemedel från marknaden.”
Han understryker att läkemedelsbranschen är medveten om problemet och inte motsätter sig sanktioner, men det här förslaget riskerar att få motsatt effekt och leda till att läkemedelsföretag undviker den svenska marknaden vilket i sin tur resulterar i en större brist.
– Risken är ju att läkemedelsföretagen plockar bort läkemedel från marknaden. Det kan handla om läkemedel med ett lågt försäljningspris, en liten volym eller med en komplex leveranskedja som kan försvåra för företaget att identifiera en eventuellt kommande brist i tid.
Varnar för överrapportering
Han ser också en risk med att sanktionssystemet kan bli irrelevant då företagen kan börja överrapportera.
– För att helt undgå risken att tvingas betala ett väldigt högt sanktionsbelopp kan läkemedelsföretagen välja att rapportera i princip allting. Det kan ju alltid föreligga en liten risk för brist om två månader och med överrapportering förlorar systemet sitt värde, menar Bengt Mattson.
”Förslaget sänder ut olyckliga signaler om att man misstror hederligheten i vissa läkemedelsföretag.”
Johan Sjöberg är säkerhets- och försvarspolitisk rådgivare på Svenskt Näringsliv. Han menar att politiken genom att föreslå en så hög maxnivå på sanktionsavgiften sänder ut en signal om misstroende.
– Läkemedelsbranschen och myndigheter har alltid haft ett bra samarbete och företagen har absolut inget emot ett sanktionssystem. Företagen vill göra rätt, men det är en komplex verksamhet och värdekedja där det kan uppstå olika störningar och förseningar.
– Och det här förslaget sänder ut olyckliga signaler om att man misstror hederligheten i vissa läkemedelsföretag. Man utgår ifrån att det finns ett uppsåt och det ger helt fel signaleffekt, konstaterar Johan Sjöberg.
Bengt Mattson menar att en av orsakerna till att företag inte rapporterar i tid är att marknaden snabbt kan förändras.
– Till exempel när vi nyligen fick en våg av Covid samtidigt som RSS-viruset och en rätt kraftig säsongsinfluensa härjade. Då ökade efterfrågan på antivirala och antibakteriella läkemedel väldigt snabbt på ett sätt som är svårt att förutse.
”Om man vill hitta argument för att läkemedelsbolagen gör sitt bästa är det bara att titta på hur de agerade under pandemin.”
Ett annat problem för läkemedelsföretagen är den så kallade parallellimporten av läkemedel. Det betyder att företag tar in lägre prissatta läkemedel från andra länder och säljer dem på den svenska marknaden, där priserna är högre. Dessa parallellimportörer har heller ingen skyldighet att anmäla till Läkemedelsverket att de lämnar marknaden, påpekar Bengt Mattson.
– De här företagen kan ha kommit åt ett stort parti av ett läkemedel i till exempel Rumänien. Man förpackar om det och säljer det i Sverige till ett lägre pris och tar en stor marknadsandel under en tid. När partiet är slut packar man ihop och då måste kunderna vända sig till ett annat bolag som då kan möta en snabbt ökande efterfrågan som leder till brist.
Vid presskonferensen som sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson höll när regeringen informerade om förslaget i slutet av januari hänvisade hon till att antalet restsituationer för läkemedel ökar. Orsaken är bland annat att tillverkningen och distributionen av läkemedel har blivit alltmer beroende av globala värdekedjor och effektiveringsåtgärder som inneburit minskade lager.
"Efterlevnaden att informera om sådana situationer har varit för dålig. Avgifterna ska kunna sättas på en nivå som en rimlig proportion på den överträdelse som skett. Införande av sanktionsavgifter är därför en viktig åtgärd för att få in information i tid och kunna och vidta andra åtgärder", uppgav Acko Ankarberg Johansson på presskonferensen.
Just att efterfrågan kan förändras väldigt snabbt, eller att en leveranskedja kan få problem, är inte faktorer som läkemedelsbolagen ska straffas för, menar Johan Sjöberg.
– Om man vill hitta argument för att läkemedelsbolagen gör sitt bästa är det bara att titta på hur de agerade under pandemin. Man gick samman och ställde om produktionen och fokuserade helt på att få fram ett vaccin mot covid.
