KRIGET I UKRAINA
Rusning efter norrländska stridsfordon
Ekonomi (TT)
Andra veckan på jobbet fick han varsla 300 medarbetare. Drygt tio år senare är läget det omvända för vd:n Tommy Gustafsson-Rask.
Hägglunds orderbok är mer välfylld än någonsin, företaget nyanställer och Ukrainakriget har ändrat folks syn på verksamheten.
Vant förevisar Tommy Gustafsson-Rask det 35 ton tunga stridsfordonet CV90 parkerad framför BAE Systems Hägglunds fabrikslokaler.
– Jag tycker Ukraina är värt det. De fightas för oss och då ska de ha riktiga grejer. Att våra produkter används i det syftet känns bra, säger han om regeringens beslut att skicka 50 stridsfordon 90 till Ukraina.
En gång i tiden var företaget i Örnsköldsvik Norrlands största möbeltillverkare. I de 40 000 kvadratmeter stora lokalerna, som dessutom håller på att byggas ut, tillverkas numera två produkter:
CV90 med plats för åtta soldater och utrustad med automatkanon. Det är den som bland annat Slovakien har lagt en order värd nästan 16 miljarder kronor på.
Bandvagnarna med beteckningen BvS10. Där aviserade Hägglunds precis före årsskiftet en jätteorder på 760 miljoner dollar avseende 436 fordon till Sverige, Tyskland och Storbritannien.
Ökande investeringar
Allt detta sker samtidigt som kriget i Ukraina nu går in på sitt andra år. En enkel förklaring till den kraftigt ökande efterfrågan på Hägglunds produkter hade kunnat vara invasionen av Ukraina men Tommy Gustafsson-Rask betonar att det är mer komplext än så:
— Förändringen var annekteringen av Krim 2014. Det var då västvärlden och Centraleuropa insåg att Putin håller på med någonting, kommer att göra mera och säkerhetspolitiken förändrades, säger han.
– Sedan har krigets utbrott gjort att beslutsmässigheten ökat och de kommande åren kommer vi se de reella effekterna av kriget, investeringarna kommer att öka.
Hägglunds framgång handlar också om att man har lyckats bli världsledande inom en enskild produktionskategori i form av bandvagnen som förutom vid väpnade konflikter även kan användas civilt, till exempel inom sjukvård.
– Bandvagnen är en nischprodukt och det är inte så många som försökt ta sig in på marknaden. Vi har kunnat behålla det försprång som vi haft. Sedan är det så att har du en produkt som klarar framkomlighet i Norrland med bland annat myrmark — då klarar du av nästan alla andra förutsättningar, säger Tommy Gustafsson-Rask.
Fyrdubblar omsättning
Orderläget gör att Hägglunds har säkrat en kontinuerlig produktion i tio år för bandvagnen vilket Gustafsson-Rask betecknar som "otroligt". Finansiellt handlar det om att företaget nu fyrdubblar sin omsättning till tolv miljarder kronor utifrån ett femårsperspektiv och helt plötsligt upplever nya förutsättningar.
– Vi håller på nu och undersöker, kan vi växa oss sex gånger så stora för att möta efterfrågan, säger Gustafsson-Rask.
Det är en markant skillnad från när han klev på posten och fick inleda med att varsla ett par hundra medarbetare, fortfarande hans värsta tid på jobbet. Nu annonseras ett 30-tal tjänster ut, allt från svetsare till 3D-grafiker. Där finns också en av bolagets framtida utmaningar, påpekar vd:n:
– Ska vi klara det här långsiktigt i Ö-vik så måste vi få till en nettoinflyttning till stan, just nu är det nära nollan men det som kanske oroar mig mest långsiktigt är tillgången på svetsare och CNC-operatörer. Tjänstemän är mera rörliga och kan jobba på distans men med kollektivet är det annorlunda. Du kan inte svetsa på distans.
En av få kvinnor
En av dem som rekryterats de senaste åren är Amanda Haneskog.
Snart 23 år gammal sticker hon ut som kvinna och svetsare på det i övrigt mansdominerade produktionsgolvet.
– Jag gick handelsinriktning på gymnasiet men kände att jag ville jobba med något praktiskt och med händerna. När jag började var det ganska tomt. Nu har det verkligen börjat att hända grejer och det är verkligen väldigt roligt att vara här.
Om det faktum att produkterna hon själv varit med att färdigställa kan komma att hamna i väpnade konflikter, säger hon:
– Man måste kunna tänka så om man jobbar med det här. Sedan handlar arbetet om att allt vi gör måste vara av toppkvalitet men jag tror att kommer du från den här stan så är det ingen som ifrågasätter att du jobbar här.
Hon delar synen med Tommy Gustafsson-Rask. Som vd är han van att svara på frågor om att jobba med produkter tänkta att använda i krig men synen har ändrats. Tommy Gustafsson-Rask illustrerar förändringen med ett besök på det lokala gymmet.
– Det var en kvinna, kanske 65 år, som kom fram till mig. Hon sade: "Tommy, jag har inte tyckt om det ni gjort men nu när jag sett konsekvenserna av kriget, jag tycker det är fantastiskt det ni gör".
Lättare att rekrytera
Allt detta avspeglas också i att det också blivit lättare att rekrytera till företaget.
– På anställningsintervjuer lyfter vi alltid frågan att vi är en försvarsindustri, vi tillverkar de här prylarna som kan användas på det här sättet och vilket förhållningssätt man har till detta. För mig som är gammal officer är det busenkelt men du kan bli ifrågasatt på en middag.
TT: För egen del, blir det lättare med åren att just ifrågasättas som du säger?
– Jag har aldrig haft svårt för det men det är lite lättare nu. Frågan kommer inte så ofta, snarare då ur ett positivt perspektiv.
Tobias Österberg/TT
Fakta
Företaget grundades redan 1899 som familjeföretag och var inledningsvis inriktat på möbeltillverkning. Via tillverkning av karosser till bilar och bussar började man tillverka flygplan för försvarets räkning under andra världskriget.
På 1960-talet var dock bolaget nära att gå i konkurs och bolaget omstrukturerades.
Sedan 2004 ägs bolaget av brittisk-amerikanska BAE Systems som är en av världens största försvarskoncerner.