DET SVENSKA FÖRETAGSKLIMATET

Historiskt handslag – näringslivets ödesfråga i kommunens knä

Norrköping tar krafttag för att förbättra sitt företagsklimat och den här gången involveras alla i kommunens organisation. ”Vi uttalar inte bara vilken kultur vi står för utan omsätter det i konkreta aktiviteter på enhetsnivå”. säger Anna Selander, kommundirektör.

Norrköpings kommun återupptar samarbetet med näringslivsrådet bestående av företrädare för 13 branscher. Här diskuteras vad kommunen kan göra för företagen men också hur företagen kan bidra från sitt håll.

– Angreppssättet kring hur vi samverkar i olika frågor är helt nytt. Med näringslivsrådet tror vi att vi kan få förståelse för frågor som är viktiga för hela branschen på ett helt annat sätt.

Tillsammans har de formulerat tre ”handslag” – områden som är viktiga att utveckla för att Norrköping ska bli en attraktiv kommun.

Att stärka attraktionskraften för Norrköping som plats är en central del i handslagen.

– Vi behöver arbeta proaktivt och tätt med företagen för att utmana och ändra deras syn på kommunen. Det är viktigt både för kommunen och för företagen som finns här. Det som känns fräscht i den inriktning som arbetet nu har tagit hand på, att vi skapar attraktionskraften tillsammans.

Alla jobbar med företagsklimatet

Tidigare satsningar på företagsklimatet har gått ut på att ”uttrycka en ambition” men det har inte fått något genomslag att tala om. Den här gången ska det genomsyra kommunens verksamhetsplaner hela vägen ut i organisationen, ner på medarbetarnivå.

Det är inte bara näringslivsavdelningen som ska jobba med företagsklimatet utan det ska alla kontor, avdelningar, enheter, och även de kommunala bolagen göra.

– Jobbet med kulturen runt företagsfrågorna sker på ett helt annat sätt, ända ner på handläggarnivå.

Vi uttalar inte bara vilken kultur vi står för utan omsätter det i konkreta aktiviteter på enhetsnivå.

Vi behöver arbeta proaktivt och tätt med företagen för att utmana och ändra deras syn på kommunen.

Kommunens nämnder formulerar uppdragsplaner till verksamheterna inom varje handslag. De 15 aktiviteterna under respektive handslag bryts sedan ner och blir konkreta aktiviteter och mål i respektive enhets verksamhetsplan.

Det kan vara allt från att göra företagsanalyser och att vara ute och lotsa företagen på plats, till att förenkla kontroller och tillsyn och att involvera företagen i det. Men även andra konkreta frågor som att ta fram servicegarantier i kommunen för att öka förutsägbarheten så att företagen ges möjlighet att planera på ett bättre sätt, förklarar Anna Selander.

Det kan också handla om att förenkla upphandlingar, eller om att införa en tydlig process för hur klagomål kring service och bemötande ska hanteras.

Varje enhet ansvarar för att ta fram riktlinjer och instruktioner för hur de prioriterade aktiviteterna ska utföras inom det egna området.

– Det är inte politiken som säger hur våra medarbetare ska utföra en aktivitet, utan det görs i linjen. Då säkerställer våra medarbetare att förändringen fungerar för just deras verksamhet. Samtidigt blir det tydligt för alla i kommunen vad som förväntas och att näringslivet är så viktigt för kommunen.

Många av kommunens verksamheter jobbar med service både till företag och medborgare, men det är två målgrupper vars behov ofta ser helt olika ut. Tidigare var kommunens enheter mer strömlinjeformade och alla togs emot på samma sätt.

– Där har vi tänkt lite fel. Vi behöver veta vilka våra kunder är och bemöta dem utifrån deras respektive behov. Det är naturligt att se till företagens specifika behov. Det känns inte konstigt att ha särskilda spår för företag, med handläggare som förstår sig på deras behov, tidplaner och utmaningar.

Planen tagits fram med näringslivet

Den stora fördelen med satsningen är att planen har tagits fram tillsammans med näringslivet, konstaterar Anna Selander.

– Vi har en bra dialog och alla aktörer som är med i det här arbetet är förväntansfulla och bilden av vad som kan förväntas från kommunens sida är också tydlig.

En del av målet är resan, det som händer under arbetet som görs tillsammans, förklarar hon. Men mycket handlar om mjuka faktorer som kan vara svårare att mäta. Där spelar rankningarna en stor roll.

– Det blir spännande att se om det här kommer att synas i våra rankningar. Trots allt är det ju något som företag tittar på, framför allt vid nyetablering. Rankningen blir en form av kvitto som avspeglar företagens attityd till kommunen.

Vad har projektet haft för effekt om tre år?

– Om tre år ska företagen känna att kommunen och näringslivet är en part tillsammans som samverkar för Norrköpings bästa. Företagen ska förvänta sig att kommunen gör det möjligt för dem att växa och må bra. Minskat avstånd och ökat samarbete är bra både för näringsliv, kommun och medborgare. Alla sparar energi, arbete och känner sig mer nöjda.

Läs även: Norrköping satsar på bättre företagsklimat