DET SVENSKA FÖRETAGSKLIMATET
Gävle biter ihop – skruvar upp ambitionen
Gävle sladdar i rankingen av det lokala företagsklimatet. Men nu har något hänt, ett ambitiöst program har fått fäste och är på väg att vända utvecklingen. ”Viktigt att vi inte bara slänger ur oss vackra ord.”
Det sägs att tålamod är en dygd. I Gävle har kommunen tagit till sig det klassiska talesättet men också vänt på det.
– Vi ska ha mod att tåla. Förändringar av arbetssätt och kulturer tar tid och kräver mod att tåla de förändringarna, säger Julia Cederstrand, kommunalråd (C) i Gävle.
Det är en inställning som kommer väl till pass. En blick på rankingkurvan skvallrar om att det ser lite bistert ut för företagsklimatet i Gävle: Ett sluttande plan med plats 218 år 2013 till plats 271 förra året. Men allt är faktiskt inte mörker, en närmare titt på detaljerna i företagens inställning visar på en uppåtgående kurva. På enskilda punkter har betyget klättrat uppåt de senaste tre åren och det gäller både den allmänna bilden men framför allt det som rör kontakterna med kommunen. På alla tre punkter som handlar om de områdena ¬– Information till företag, Kommunpolitikers attityd till företagare och Dialog mellan företag och kommunens beslutsfattare ¬– är det gröna och uppåt pekande pilar. Dessutom en trend som hållit i sig de senaste åren.
– Det kan låta som en självklarhet, men samarbete är det enda som fungerar. Kanske har det varit si och så med det tidigare men nu är det ett av våra främsta fokus. Inför nya beslut ställer vi oss frågan ”Kommer det här att gynna näringslivet?” Om svaret blir nej, då gör vi det inte, säger Helena Englund, ordförande i arbetsmarknadsnämnden, (L).
Företagsklimatet en budgetpunkt
Viljan att anamma näringslivets perspektiv syns även på officiell plats. I kommunens budget för 2023 konstateras att det kommunövergripande målet är ett ”påtagligt förbättrat företagsklimat i Gävle. Fler företag ska ha möjlighet att etablera sig och befintliga företag ska kunna växa och frodas.”
Vägen dit går bland annat via satsningar på skolan och kompetensförsörjningen, digitalisering av olika tjänster inom förvaltningen, till exempel bygglov och olika avtal, öppnare informationskanaler ut till företagen och över huvud taget viljan att förändra kulturen i samarbetet med företagen.
Det är inget självändamål att vara förvaltning, särskilt som skattebasen som ger resurser till bland annat välfärden kommer från företagen.
– Samtidigt är det viktigt att vi inte bara slänger ur oss vackra ord. Det kommer an på oss att visa att vi ser det som ett skarpt uppdrag att bättre förstå varandras styrkor. Det är inget självändamål att vara förvaltning, särskilt som skattebasen som ger resurser till bland annat välfärden kommer från företagen, fortsätter Julia Cederstrand.
Gävle är en industrikommun med närmare 90 procent mindre hantverks- och teknikföretag samtidigt som den stora industrikoncernen Sandvik hör hemma i grannkommunen Sandviken. För ett par år sedan etablerade sig Microsoft i Gävle med stora datorhallar, en etablering som ökat intresset för teknikutbildningar bland unga, både tjejer och killar. Det har till del brutit de klassiska svårigheterna att fylla platserna på de gymnasiala yrkesutbildningarna men fortsatt finns stora utmaningar kvar.
Samarbete vägen framåt
– Utbildningsnivån är till del låg i Gävle och den situationen lägger vi mycket kraft på att bryta. Och återigen är samarbete vägen framåt, i det här fallet mellan skolan och företagen. Vi har inlett ett samarbete med Region Gävleborg och avdelningen Semaforen, där också Arbetsförmedlingen och länets kommuner ingår. Det är ett slags signalsystem som ska minska missmatchen mellan den företagens behov och skolans utbildningar, säger Helena Englund.
Ambitionen är att analysera och prioritera de bristyrken som är mest akut att lösa och det i nära samarbete med bland andra arbetsgivare, utbildare och branschorganisationer. Listan över var kompetensbehovet är som störst är indelat på tre utbildningsnivåer, gymnasium, yrkeshögskola och högskola och vilka yrken som saknas inom varje utbildningsnivå.
– Det ger en direkt och tydlig överblick av var bristerna finns och var vi måste sätta in resurser, både i stort och ner till individnivå. Vi måste skapa en större anställningsbarhet bland de unga som är på väg ut i arbetslivet. Det är vårt uppdrag som förvaltning, fortsätter Helena Englund.
Konkret handlar det om att stärka samarbetet mellan arbetslivet och skolan redan på grundskolenivå, ge mer arbetsmarknadskunskap och bättre studie- och yrkesvägledning. Allt för att eleverna ska få en så bred och realistisk bild av var de framtida jobbmöjligheterna finns. Men även högre upp i åldrarna ska efterfrågan från näringslivet kunna få genomslag, främst genom en ökad satsning vuxenutbildning och olika kompetenslyft.
– Det ska vara lätt att byta yrkesbana mitt i livet, konstaterar Julia Cederstrand.
Stolt över utvecklingen
Arbetet inom Semaforen har fått mycket bra respons från företagen och en annan effekt är att de utbetalade försörjningsstöden just nu är på väg ner. En positiv signal i en kommun som traditionellt haft hög arbetslöshet, förankrad kring nio-tio procent. I sin tur har det också breddat kontakterna mellan olika förvaltningar och företagen. Med ett aktivt fotarbete, företagsbesök, näringslivsfrukostar och deltagande i olika näringslivsevenemang blir samtalen allt lättare. Utan den typen av både planerade och spontana möten är det svårt att bygga bilden av var de akuta kompetensbehov som finns. Det är en utveckling som Julia Cederstrand är stolt över.
– Det kan vara utmanande för politiken att inse att vi inte har all kunskap utan måste lyssna på dem som har den. En viktig signal är att vi kommer till företagen, inte tvärtom.
Den väg som Gävle slagit in på för att påbörja klättringen i Svenskt Näringslivs ranking handlar till stor del om en ledningsfråga och om viljan att förbättra en kultur och ett möte med företagen som genom åren bitvis varit trubbigt, det är både Helena Englund och Julia Cederstrand överens om.
– Tydliga mål, övergripande men också ner på individnivå, säger Helena Englund.
– Kundperspektiv och ambitionen att arbeta tillsammans, ingen av oss kan verka enskilt, fyller Julia Cederstrand i.
Faktum är att kulturförändringen inleddes redan för ett par år sedan och det är nu som resultatet börjar visa sig i ett ökat antal gröna pilar. Fortsatt är det dock mycket arbete som krävs för att den sluttande kurvan i rankingen ska börja stiga uppåt. Utåtriktat arbete och det där modet att tåla.
– Och det har vi. Vi litar på att vi är på rätt väg. Snarare än en börda, är näringslivsperspektivet en möjlighet som ger en bättre helhet i kommunens arbete, säger Julia Cederstrand.
