DET SVENSKA SKATTETRYCKET

Kritiken: Straffskatt driver företag i konkurs för småfel – ”Man blir rättslös”

Ett klick i fel ruta kan straffas med miljoner. Importmomsen fungerar som en straffskatt för företagen – tvärtemot sitt syfte. ”Företag har tvingats gå i konkurs”, säger Linus Magnusson på KGH till TN.

TN har tidigare rapporterat om problematiken kring inlåsningseffekterna av importmomsen som fortsätter att skapa stora problem för näringslivet. I dag medför den svenska tillämpningen av reglerna att importmoms, i strid med sitt syfte, i det närmaste fungerar som ett straff vid brister i tullhanteringen, menar flera experter som TN talat med.

Gabriella Fossum Gunnarsson är advokat på WERKS Advokater i Göteborg. Hon menar att de möter problematiken kring importmomsen dagligen.

– De fall vi ser handlar om rent mänskliga misstag, det vill säga där det inte finns någon avsikt att göra fel och där klienten ofta själv upptäckt och påtalat misstaget för Tullverket, men trots det så blir konsekvenserna enorma. Jag skulle säga att det brister i den grundläggande rättssäkerheten idag, säger hon och fortsätter:

– Importmomsen är inte tänkt att fungera som en sanktion. Men de företag vi representerar använder ofta begrepp som straffmoms, då det är kostnader som de normalt inte skulle bära.

”Kostnaderna uppstår alltså inte ens alltid på grund av misstag som företagen själva har gjort, utan det kan ha gjorts av någon annan aktör i logistikkedjan.”

Det handlar i grunden om att den som importerar en vara från ett land utanför EU är skyldig att betala importmoms. Det är vanligtvis den som äger varan, som anses vara importör och kan därför också dra av momsen. Men vid ett fel eller misstag som gjorts i tullhanteringen anses den som har gjort fel eller har haft ansvaret för att göra rätt till exempel transportören, vara skyldig att betala importmoms.

– Kostnaderna uppstår alltså inte ens alltid på grund av misstag som företagen själva har gjort, utan det kan ha gjorts av någon annan aktör i logistikkedjan, men där företagen haft ett ansvar enligt lagstiftningen.

Enligt henne kan det handla om att en chaufför missar att åka förbi ett tullkontor i samband med en transitering, och i stället åker direkt till mottagaren. Då anser Tullverket i regel att det är den som startat upp transiteringen som ska betala importmomsen.

– I andra fall kan Tullverket till exempel anse att lastbilschauffören ska betala tull och moms när han inte fått med sig deklarationsunderlag för hela lasten. Det kan då handla om flera hundratusentals kronor som en enskild privatperson ska betala.

– Det innebär alltså att om ett företag skickar med fel papper med en chaufför så kan han tvingas betala importmomsen. Även de som har en anläggning för tillfällig lagring kan drabbas på detta sätt om importören eller dennes tullombud inte skickar in rätt papper för hela lasten.

Små misstag för stora konsekvenser

Hon menar att det ofta handlar om små misstag som får stora konsekvenser och att det inte kan vara meningen att företag ska kunna straffas så hårt för små administrativa misstag.

– Vi har sett flera exempel som berör sjötransporter och där varornas ankomst ska anmälas i ett särskilt digitalt system. Om någon då råkar klicka i fel ruta när man ska anmäla ankomsten så kan det tas beslut om att de ska betala flera miljoner i importmoms, även om rätt underlag laddas upp i systemet. Enligt Tullverket spelar det heller ingen roll om företaget upptäckt felet själva och försöker rätta till det i efterhand.

”Samma regeltolkning gäller oavsett hur stort felet är, vem som upptäcker det eller om det var avsiktligt eller inte.”

Linus Magnusson är Compliance Director på KGH, som tillhandahåller tullrelaterade tjänster till företag, beskriver situationen som “frustrerande”.

– Det är problematiskt att samma regeltolkning gäller oavsett hur stort felet är, vem som upptäcker det eller om det var avsiktligt eller inte.

Han menar att små administrativa misstag många gånger kan få allvarliga konsekvenser. Det kan exempelvis handla om att en chaufför missar att klarera en del av lasten eller har fått med sig fel faktura och fraktbrev.

– Alla former av fel som upptäcks efter transportören passerat tullgränsen betraktas som bristande efterlevnad av tullagstiftningen och har man inte anmält rätt varor och mängd anses det som olaga införsel och då debiteras oftast transportören importmomsen. Om du då har en väldigt dyr last så kan det bli väldigt stora summor som du tvingas betala.

– Men om du till exempel kör avfall med lågt värde så får du inga konsekvenser trots att samma misstag har begåtts. Vi vet att ett antal företag har tvingats gå i konkurs på grund av att de inte kunnat betala importmomsen.

Tar flera år att driva ärenden mot Tullverket

Linus Magnusson lyfter även fram att det är få som har resurser att driva ärenden mot Tullverket.

– Det kostar otroligt mycket att driva ärenden mot Tullverket och det tar ofta flera år i förvaltningsdomstolen. Många får uppfattningen att man blir rättslös och det är svårt att få rätt i förvaltningsdomstolen.

Under 2021 kom dock två domar från Högsta förvaltningsdomstolen som delvis skulle kunna ha löst problematiken. Detta då ett företag inkommit med en deklaration innan Tullverket fattat sitt beslut, vilket enligt domen innebar att det fanns en deklarant vid den tidpunkten. Domen innebär alltså att det finns ett fönster att komma in med en deklaration innan Tullverket fattat beslut och därmed fastställt vem som är skattskyldig för importen.

”Många hoppades att HFD-domarna skulle lösa en del av problematiken, men nu ser vi att en lagändring är den enda lösningen.”

Men enligt Linus Magnusson kvarstår dock problematiken, trots HFD-domarna, då Tullverket börjat avvisa tulldeklarationen som lämnas in i samband med självrättelsen. Han lyfter i stället fram behovet av en lagändring.

– Det här varit ett problem sedan 2009. Många hoppades att HFD-domarna skulle lösa en del av problematiken, men nu ser vi att en lagändring är den enda lösningen.

Han får medhåll av Gabriella Fossum Gunnarsson som även hon efterlyser en lagändring.

– Det är frustrerande. Under tiden som vi hoppas på en hållbar lösning från lagstiftaren så uppstår de här situationerna regelbundet och ger upphov till många processer i domstol. Jag har inte haft erfarenhet av att någon smugglat eller avsiktligt gjort fel. Det handlar om företag som gör mindre fel men straffas väldigt hårt, det är väldigt olyckligt.

Att det krävs en lagändring för att lösa problematiken har efterlysts av näringslivet länge. Svenskt Näringsliv skickade redan i december 2019 in hemställan till regeringen om att ändra i momslagen.

I februari 2021 skickades ytterligare en hemställan om att ändra lagstiftningen som då undertecknades av nio organisationer, bland annat Svenskt Näringsliv, Företagarna, Västsvenska Handelskammaren och Transportföretagen. I februari 2021 meddelade även Skatteverket att de vill se en lagändring.

– Vi har tittat på den här frågan ett tag och är medvetna om de problem med inlåsningseffekter av importmoms som kan uppstå även om den olagliga införseln skett av misstag. Vi ser dock inte någon möjlighet inom gällande lagstiftning att göra en annan tolkning. Därför ser vi att det behövs en ändring av lagstiftningen, sa Eva Zetterqvist, rättslig expert på Skatteverket, till TN då.