RÄNTAN OCH INFLATIONEN

Mathandeln rasar mot politikernas populism: ”Skjut inte handlarkåren”

Dagligvaruhandeln fortsätter att anklagas för smyghöjda livsmedelspriser och nu kallar finansminister Elisabeth Svantesson matjättarna till möte. Detta trots att statistiken tydligt visar att det inte sker några smyghöjningar. ”Finansministern borde ha koll på hur ekonomi fungerar”, säger handlaren Andreas Bylger till TN.

Tidningen Näringslivet har i flera artiklar rapporterat om statistik som visar att det på makronivå hittills inte skett några smyghöjningar av priserna hos livsmedelshandlarna i Sverige. Därefter har både SCB och Konjunkturinstitutet kommit fram till samma slutsats.

Ändå fortsätter politiker och debattörer att hävda att det är på det sättet, vilket nu fått konsekvenser i form av hot som riktas mot handlarna.

– Genom vår säkerhetsavdelnings omvärldsbevakning har vi identifierat hot mot Ica-handlare som kollektiv på internetforum. Vår bedömning är att sannolikheten för att hoten ska verkställas är låg men vi vill ändå uppmärksamma Ica-handlarna på att det cirkulerar hot. Därför valde vi att informera alla Sveriges Ica-handlare om detta, säger Ica Sveriges butikssäkerhetschef Anders Jonasson.

Men hur är det då med den så kallade greedflationen, det vill säga smyghöjningar? Statistiken visar att producentprisindex ökat mer än konsumentprisindex, vilket betyder att dagligvaruhandeln inte skär emellan utan tvärtom tar delar av prishöjningarna ur egen ficka. Kort sagt, handlarna har hittills höjt mindre än vad som motiverats av ökade priser från leverantörerna.

– I den konkurrenssituation som butiken befinner sig med en konsument som så tydligt letar kampanjpris och billigare produkter finns det inte utrymme att höja mer än prishöjningarna. Tvärtom så visar all statistik att butikernas marginaler minskar då de inte har möjlighet att ta ut alla ökade kostnader i höjda konsumentpriser. Tydligast syns det i SCB:s siffror som jämför produktprisutvecklingen med konsumentprisutvecklingen, säger Karin Brynell, vd på Svensk Dagligvaruhandel till TN.

Går historiskt dåligt för butikerna

Rent omsättningsmässigt går det dessutom historiskt dåligt för livsmedelsbutikerna. Svensk Dagligvaruhandel som mäter försäljningen i branschen kan i en färsk rapport i dag visa att försäljningsökningen i dagligvaruhandeln i februari jämfört med i fjol bara uppgick till 9,1 procent. Eftersom SCB:s konsumentprisindex under samma period uppgick till 21 procent ger det en prisjusterad försäljningsutveckling på minus 11,9 procent.

– Konsumenterna köper helt enkelt färre eller framför allt billigare produkter. Man skiftar från helt kött till köttfärs, från kycklingfilé till kycklinglår och så vidare. Dessutom minskar man sina inköp av frukt och grönsaker. Dagligvaruhandeln är en lågmarginalsbransch där lönsamheten bygger på att man säljer stora volymer, så när omsättningen går ner märks det på marginalerna, säger Karin Brynell.

Denna utveckling är inte ny och omsättningsmässigt gjorde dagligvaruhandeln ett historiskt svagt 2022 där försäljningen minskade med 5,6 procent rensat för inflation.

Vad gäller lönsamhet har de två största branschaktörerna, Ica Sverige och Axfood (Hemköp, Willys, Handlar’n, Tempo, och delar av City Gross), som tillsammans har 72,2 procent av marknaden, båda minskat sina rörelsemarginaler under fjolåret. Detta är också enkelt att följa eftersom Axfood är börsnoterat och Ica tidigare var börsnoterat och därför rapporterar sina siffror kvartalsvis.

När det gäller landets cirka 1 300 enskilda Ica-handlares egna bolag kommer många bokslut för 2022 senare eftersom handlarna har så kallade brutna räkenskapsår.

Efterlyser fakta i debatten

– Jag tycker att det är viktigt att utgå från fakta. Jag kan bli ganska irriterad när jag sitter och tittar på Agenda och Nooshi Dadgostar (Vänsterpartiets partiledare) påstår att vi smyghöjer priser. Hur min resultatutveckling ser ut vet hon inte. Det vet däremot jag och jag kan säga att jag sitter i samma båt som konsumenterna när det gäller inflationen, säger Viktor Rönn, handlare hos Ica Nära Brottbyhallen till TN.

Vad som däremot ökat är kostnader i form av el och hyra i butiken.

Viktor Rönn stör sig också på den bild som målas upp om att det inte finns någon konkurrens inom Ica och livsmedelshandeln. Det stämmer att Ica som franchisekedja har 53 procent av marknaden, men landets butiker drivs av fristående entreprenörer. En Ica-handlares värsta konkurrent är oftast en annan Ica-handlare, menar han.

Finansministern kallar till möte

Under veckan valde finansminister Elisabeth Svantesson att kalla dagligvaruhandelns aktörer till ett möte för att säkerställa att det inte smyghöjs några priser i onödan. Andreas Bylger, handlare hos Ica Nära Sätra, tycker att det är märkligt att finansministern uttrycker sig så även om själva dialogen är bra.

– Finansministern borde ju ha koll på hur ekonomi fungerar och inte försöka skjuta på handlarkåren. Det känns som ett klassiskt knep och är att göra det lätt för sig. Konkurrensen om pris är nu hårdare än någonsin och att då höja priserna i onödan är ju inte rimligt.

Vad skulle du vilja säga till finansministern?

– Hur omvärldsläget ser ut. Efterdyningar av pandemin, kriget, brist på insatsvaror, missväxten i Europa och en svag krona. Det är svårt för mig i Sätra att göra något åt det. Jag kan tala om för finansministern att här i Sätra ökar inpriserna fortfarande mer än utpriserna så vi sitter med Svarte Petter.

I stället försöker han desperat hänga med i prisökningarna samtidigt som han brottas med att hålla prisbilden låg så att kunderna inte börjar handla hos Lidl, Willys eller konkurrerande Ica-butiker.

– Jag satsar mycket på klippvaror så det går åt en hel del där. Sedan väljer kunderna bort många av de varor som ökar mycket i pris. Vissa frukter, färsk fisk och kött till exempel. Det gör att bruttovinsten sjunker, säger han.

”Ägnar sig åt populism”

Pär Bygdeson, vd för Livsmedelshandlarna, tror att finansministern mycket väl vet att det inte sker någon så kallad ”greedflation”.

– Svantesson ägnar sig åt populism. Handeln har velat träffa både finansministern och hennes tjänstemän för att förklara hur det ligger till under en längre tid men de har valt att tacka nej till inbjudningarna. Nu kallar hon i stället upp handlarna eftersom det visar på mer handlingskraft, säger han.

Hos de många av handlare som Pär Bygdeson regelbundet har kontakt med sker inga smyghöjningar, enligt honom.

– Jag pratade nyligen med en Stockholmshandlare som under en normal decembermånad brukar göra en vinst på 300 000 kronor. December i fjol var vinsten 10 000 kronor och i januari gick han back 30 000 kronor, säger Pär Bygdeson.

– Förresten, om det nu skulle vara så att dagligvaruhandeln höjer sina priser av någon sorts girighet som vissa påstår. Hur kommer det sig då att livsmedelskedjan Coop, som inte är vinstdrivande utan en medlemsdriven kooperation, höjer sina priser precis som alla andra? De borde ju vara jättebilliga i så fall, fortsätter han.

Se över momsen istället

I verkligheten är det i stället så att många handlare på olika sätt försöker kapa kostnaderna för att klara att hålla ihop verksamheten, förklarar Pär Bygdeson.

– Man säger exempelvis upp timanställda för att få det att gå ihop. Det är många butiker som just så pass håller näsan över vattenytan men de har inte buffert att fortsätta så här länge till utan om det här fortsätter kommer det att bli butiksnedläggningar framför allt på landsbygden, säger han och tillägger:

– Jag vet till exempel en butik som försökt förhandla med facket om att få sänka temperaturen i butiken till åtta grader för att spara uppvärmningskostnader.

Något som varken finansminister Svantesson eller Vänsterledaren Dadgostar lyft är däremot momsen på 12 procent som hela tiden fyller statens kassa i takt med att livsmedelspriserna ökar. Det vill Pär Bygdeson skicka med som tips till politikerna.

– Det är betydligt mer än de cirka tre procent som livsmedelsbutikerna sällan går över i vinstmarginal. Om de nu vill göra något snabbt och enkelt för att underlätta för svenska hushåll kan de ju i så fall se över momsen. Man skulle ju tillfälligt kunna minska eller plocka bort den i så fall, säger han.