DEN SVENSKA INDUSTRIN
Så ska EU säkra kritiska material och råvaror
EU-kommissionen vill i ett nytt lagstiftningspaket säkerställa att medlemsländerna inte blir beroende av Kinas rika tillgångar på kritiska material. ”Vi välkomnar EU:s ökade fokus på råmaterialfrågor och att det nu sätts mål om ökad gruvbrytning inom EU”, säger Maria Sunér, vd på Svemin.
Idag presenteras EU-kommissionens stora lagstiftningspaket om råmaterialförsörjningen. Hela svenska basindustrin, i synnerhet gruv- och mineralnäringen, påverkas.
Målet är att säkerställa att EU har kritiska material som bland annat magnesium och litium och därmed minskar beroende av omvärlden. Idag är beroendet stort av länder som Kina. Till exempel har Kina monopol på att leverera magnesium till EU-länderna.
European Critical Raw Materials Act innehåller en lista över 34 så kallade kritiska råmaterial, och av dem bedöms 16 vara av särskild strategisk betydelse.
När det gäller de strategiska råvarorna bör EU utvinna eller bryta minst 10 procent på hemmaplan och förädla 40 procent på hemmaplan. Dessutom får inte mer än 70 procent av en strategisk råvara komma från ett land utanför unionen.
Maria Sunér, vd på Svemin, är nöjd med stora delar av paketet, men anser samtidigt att målet på 10 procent är både otillräckligt och orealistiskt. Det räcker inte för att trygga försörjningskedjorna, menar hon och pekar på att det tar lång tid att starta nya gruvor.
– Vi välkomnar EU:s ökade fokus på råmaterialfrågor och att det nu sätts mål om ökad gruvbrytning inom EU, men vi önskar att man samtidigt gick längre för att undanröja de hinder som finns mot gruvbrytning i EU-lagstiftningen, säger hon.
Jessica Polfjärd, moderat EU-parlamentariker, är nöjd med lagstiftningen.
– Det är väldigt bra att EU-kommissionen tar tag i den här frågan, att man ger den betydelse både från ett svenskt och europeiskt perspektiv. Gruvorna har historiskt bidragit till att göra Sverige rikt och det är roligt att se att det kommer att vara så även i framtiden, säger hon till DN.
EU vill också snabba på tillståndsgivningsprocessen, eftersom byråkratin har plågat gruvnäringen och stoppat nya gruvor. Det ska ta maximalt 24 månader att få tillstånden på plats för gruvor.
– Effektivare tillståndsprocesser är extremt efterlängtade och några av de strategiska projekten finns sannolikt här i Sverige. Vi ser positivt på att man också trycker på att medlemsstaterna bör effektivisera processerna generellt för kritiska råmaterial, inte bara för de projekt som klassas som strategiska. Det vill vi verkligen uppmana den svenska regeringen att ta fasta på, säger Maria Sunér.