ELEKTRIFIERINGEN

Larmet: Företagare tvingas köa för att få el – ”Ett lotteri”

Ica vill ställa om sina transporter till eldrift men oroar sig för tillgången på el. Med nuvarande regler finns stor risk för hamstring och huggsexa som kan hålla tillbaka utvecklingen. ”Risken är att vi tvingas ligga kvar med något mindre bra drivmedel”, säger logistikexperten Henrik Lae till TN.

Bristerna i det svenska elsystemet har de flesta koll på vid det här laget. Sett över ett helt år och över hela landet är Sverige stor nettoexportör men tillgången är väderberoende och särskilt i de södra delarna är situationen oroande.

Som ett resultat har laddinfrastrukturen för fordon blivit haltande och detta är något som nu drabbar många företag i olika branscher. Livsmedelsjätten Ica Sverige larmar nu för konsekvenserna på längre sikt.

”Ingen kan lova oss att vi får el till våra transporter.”

Bolaget har mycket ambitiösa hållbarhetsmål och planerar att storskaligt elektrifiera stora delar av sin logistik. I dag kör över 300 lastbilar dagligen varor till landets cirka 1 300 Ica-butiker, plus ytterligare många fler som transporterar varor från leverantörer och mellan Icas lager. Det rör sig om en komplex logistik med flera olika temperaturzoner.

– Våra tunga transporter utgår från våra stora logistikenheter. I dag finns viss marginal i effekttillgång där så det är inte så alarmerande i närtid. Men över tid ser vi stora utmaningar med att vi inte vet vilken effekt som finns att tillgå. Med nuvarande regelverk finns det ingen som kan lova oss att vi får el till våra transporter när vi framöver går över till eldrift i större skala, konstaterar Henrik Lae, projektledare och strategisk utvecklare för hållbara och elektriska transporter inom Ica.

Risk för huggsexa och hamstring

I dagsläget finns ett system som kallas ”anslutningsplikt” som i teorin innebär att alla som vill ha el ska kunna få det inom max två år. Men det går inte att boka längre än så och givet den svaga effektsituationen som råder i Syd- och Mellansverige ser Ica stor risk för att det i framtiden blir en huggsexa om elen.

– Att förnya fordonsflottan innebär stora investeringar och görs löpande. Det är svårt att göra långsiktiga planer när det finns en uppenbar risk att någon annan aktör i närområdet kan komma in och snuva effekten rakt framför ögonen på oss.

Nuvarande system riskerar därför att skapa en situation där företag hamstrar mer el än vad de behöver för att säkra upp inför framtiden, menar Henrik Lae.

– Om vi exempelvis behöver utöka med 500 kilowatt per år är det långt ifrån optimalt om vi i dag behöver reservera 3 megawatt för att vi behöver det 2030. Det blir både väldigt dyrt och dessutom ineffektivt för samhället då det riskerar att begränsa andra omställningar. Regelverket måste vara anpassat så att företagen kan känna en trygghet i att det kommer finnas tillräcklig effekt. I dagsläget finns det risk för att det blir ett lotteri, konstaterar han.

Kan tvingas ligga kvar med sämre drivmedel

Än så länge har den stora omställningen inte kommit i gång – men det beror främst på att företagen inväntar industribolagens produktion, exempelvis Scania, Volvo och Einride.

– Fordonen är på gång och från 2025 måste systemen finnas på plats. Det är då vi ser att det tar fart på allvar. Samhället måste in och skapa struktur. Annars finns risk att allt det här slår knut på sig själv på olika ställen.

Risken finns att omställningen blir lidande, vilket är dåligt både för ekonomi och klimat.

– Risken är att vi tvingas ligga kvar med något mindre bra drivmedel som är samhällsekonomiskt sämre och har större klimatpåverkan. På Ica har vi bestämt att vi ska uppnå nollutsläpp 2030 och transporter står för över hälften av alla våra utsläpp i dag så det här är avgörande frågor för oss, förklarar Henrik Lae.

Även SSAB:s vd Martin Lindqvist lyfter akuta problem när det gäller tilldelningen av överföringskapacitet av el. I en tidigare artikel med TN betonar han att dagens modell måste förändras.

– Att producera elen är en sak, men sedan behöver vi som företag också få en effekttilldelning. Idag har vi ett obsolet ”först till kvarn”-system som är kvar från en tid då tilldelningen inte var något problem. Eftersom varje aktör tilldelas el i den ordning förfrågan kommit in har det uppstått en praxis där det ansöks om mer el än vad som behövs. Dessa ”luftbokningar” skapar en kö med företag som vill ha men inte får el. Systemet är redan ett problem för svensk omställning, sa han.

Finns även andra utmaningar

Det finns också andra flaskhalsar kopplat till elektrifieringen som behöver lösas för att underlätta omställningen. Att syssla med logistik för kylda varor är ingen lätt utmaning. En vanlig lastbil med 500 liter diesel tar sig betydligt längre på en tank än vad en elektrisk lastbil klarar av och i dag är mycket av logistiken planerad efter förutsättningarna som finns med fossila drivmedel.

För att skapa likvärdiga förutsättningar krävs en utbyggd laddinfrastruktur längs vägarna och mindre regelförändringar.

– Regelverk kan behöva anpassas för att kunna bibehålla effektiviteten. Vad händer exempelvis om det blir ett lokalt strömavbrott och lastbilen behöver hitta en annan plats som fungerar? Hur klaffar det exempelvis med viloregler för lastbilschaufförerna? Det finns en stor miljömässig och ekonomisk vinning i elektrifieringen men det är mer komplext än man kan tro och därför behöver spelreglerna bli tydligare och nya verktyg komma på plats, säger Henrik Lae.