RÄNTAN OCH INFLATIONEN

Experten om priskriget i mathandeln: ”Marknadsekonomi”

Politiker försöker nu ta åt sig äran för det priskrig som briserat på sistone. ”Nej, det här är inte politikernas förtjänst. Det här är marknadsekonomi. Man sänker priser som egentligen inte går att sänka för att ta marknadsandelar”, säger prisexperten Ulf Mazur till TN.

Den senaste tiden har en prisutspelskarusell tagit fart på allvar. Lidl inledde med att gå ut med att de sänker priserna på ett hundratal produkter, och Ica svarade med att de sänker priserna på 300 produkter. Även Coop aviserar att de tänker sänka priserna på grönsaker och Wills konstaterade att prissänkningar knappast är något nytt utan att kedjan de senaste två veckorna sänkt priset på omkring 500 varor.

Att sänka och höja varor i pris är ingenting nytt utan något som regelbundet sker i dagligvaruhandeln. Dessutom vet den som är insatt i branschen att priskampen, med lågprisaktörerna Lidl och Willys i spetsen, är en trend som varit kanske högst upp på dagordningen för samtliga aktörer i flera år.

Att Lidl gör ett utspel där de sänker priserna på 100 produkter kan till synes se ut som ett ganska litet grepp – en Ica Maxi-butik har ofta runt 10-15 000 varor i sortimentet, men för Lidl är det ändå en ganska betydande satsning, konstaterar prisexperten Ulf Mazur som grundat tjänsten Matpriskollen.

– Lidl har bara runt 2 500 artiklar i sortimentet och det är en ganska betydande sänkning så det får ändå ses som en ganska stor satsning, säger han till TN.

Satsningen blir dyr

Satsningen kommer att stå Lidl dyrt när det gäller dessa produkter, tror Ulf Mazur. Under normala tider ligger en dagligvarubutiks marginaler på omkring 4 procent. För en produkt med ett pris på 50 kronor tjänar butiken alltså cirka 2 kronor.

– Det finns egentligen inga marginaler för sådant här så jag tror att Lidl satsar pengar på det här. De kanske till och med säljer vissa produkter till minusmarginaler.

Vänsterpartiets partiledare Nooshi Dadgostar gick snabbt ut och tog åt sig äran för att deras utspel om pristak skulle ha påverkat Lidl till att fatta dessa beslut och sätta press på de tre ”matjättarna”. Men att Europas största matjätte, tyska Lidl, skulle lyssna på en partiledare i valet av prisstrategi känns inte särskilt troligt, menar Ulf Mazur.

– Nej, det här är inte politikernas förtjänst. Det är marknadsekonomi. Lidl gör ett utspel som kommer att kosta dem pengar för att få bra PR och locka fler kunder till sina butiker. Kortsiktigt kanske det kostar men långsiktigt hoppas de att det ska gynna dem genom nya kunder och ökade volymer, tror han.

När Lidl gör sitt utspel reagerar övriga marknadsaktörer direkt. Dagligvaruhandeln styrs av låga marginaler men höga volymer så branschens aktörer måste följa efter. Man får inte förlora volym och bli irrelevant.

– Väldigt många i branschen har det väldigt tufft just nu men lågprisaktörerna står med dörrarna öppna. Hur andra butiker ska lösa det är en svår ekvation. Det finns inte marginaler så man måste ju spara kostnader. Personal exempelvis, konstaterar Ulf Mazur.

Politikernas ”populism” skadar de minsta företagen

Jimmy Sandell, kommunikations- och näringspolitisk chef för Livsmedelsföretagen, anser att politikerna har mycket dåligt omdöme som lägger sig i en marknad som de inte vet hur den fungerar och riskerar att skada den snarare än att försöka åtgärda de bakomliggande orsakerna till inflationen.

– Vi har mycket att invända mot konkurrensen i dagligvaruhandeln men när det gäller priserna har den ingenting alls med det att göra. Den svaga kronan och de höga el- och drivmedelspriserna har däremot gjort maten mycket dyrare att producera och importera och det är något politikerna bör jobba med att åtgärda, säger han till TN.

Dessutom finns en matmoms på 12 procent som staten faktiskt själv kan påverka.

– I stället för att själva ta ansvar går de ut med populistiska utspel om att de tycker att dagligvarukedjorna ska pressa leverantörerna, våra medlemmar, som just nu har det tuffare än någonsin. Det ger dagligvaruhandeln frikort att inte släppa igenom prishöjningar som egentligen skulle behövas. Det här riskerar att slå ännu hårdare mot de svenska producenterna och i förlängningen försämra den svenska försörjningsförmågan.

Varsel och konkurser i branschen duggar redan tätt och dessa utspel riskerar att förvärra situationen ytterligare.

– Som vanligt är det tyvärr de minsta producenterna som drabbas hårdast eftersom de inte har några marginaler. Större företag kan i regel klarar sig bättre även om vi också ser varsel bland de största, förklarar Jimmy Sandell.