FÖRETAGEN I VÄLFÄRDEN

Vårdjätten: Inför sanktioner för att korta vårdköerna

Johanna Öberg leder ett av Sveriges miljardföretag, vårdföretaget Memira. En splittrad vård skapar stora utmaningar för företaget som nu utmanar politiken att ta tag i vårdköerna: ”Inför tydligare sanktioner kring vårdgarantin”, säger Johanna Öberg i en TN-intervju.

TN har i en artikelserie skildrat Sverige som tillväxtnation och fördjupat sig i flera branscher. Nu har turen kommit till vårdsektorn där många av utmaningarna – och möjligheterna – är tätt förknippade med konkurrensutsättningen av vården. Sedan Sverige vågade utmana den offentliga sektorn på 90-talet har en bred flora vårdföretag växt fram. Det kan handla om vårdspecialister, hela sjukhus som S:t Göran i Stockholm eller vårdcentraler.

Memira bygger 80 procent av sin verksamhet på självvald vård, det vill säga att patienterna själva finansierar till exempel en ögonoperation. Resten av omsättningen, 20 procent, finansieras indirekt via skattsedeln eller försäkringsbolag. För den skattefinansierade delen i Sverige kan det handla om vårdval, där patienten fritt kan välja utförare av till exempel en starroperation, eller traditionell upphandling.

Snabbväxare

Memira har växt snabbt och har idag en omsättning på nästan en miljard kronor och verksamhet i fyra länder.

– Jag har varit vd i fem år. Under perioden har vi gjort en enorm tillväxtresa. Vi har mer än fördubblat försäljningen och tiofaldigat resultatet, säger Johanna Öberg, vd för Memira.

Hon menar att hon lägger större delen av sin tid på att göra ett bra jobb för patienten och mindre tid på att fundera på hur delar av verksamheten påverkas av politiska beslut. Men det råder inga tvivel om att det som händer i den offentliga sektorn har stor betydelse också för företaget.

Det går också att vända på resonemanget: Det Memira gör har stor betydelse för vården som helhet i Sverige.

En av Memiras styrkor är just att företaget har växt fram inom den privatfinansierade vården, framhåller Johanna Öberg.

– Det finns superstarka och duktiga aktörer som vi konkurrerar med, men vår största konkurrent inom den självvalda vården är att kunden med behov av synförbättring inte gör operationen alls. Med andra ord; vi vet hur viktig hela kundupplevelsen är och det präglar också vårt offentligt finansierade erbjudande.

”De regioner där vårdval har införts har klart kortare köer inom ögon.”

Ett omdebatterat ämne på senare tid är de växande vårdköerna. Till exempel visar SKR:s undersökning att 183 000 patienter väntade på operation eller behandling våren 2022 inom den specialiserade vården jämfört med 158 000 patienter motsvarande period året innan. Undersökningen visar också att andelen patienter som väntat mer än vårdgarantins 90 dagar har växt.

Johanna Öberg menar att en del av svaret på hur köerna ska kortas ligger i att utöka vårdvalet. Inom ögonvården så är väntetiden i regioner som har infört vårdval i snitt 41 dagar och inom övriga regioner i snitt 107 dagar.

– De regioner där vårdval har införts har klart kortare köer inom ögon, säger Johanna Öberg.

Stor nytta med korta vårdköer

Hon lyfter fram fördelarna med att patienten själv får välja utförare. Det tvingar aktörerna att ge snabb och bättre vård. Till exempel är starroperationer en av världens vanligaste operationer; det görs 130 000 starroperationer bara i Sverige varje år. Av dem står privata aktörer för cirka 65 procent.

– Om vi inte hade funnits så hade starrpatienterna väntat väldigt länge på sin operation. Nyttan för samhällsekonomin med kortare köer är omedelbar, säger Johanna Öberg.

– Jag tror att de flesta ser att utan privata aktörer så skulle vårdköerna var ohanterliga. Det är ett gemensamt samhällsintresse att säkerställa den bästa tänkbara vården och att den sker så fort möjligt.

En traditionell upphandling kan bli helt förödande för en mindre aktör, eftersom det bara finns en eller ett fåtal vinnare av upphandlingen. Den som inte får uppdraget blir helt utan intäkter under flera år.

Så fungerar inte vårdvalet som ger patienten en möjlighet att välja bland flera aktörer, både små och stora.

– Vårdvalet är en förutsättning för att mindre aktörer ska växa fram på vårdmarknaden. Memira har finansiella muskler och uthållighet att förhålla oss till förändringar, men det är svårare för mindre aktörer, säger Johanna Öberg.

Hon hoppas också att regeringen skärper reglerna kring vårdgarantin för att komma till rätta med regionernas vårdköer:

– Jag vill ha tydligare sanktioner kring vårdgarantin. Vårdköerna är inte ett problem för oss som företag, det är ett problem för oss som land. Alla ska få vård så fort som möjligt och på bästa sätt. Jag tror att alla skriver under på den tanken. Vi måste stärka patienternas rätt till rätt vård i rätt tid och arbeta för åtgärder som åstadkommer det.

En utmaning för Memira är också den splittrade vården, med flera regioner som till exempel har olika journalsystem som inte kan utbyta information sinsemellan. Bristerna i samordning försvårar också en så kallad sammanhållen patientresa, det vill säga att patienten bollas runt mellan en massa aktörer och instanser.

Tycker du att staten ska bli huvudman för vården?

– Det är en intressant tanke, men som i alla stora förändringar krävs gedigen konsekvensanalys innan man fattar ett så genomgripande beslut. Jag har inte all data för att dra en adekvat slutsats. Men jag kan konstatera att det är krångligt för patienterna nu och jag skulle vilja att det var lättare att vara patient i Sverige.

Så kan företaget växa i Sverige

Det är också uppenbart att den privata vården, som Memira, kan lära den splittrade landstingsdrivna vården mycket om effektivisering och digitalisering. Memira satsar till exempel stora belopp på att digitalisera den egna verksamheten.

– Vi satsar mycket på att digitalisera både i back-end och front-end, till exempel via videobesök och digital patientapp, och ser hur viktigt det är. Det handlar inte bara om att effektivisera processer och garantera patientsäkerheten, utan det är också viktigt för patienten och kundupplevelsen, säger Johanna Öberg.

Memira har de senaste åren växt till att bli en internationell koncern. Bolaget finns och verkar förutom i Sverige också i Danmark, Norge och Nederländerna. Tyskland kan också vara en intressant marknad för en framtida satsning. I och med att Memira är del av det nederländska vårdföretaget Bergman Clinics, som redan har kliniker i Tyskland, så blir steget in i vårt sydliga grannland lättare att ta.

Men även om Memira ser tillväxtmöjligheter utomlands så är Sverige, under förutsättning att politiken ger långsiktiga och förutsägbara regler, fortsatt viktigt.

– Vi ser en stor tillväxtpotential i Sverige. Vi har bevisat de senaste åren att det finns fortsatt goda tillväxtmöjligheter här. Vårdbehovet ökar, och folk blir äldre, säger Johanna Öberg.