DET SVENSKA FÖRETAGSKLIMATET
Larmet: Svensk reformtorka förvärrar krisen – ”Extremt olyckligt”
2010-talet blev ett förlorat decennium med minskad ekonomisk frihet, ökad regelbörda och tappat förtroende för polisen, konstateras i en ny rapport. ”Sverige är inte längre den kapitalistiska välfärdsstat som vi var tidigare”, säger docenten Andreas Bergh.
Vid slutet av 1900-talet var den svenska reformtakten hög vilket gjorde ekonomin konkurrenskraftig och Sverige gick igenom finanskrisen 2008–2010 smidigare än de flesta andra länder. Men nu har reformtakten minskat och den ekonomiska friheten har fallit inom flera områden, visar rapporten ”Vad hände med Sveriges reformförmåga?” från Entreprenörskapsforum.
Slutsatsen är att 2010-talet blev ett förlorat decennium med minskad ekonomisk frihet.
– Sverige har fallit i absolut nivå och också i jämförelse med andra länder när det gäller ekonomisk frihet i alla dimensioner utom när det gäller statens storlek. Sverige är inte längre den kapitalistiska välfärdsstat som vi var tidigare. Sedan 2010 har trenden gått nedåt, sa en av rapportförfattarna Andreas Bergh, docent vid Lunds universitet och IFN, på ett seminarium där rapporten presenterades.
En mer fragmenterad riksdag
Förutom den minskade ekonomiska friheten upplever företagen också en ökad regelbörda och en minskad tillit till polisens förmåga att upprätthålla lag och ordning.
– Detta är problematiskt. Dessa förhållanden spelar nämligen en stor roll för hur ett lands ekonomi utvecklas på lång sikt, sa Andreas Bergh.
Enligt rapporten beror det försämrade reformklimatet bland annat på att Sverige har fått en mer fragmenterad riksdag. Andreas Bergh menar att det tidigare räckte med att Socialdemokraterna och ett borgerligt parti var överens i en fråga för att något skulle hända. Så fungerar det inte längre.
Ett annat skäl är att de parlamentariska utredningarna blivit mer summariska.
– Under 80-talet jobbade utredningar som pensionsreformen länge med frågan. Nu är det kortare utredningstider och mycket mer snäva direktiv där politikerna på förhand verkar ha bestämt vad utredningen ska komma fram till, sa Andreas Bergh.
Äldre politiker mer benägna genomföra reformer
Rapporten tar också upp internets och de sociala mediernas betydelse för det förändrade politiska landskapet. Ibland får man intrycket av att det är viktigare vilken bild av politiken som sätts på Twitter än vad den praktiska politiken går ut på, menade Andreas Bergh och lyfte också fram det faktum att politikerna blir allt yngre som ett problem.
– Det finns forskning som visar att äldre politiker är mer benägna att genomföra reformer. Reformpolitik är till stor del en fråga om att lära sig av tidigare erfarenheter och misstag. Det är ganska troligt att pensionsreformen, låginflationspolitiken och skattereformerna underlättades av att de politiker som genomförde reformerna mindes hur det blir när man har ett dåligt skattesystem, hög inflation och ett dåligt pensionssystem. Idag har vi den yngsta regeringen någonsin.
Juristen Annika Lundius, tidigare rättschef på finansdepartementet och vice vd på Svenskt Näringsliv, lyfte under panelsamtalet på seminariet fram företagarperspektivet.
– Man ska ha ett skattesystem som gynnar arbete och det är positivt att vi inte har förmögenhetsskatt, arv- och gåvoskatt för det förenklar generationsskiftena i bolag. För att en skattereform ska vara hållbar och långsiktig måste den bli blocköverskridande. Det är också viktigt att vi håller en hög kvalitet på vår lagstiftning, sa hon.
”Sociala medier gör politiken mycket mer otålig”
Martin Ådahl, ekonomisk-politisk talesperson för Centerpartiet, höll med om att det råder ett annat politiskt klimat idag jämfört med 90-talet.
– Det finns i och för sig en opinion idag för kloka och långsiktiga beslut men det finns samtidigt starka krafter i marginalen på nätet som drar isär. Politiker har inte längre samma möjligheter att forma koalitioner. Politiker kan idag straffas för att de vågar vara långsiktiga, sa Martin Ådahl.
Andreas Bergh underströk att internet och sociala medier drabbar alla länder men att problemen i Sverige är särskilt påtagliga.
– Kombinationen av att sociala medier gör politiken mycket mer otålig samtidigt som man monterar ner utredningsväsendet är extremt olyckligt.
Inga-Britt Ahlenius, kolumnist på Svenska Dagbladet och tidigare chef för Riksrevisionen, undrade om rapportförfattarna ansåg att alla frihetsreformer verkligen är av godo.
– Jättebra att du tar upp det, svarade Andreas Bergh. Allt som gjordes då var inte bra. Men det var bra på det viset att man då upptäckte vad som funkar och inte funkar. Reformpolitik är en löpande läroprocess. Det skulle ha varit katastrofalt om ingenting hade gjorts. Och när inte mycket gjordes från 2012 till 2020 så fick vi ett förlorat decennium.
Står inför nya reformbehov
Rapportens utblick sträcker sig till 2020. Efter det dundrade pandemin in, som följdes ett krigsutbrott i Europa med energikris, leveransproblem och rusande inflation som följd.
– Min erfarenhet är att det är jättesvårt att i nuet värdera nuet. Kanske pandemin var början på något helt nytt? Vi vet inte än. Vi står inför en situation med stora reformbehov kring nya frågor som digitalisering och digitala marknader och nygamla frågor som inflation och energiförsörjning och eviga frågor som integrationen och att vi blir allt äldre. Jag är inte superoptimistisk inför framtiden, sa Andreas Bergh på seminariet.
