ELKRISEN

Expert: ”Konflikterna kring vindkraft kommer bli värre”

Motståndet mot ytan som vindkraften tar i anspråk kommer bara att bli värre, enligt Mats Nilsson, elmarknadsanalytiker och docent i miljöekonomi. Att lösa elektrifieringen med vindkraft utan att även bygga ny kärnkraft är inte realistiskt, menar han.

Få har undgått att Sverige behöver fördubbla vår nuvarande 140 terawattimmars elkonsumtion inom ett par decennier om den tunga järnmalmsindustrin ska bli fossilfri samtidigt som samhället elektrifieras. Om EU:s utsläppshandelssystem förblir intakt tvingas också verksamheterna att antingen bli fossilfria eller på sikt läggas ned med tvingande kraft.

Hur denna elektrifiering ska gå till råder det däremot fortfarande delade meningar om. Regeringen samt den övervägande majoriteten av befolkningen ser ny kärnkraft som en del av lösningen men oppositionspartierna är fortfarande antingen emot eller försöker undvika frågan om ny kärnkraft.

Bland vissa ses i stället storskalig vindkraft som lösningen på denna fördubbling. Under 2022 levererade vindkraften cirka 33 terawattimmar el medan kärnkraften producerade runt 50 och solel endast 2. Nuvarande kärnkraftsreaktorer planerades tidigare att drivas till omkring 2040, även om Vattenfall nu talar om 2060, vilket skulle innebära livslängd på cirka 80 år. Men förr eller senare ska de börjas bytas ut och att bygga nya stora beräknas ta mer än tio år.

Om lejonparten i stället ska lösas med vindkraft krävs alltså nästan en tredubbling bara för att ersätta de nuvarande kärnkraftsreaktorerna. Därutöver beräknas alltså Sveriges totala elkonsumtion fördubblas. Ska detta lösas främst med vindkraft krävs alltså en omkring en sexdubbling av nuvarande vindkraft, även om en del så klart kan lösas med att kraftverken blir högre och mer kraftfulla. Vindkraften har också en kortare livslängd än kärnkraft och gamla snurror behöver successivt bytas ut. Livslängden på ny vindkraft ligger enligt Svensk Vindenergi på omkring 30 år medan Finlands nya kärnreaktor Olkiluoto 3 beräknas som minst ha en livslängd på 60 år. Den tekniska livslängden beräknas dock kunna bli betydligt längre.

Mängden vindkraft är dock förstås bara ett räkneexempel eftersom det skulle behövas långt mycket mer om olika former av lagring ska på plats som vätgas och liknande, menar Mats Nilsson.

– Klart att det går rent tekniskt men vem som helst förstår att detta inte är realistiskt rent praktiskt, säger Mats Nilsson, elmarknadsanalytiker och docent i miljöteknik.

”Konflikterna kring vindkraft kommer bli värre”

Sådana mängder vindkraft, oavsett om de ligger på land eller till havs är nog heller inte särskilt önskvärda, tror han. Redan nu knorras det rejält kring vindkraften.

– Misstolka mig inte, jag uppskattar vindkraft och är i allra högsta grad för en utbyggnad, men det finns också en lång rad negativa effekter av vindkraft som man inte bara kan bortse från, och jag ser inte direkt någon anledning att tro att motståndet mot vindkraften kommer att minska utan snarare tvärtom. Konflikterna kring vindkraft kommer att bli mycket värre, säger han.

Vindkraften har ofta lyfts fram som miljövänlig, och ”grön” men som i många andra fall beror det på hur man räknar. Själva vinden i sig är förstås klimatneutral, men om man även tar med den yta och den påverkan på djur och natur som vindkraften och dess fysiska material har träder en annan bild fram. Här är snarare kärnkraften marknadsledande på grund av dess effektivitet.

Statistiktjänsten Our world in data, som sammanställer forskning världen över visar att kärnkraften tar minst yta i anspråk, 0,3 kvadratmeter per megawattimme, av alla kraftslag. Detta inkluderar också indirekt påverkan från material och bränsle och därmed ingår alltså också brytningen av bränsle.

Små- och medelstora vattenkraftverk har en ytpåverkan med 22 kvadratmeter per megawattimme producerad el. De geografiska förutsättningarna kan dock påverka mycket eftersom ett platt landskap innebär mer mark i anspråk för vattenkraft. Därefter följer solel enligt torntekniken samt kolkraft och solceller installerade på mark.

Vindkraft tar mycket mark i anspråk

För vindkraft räknar man på olika sätt. Siffran är 0,4 kvadratmeter per megawattimme om man endast räknar den yta som direkt påverkas av utgrävningen av själva snurran, men växer till minst 8,4 per kvadratmeter och maximalt 247 kvadratmeter om man räknar projektytan, vilket alltså innefattar området mellan verken i en vindkraftspark.

– Vindkraften påverkar också naturen på så sätt att det behöver avverkas skog för att bygga vägar till att dra fram rotorbladen samt allt det arbete som krävs med nätet och stabiliseringen kring det, konstaterar Mats Nilsson.

En av Europas största landbaserade vindkraftsparker, Markbygden vindkraftspark, håller på att byggas för fullt utanför Piteå. I dagsläget snurrar fler än 400 vindkraftverk på platsen och fullt utbyggt kan det komma att bli så många som 1 100, även om det nu pratas om färre eftersom vindkraftverken har blivit högre och kraftfullare med tiden. Färdigställt beräknas Markbygden leverera 10-12 terawattimmar per år och projektets yta upptar cirka 450 kvadratkilometer. Varje snurra kräver omkring 90 ton armering och slukar 700 kubikmeter betong samt stora mängder berggrus till fundamenten, enligt Byggvärlden.

Enligt ett pressmeddelande från Cementa används också 2,5 miljoner ton grus (kross) som ballast i etapp 2 och när behoven är som störst tas 15 000–35 000 ton från bergtäkterna varje vecka. För etapp 2 byggs 15 mil ny väg för att dra fram vindkraftverken och vägen måste vara tillräckligt bred och åkbar för att de 75 meter långa ekipagen ska kunna få fram torndelarna som hämtas i Piteå djuphamn.

– Sverige har haft en vidunderlig utbyggnad av landbaserad vindkraft och den kan snart producera lika mycket som kärnkraften, vilket är ett jättesteg. Men vi har också redan använt upp många av de områden som är relativt konfliktfria, konstaterar Mats Nilsson.

Det har också räknats på ytanspråk för vindkraft kontra kärnkraft i diverse undersökningar i Sverige. En rapport från WSP om små modulära reaktorer från 2022 gör beräkningen att det krävs cirka 1700 gånger så stor yta för vindkraftverk kontra kärnkraftverk och 50 gånger så stor yta för solceller.

Vindkraftens yta nästa stora konflikt

Sverige har en mycket stor yta och högre torn öppnar för nya exploateringsmöjligheter men de vindkraftsplaner som nu tillkommer möts inte sällan av rejält kommunalt motstånd. Även Försvarsmakten och andra nationella myndigheter har ofta synpunkter.

– Det tycker jag syns ganska tydligt i debatten. Det är svårt att hitta nya bra vindkraftsområden som varken påverkar människor eller andra intressen som exempelvis rennäringen. Därför tror jag att yta kommer att bli framtidens stora konflikt och jag förstår att LKAB:s vd Jan Moström nyligen gick ut med att det kan behövas ny kärnkraft i norra Sverige. Om man sätter upp ett antal kärnkraftsreaktorer är problemet löst och dessutom är det effektivt att göra vätgas i en sådan process, konstaterar Mats Nilsson.

Att ta vattenkraften för att tillverka fossilfritt stål innan problemet med elbristen i södra Sverige är löst är bara att glömma, menar Mats Nilsson.

– Just nu skickas mycket vattenkraft söderut för att det saknas planerbar el där. Man kan så klart inte bara bryta det flödet innan man löst problemet där och dessutom behövs både vattenkraften och kärnkraften för att stabilisera svängningarna på systemnivå.

”Om det ska betalas så måste det självklart i så fall komma från vindkraftsbolagen och inte statliga subventioner eftersom det snedvrider konkurrensen”.

Motståndet mot vindkraft har vuxit och handlar inte längre bara om det som brukar kallas ”Nimby”, ”Not in my back yard”, menar Mats Nilsson.

– Det finns en riktig diskussion om viktiga värden som kolliderar och det är så klart rimligt. Det är enorma ytor som försvinner med storskalig vindkraft som påverkar djur och natur jämfört med att ställa dit några kärnkraftverk. Jag ser gärna mer vindkraft där den är välkommen men man måste också respektera kommunerna som är medborgarnas förlängda arm. Jag tror inte att det är rätt väg att köra över medborgare genom att minska kommunernas rätt i frågan eller muta dem med skattemedel, säger Mats Nilsson och fortsätter:

– Om det ska betalas så måste det självklart i så fall komma från vindkraftsbolagen och inte statliga subventioner eftersom det snedvrider konkurrensen men oavsett tycker jag det vore dumt. Det signalerar att vindkraft skulle vara något dåligt. Vi har byggt stora mängder vindkraft redan och vi kan fortsätta bygga vindkraft men jag tror att man behöver hitta andra sätt att få befolkningen med på båten. Inte muta eller köra över dem. Det kommer att bli ett brutalt motstånd mot vindkraft om man gör så.

Många kommuner välkomnar ny kärnkraft

Målkonflikterna kommer förstås att finnas även när det gäller kärnkraft. Men kärnkraft har en viktig fördel och det är att det redan finns existerande sajter där fler reaktorer kan byggas, menar Mats Nilsson.

– Ingen kommer ju så klart att köra över kommunerna när det gäller kärnkraft, men jag noterar att det finns många kommuner som välkomnar ny kärnkraft. Både redan existerande kärnkraftskommuner och kommuner som inte har reaktorer i dag. Kärnkraft skapar jobb och trygg elförsörjning utan att ta så mycket yta i anspråk, konstaterar Mats Nilsson.

En lösning att komma undan delar av motståndsproblemet för vindkraften är förstås att flytta ut den till havs, och Mats Nilsson är övertygad om att det är huvudorsaken till att havsbaserad vindkraft allt oftare kommit upp på tapeten. Det blåser förvisso också mer till havs men det är dyrt att dra kablar i havsmiljö vilket den nya regeringen i motsats till den gamla inte heller tycker att skattebetalarna via Svenska kraftnät ska betala för. I Sverige är det också i motsats till många andra länder gratis för den havsbaserande vindkraften att exploatera territorialvattnet, något som Havs- och vattenmyndigheten tycker är anmärkningsvärt.

”Fascinerande med de som inte tror kärnkraft behövs”

Ett exempel på de ekonomiska utmaningarna för havsbaserad vindkraft har presenterats i ett statsfinansierat forskningsprojekt i Norge som tittat på det norska olje- och gasbolaget Equinors investering i världens största havsbaserade vindkraftsprojekt, Dogger Bank. Forskarna konstaterar att projektet kommer att bli olönsamt och beräknar exempelvis Dogger Bank-projektets förväntade nettonuvärde till minus 1,3 miljarder dollar.

I Sverige fick nyligen den första havsbaserade vindkraftparken Kriegers Flak som delas med Danmark och Tyskland miljötillstånd.

– Engelsmännen som är relativt tätbefolkade förutsåg att det skulle bli problem med motståndet och gick på havsbaserad vindkraft direkt. I Sverige ligger vi efter där, konstaterar Mats Nilsson och tillägger:

– Jag ser gärna mer vindkraft både till havs och på land men det är nästan fascinerade med de som tror att det ska gå utan att även bygga ny antingen kärnkraft eller fossil kraft. Det faller på sin egen orimlighet om man räknar på det.