DE KRÅNGLIGA MILJÖTILLSTÅNDEN

Gruvbolagets fyndighet håller världsklass: ”Finns bara några enstaka”

Grafitfyndigheten i Vittangi kan spela en viktig roll i klimatomställningen. ”Det finns bara några enstaka grafitfyndigheter som kan mäta sig med denna sett över hela världen”, säger Talgas styrelseordförande Per-Erik Lindvall till Svenskt Näringsliv.

Talgas planerade grafitgruva i Vittangi kommer att bli en liten verksamhet som bara tar omkring 150 hektar i anspråk. Detta jämfört med hela Sveriges gruvindustri som ungefär omfattar mellan 20 000 och 25 000 hektar.

Men trots storleken ska kvalitén inte underskattas. Det konstaterar Per-Erik Lindvall när han kommenterar Mark- och miljödomstolens tillstånd för gruvverksamhet vid Nunasvaara Södra i Kiruna kommun.

– Det här är absolut världsklass och det finns bara några enstaka grafitfyndigheter som kan mäta sig med denna sett över hela världen. Tillsammans med de patent som Talga har för processandet av grafiten till anodmaterial skapas en unik förädlingskedja med stark konkurrenskraft. Det känns därför väldigt roligt att vi är på gång att få bryta denna i en tid när grafit är så efterfrågat, bland annat för den omställning av fordonsflottan som pågår just nu, säger Per-Erik Lindvall.

För gruvföretag är tillståndsprocessen det mest utmanande. Med sina 40 år i branschen har Per-Erik varit med om mycket.

– Denna gång vill jag dock ge myndigheterna beröm för hur de har börjat jobba aktivt för att själva processerna kring tillstånden ska vara så smidiga som möjligt för alla inblandade. Kraven på underlag avseende miljöpåverkan är fortsatt höga medan bemötandet från myndigheterna är mer konstruktivt än tidigare, så utvecklingen går åtminstone åt rätt håll.

Tillståndet från Mark- och miljödomstolen kommer inte vara det enda som krävs för att börja brytningen. Bland annat krävs också tillstånd för bearbetningskoncession och markanvisning från Bergsstaten, samt att kommunen tar fram en detaljplan för området. Därefter måste företaget ansöka om bygglov.

– Kommunen påbörjade detaljplanarbetet redan år 2020, men har nyligen fått ganska stort medialt utrymme då ett av de styrande partierna i Kiruna, Socialdemokraterna, på en medlemsomröstning med liten marginal och få deltagare röstat nej till att ta fram en detaljplan. Jag är dock övertygad om att den frågan kommer att lösa sig med tiden, inte minst med tanke på det stora stöd för svensk gruvnäring som vi vet finns både lokalt och nationellt. Den betydelse gruvindustrin har för Sverige och de norra delarna i synnerhet kan svårligen överskattas, säger Per-Erik.

Svenskt Näringsliv: ”Världsunik fyndighet ska bidra till omställning av fordonsflottan”