ENERGIPOLITIK

Visselblåsare: Svenskt gasstopp slår ut stora delar av näringslivet

En enskild gasledning mellan Danmark och Sverige är helt avgörande för både vitala insatsvaror till näringslivet samt rening av dricksvatten. Bryts flödet tvingas företagen stänga inom 12 timmar, larmar Gustav Boëthius, tidigare handläggare på Energimyndigheten. ”Det skulle få närmast oöverskådliga konsekvenser”, säger han till TN.

Gas står för endast två procent av energin i Sverige. Men denna andel är fullständigt avgörande för det svenska näringslivet. Det hävdar kemisten Gustav Boëthius, tidigare handläggare för gasfrågor vid enheten Trygg energiförsörjning på Energimyndigheten och författare till boken ”Ledningen” som släpptes under förra veckan.

I sin roll var han i praktiken den som samordnade gasfrågan för Energimyndighetens räkning, och därmed också den som detaljstuderade marknaden, förklarar han.

– Ett okontrollerat stopp eller kraftigt reducerade leveranser skulle få närmast oöverskådliga konsekvenser för Sverige och det svenska näringslivet, säger han i en intervju med Tidningen Näringslivet.

Orsaken är att lejonparten av denna gas används av företag längs det västsvenska gasnätet. Av nationella säkerhetsskäl kan Gustav Boëthius inte avslöja exakt vilka företag det rör sig om, men det handlar om företag som tillverkar kritiska produkter som krävs i allt från rening av dricksvatten och stora livsmedelsproducenter, till den tunga industrin inom verkstad och fordonsbranschen. Företag som utan dessa insatsvaror i många fall inte ens skulle kunna producera sina produkter.

– Det svenska näringslivet är grunden i vårt välstånd och den är väldigt specialiserad. Vissa produkter måste finnas och en del av dessa produkter står och faller med den här gasen, säger han.

Orsaken till beroendet av naturgas är dess unika egenskaper i vissa processer, förklarar han. Naturgas (CH4) består av en kolatom och fyra väteatomer. Användningen av denna gas är därför kritisk i exempelvis ugnar som blir mycket varma och inte får innehålla något syre alls. Till exempel vid framställning av fint järnpulver eller kristaller.

Gasen används också bland annat för att tillverka vätgas som används av metallproducenter samt att ta bort svavel från olja. Dessutom används den för att tillverka kolmonoxid som i sin tur används till att bygga molekyler i syntetisk kemi.

– I Sverige har vi en produktion som är väldigt specialiserad och är beroende av vissa enskilda produkter. Om denna produkt inte finns att tillgå upphör verksamhetens produktion. Och producenterna av vissa av dessa produkter använder just metangas.

Beroende av 37 år gammal ledning

För att komma åt gasen är Sverige beroende av en ensam 37 år gammal ledning som löper mellan Dragör i Danmark till Malmö i Sverige. Den grenar sedan ut sig i vad som beskrivs som det västsvenska naturgasnätet som sträcker mellan Trelleborg i Skåne och Stenungsund norr om Göteborg. Nätet står för den stora bulken av naturgasen även om små mängder av flytande LNG-gas bland annat anländer i hamnarna Lysekil i väst och Nynäshamn i ost. Dessa är dock inte uppkopplade mot nätet och hjälper därför inte.

Gasledningen försörjer endast 27 300 hushåll men dessa konsumerar totalt bara 2 procent av gasen enligt Gustav Boëthius. 98 procent av den årliga förbrukningen på cirka 8 terawattimmar går i stället till företag, varav många alltså är kritiska för näringslivet.

– Tekniskt sett finns det lagring som räcker för 2 dagars vinterkonsumtion men det kan inte trycksättas. I praktiken har vi 12 timmars lagring, därefter tvingas dessa företag att stänga, säger Gustav Boëthius.

Gustav Boëthius visste att gasen var viktig men blev varse om i vilken omfattning när han i mars 2021 påbörjade en inventering av de 30 företag som använder gas. Han hade sett informationen från Energimyndighetens analys 2013-2014 som kommer fram till att de samhällsekonomiska konsekvenserna av en månads gasavbrott i det Västsvenska gasnätverket är 2 miljarder kronor i månaden. Men det visade sig att denna rapport endast räknat på de företag som drabbades direkt, inte alla de verksamheter som i andra och tredje hand är fullständigt beroende av produkterna. Dessutom fanns andra outforskade värden som rör basal kritisk beredskap.

”Han tog in mig i enrum och sa uttryckligen att jag skulle skita i bilindustrin men rädda dricksvattnet”.

Såg en potentiell katastrof

Vid det här laget hade de danska gasnivåerna börjat sjunka på grund av att gasfältet Tyra var under ombyggnad och Ryssland hade börjat smygskruva på Nord Stream-kranen även om anfallet på Ukraina skulle komma först ett knappt år senare.

– Jag skickade helt enkelt ut frågor till de cirka 30 bolagen som använder gasen och undrade vad de använde den till. De svaren jag fick var mycket skrämmande. Stora industrisektioner skulle lida väldigt hårt om den här ledningen påverkades. Det fick inte hända.

Gustav Boëthius berättar att han med den nya informationen såg hur en potentiell katastrof kunde torna upp sig i Sverige och försökte då komma i kontakt med Regeringskansliet. Någon vecka senare fick han fem minuter på sig att muntligt berätta om hur Sverige producerar sitt vatten, berättar han. Därefter blev han kontaktad av en hög chef på Energimyndigheten.

– Han tog in mig i enrum och sa uttryckligen att jag skulle skita i bilindustrin men rädda dricksvattnet, säger Gustav Boëthius och fortsätter:

– Det var ganska ansvarslöst att säga så. Det är klart att dricksvattnet är det viktigaste men att jag ska skita i en hel industrikategori är ju helt galet. Min numera pensionerade pappa var vice vd på Scania så jag vet vad fordonsindustrin betyder för ekonomin. Dessutom är det inte så gassystemet fungerar rent tekniskt.

Ville utfärda formell varning

Men Gustav Boëthius valde att inte strida mer om det då. Detta skulle dock ändras efter att Ryssland anfallit Ukraina och hotet mot Nord Stream-gasen var större än någonsin. Gustav Boëthius ansåg att Energimyndigheten behövde utfärda en så kallad ”tidig varning” för gasförsörjningen. Tidig varning är mer än bara några ord på papper, menar han.

– En tidig varning är ett formellt myndighetsbeslut som kan vara avgörande för företagen. Man kan se det som en slags formell varningsflagg. För bolagen är det mycket viktigt eftersom de då har ett formellt beslut i ryggen vilket ofta behövs om företagen ska kunna motivera viktiga riskminskade investeringar.

I ett mejl den 5 juni som TN tagit del av skriver han till berörda chefer och upprepar kravet ”en sista gång”. Vid det här laget har Gustav Boëthius också förstått att han inte kommer att kunna jobba kvar på Energimyndigheten, berättar han. Myndigheten väljer att sopa bristerna med den svenska gasförsörjningen under mattan, anser han.

– Jag kom till en punkt där jag kände att vi måste varna. Men detta togs inte på allvar.

”I klarspråk ansåg man att det var viktigare att inte försämra den sittande regeringens chanser i valet än att trygga vattenförsörjningen i Sverige”.

Brevet inleds med ett konstaterande att situationen på gasmarknaden med stor sannolikhet kommer att bli ansträngd under kommande uppvärmningssäsong.

”Vi har i dag kartlagt i stort sett alla konsekvenser som en kraftig reducerad eller avbruten gasförsörjning kommer att få. En oerhörd mängd sektorer drabbas”, skriver Gustav Boëthius och nämner några kritiska företag som i handlingarna maskerats av sekretesskäl.

”Jag har tidigare vid många tillfällen under våren tryckt på för att detta är en nödvändig åtgärd och upprepar detta nu en sista gång”, avslutar han.

Energimyndigheten förnekar

Svaret han fick från en hög chef på Energimyndigheten minns han ordagrant.

– Den här personen ville inte ta det i skrift så jag blev uppringd och jag fick veta att vi inte skulle göra det för att det kunde vara ”ett regeringsomvälvande beslut”. I klarspråk ansåg man att det var viktigare att inte försämra den sittande regeringens chanser i valet än att trygga vattenförsörjningen i Sverige, säger Gustav Boëthius och fortsätter.

– Jag svarade att jag inte är någon valarbetare och att det här riskerar att påverka hela Sveriges befolkning och ekonomin.

Att Energimyndigheten ska ha undanhållit viktig information om gasförsörjningens roll för svensk vatten- och livsmedelsproduktion från den politiska ledningen förnekar myndigheten.

– Boken innehåller direkt felaktiga och helt ogrundade påståenden. Det mest allvarliga påståendet är att Energimyndigheten inte skulle ha fört vidare viktig information om gasförsörjningens roll för svensk vatten- och livsmedelsproduktion. Det stämmer inte alls. Regeringskansliet informerades regelbundet i frågan och även andra berörda myndigheter, vilket Boëthius var medveten om, säger Anders Wallinder, chef för avdelningen Energiberedskap vid Energimyndigheten till Tidningen Näringslivet.

Sade upp sig från Energimyndigheten

I september 2022 sade Gustav Boëthius upp sig från Energimyndigheten och samma dag förstördes gasledningarna Nord Stream 1 och 2. Även om rusade priser plågat hela Europa och drivit på den inflation som hela ekonomin nu brottas med har gasen fortsatt att flöda genom det dansk-svenska röret. Mycket tack vare europeiska besparingsåtgärder samt nya regelverk inom EU.

Men ledningen är fortfarande den enda som förbinder den västsvenska industrin med det europeiska gasnätet.

– Jag förutsätter att Energimyndigheten gör allt vad de kan för att stärka Sveriges beredskap. Det känns knappast tryggt att vara beroende av en gasledning när någon åker runt och spränger gasledningar i Östersjön, säger han.

Gustav Boëthius tycker att Sverige måste jobba på flera plan för att diversifiera sig när det gäller gasen. Att regeringen av miljöskäl 2019 avslog Swedgas planer på att koppla på naturgasterminalen LNG Göteborg till det svenska stamgasnätet var ett mycket dåligt beslut och liknande satsning bör göras på nytt. Biogas skulle också kunna vara en lösning, menar han.

– Vi måste jobba på flera håll för att skapa redundans i den svenska gasförsörjningen. Det är livsviktigt.