DEBATTEN OM FRISKOLORNA

Så blev företaget ett slagträ i valrörelsen – ”Jag blev chockad”

Realgymnasiet i Trollhättan lockar många hästintresserade, bland annat för att utbildningen leder till jobb. Kommunens egen utbildning har aldrig lyckats komma igång på grund av elevernas svaga intresse. Men i valrörelsen spelade det ingen roll; det var friskolan som fick all kritik. ”Jag har nog inte återhämtat mig ännu efter nio månader”, säger grundaren Jan Vikström till TN.

Realgymnasiets hästutbildning i Trollhättan har lyckats få elever i arbete ända sedan starten 2019. De elever som går där – på Naturbruksprogrammet – väljer antingen att läsa med inriktning hästhållning, naturguide eller sällskapsdjur/djursjukvård. Alla elever samsas i en enda klass på dryg 30 elever.

Utbildningen har hamnat på kollisionskurs med Kunskapsförbundet Väst om skolpengens storlek, vilket har uppmärksammats i både lokal och nationell press.

I stället för Riksprislistans 249 000 kronor ska Realgymnasiet få 158 000 kronor per elev (för 2023).

Det är den kostnad som förbundet självt har räknat fram att det kostar per elev på den egna utbildningen och därför ska inte friskolan ha mer.

Att friskolornas skolpeng sätts utifrån vad en motsvarande kommunal utbildning kostar är ett standardförfarande, men kruxet i det här fallet är att Kommunförbundets naturbruksprogram aldrig har kommit i gång. I två omgångar har skolan försökt men inte fått några elever som vill gå utbildningen som sitt förstaval. I år görs ett tredje försök.

Det handlar bara om taktik, menar Jan Vikström, ägare och styrelseordförande för Lärandegruppen i Sverige, som driver Realgymnasiet.

– Det är bara för att få ned ersättningen till oss. De sparar pengar på det. Det är oerhört oseriöst, säger han.

Kunskapsförbundet Väst menar att den egna utbildningen, den som aldrig har startat, är mindre kostsam att driva eftersom den inte har egna hästar och stall. Därmed får Realgymnasiet, som inte heller har egna stall, nöja sig med den lägre skolpengen.

– Det är så skolmarknaden fungerar i dag, som kommun måste man ibland agera för att inte bli utnyttjad på det här viset, sade Maud Bengtsson (S), ordförande för Kunskapsförbundet väst, till DN i den artikel som blev startskottet på kritiken mot skolan.

Hon fick jobb på ridskola månader efter utbildningen

Amanda Larsen Löfberg har varit elev på naturbruksprogrammet i Trollhättan. När hon valde inriktning hade hon sedan länge haft ett brinnande hästintresse.

– Jag var 17 år och visste inte vad jag ville göra i livet. Jag tänkte; kan jag inte göra något som jag tycker är kul samtidigt om jag får behörighet att läsa vidare senare. Det fick jag här, det var jättebra, säger hon.

Det hon gillar med Realgymnasiets utbildning är att hon fick chans att praktisera i riktiga verksamheter. Två av fem skoldagar i veckan fick hon vara ute på stall i närområdet, en blandning mellan lärarledd utbildning och praktik. Det var på olika platser som Lilla Edets ridklubb i Göta och K-Ridcenter Älvängen norr om Göteborg.

"Det är en stor fördel att se hur verkligheten är”

Utöver det har eleverna i varje årskurs 1 en vecka i sammanhängande APL (Arbetsplatsförlagt lärande). Eleverna i årskurs 2 har två veckor och eleverna i årskurs 3 har tre veckor. Dessutom finns det i trean en möjlighet att arbeta i Sydafrika.

Minst 45 procent av elevernas studietid genomförs i olika typer av stallmiljöer, i samarbete med lokala ridklubbar, vilket avtal och schema visar.

– Det är en stor fördel att se hur verkligheten är. Du kan ha en uppfattning hur det är att jobba i stall medan verkligheten är en helt annan. När du är ute och jobbar i stall får du vara med erfarna personer och se hur det är att arbeta på riktigt, säger Amanda Larsen Löfberg.

Efter utbildningen jobbade hon några månader inom vården, men så fick hon chansen att börja arbeta på Lilla Edet i november förra året.

– Jag tycker att det är bra. Jag arbetar mellan 7:30 och 16:00 och sedan har jag min egen tid som jag kan ägna åt min egen häst. Det blir att jag går från det ena stallet till det andra, säger hon.

Statistik: Många får jobb i branschen

Redan 2007 när Jan Vikström grundade Realgymnasiet hade han en klar bild av vad han ville åstadkomma. Han ville fostra in ungdomar i arbetslivet.

– Det praktiska måste in så tidigt som möjligt i utbildningen. Om en 16-åring får möjlighet att stifta bekantskap med den bransch som man utbildas för så är man anställningsbar när man går ut från gymnasiet, säger han.

– Den insikten har medfört att vad vi än gör, det kan handla om naturvård, hästhållning eller naturguide, så förbereder vi eleverna direkt för yrkeslivet.

Han exemplifierar med en helt annan utbildning i Realgymnasiets utbud, hotell- och turismprogrammet, som bygger på ett tätt samarbete med Nordic Choice Hotels. Halva utbildningstiden får eleverna chansen att praktisera och utbildas på hotellkedjans hotell. Det gör att eleverna är bättre förberedda på yrkeslivet, menar Jan Vikström.

Det är samma pedagogiska tankar som styr naturbruksprogrammet i Trollhättan. Hittills har det varit en lyckosam väg, enligt Skolverkets statistik.

Våren 2022 fick 97,3 procent av eleverna på programmet gymnasieexamen, det vill säga 36 av 37 elever, jämfört med det nationella genomsnittet på 91 procent. (Det gäller alltså alla inriktningar på naturbruksprogrammet, inte bara hästhållning.)

73,0 procent av eleverna på naturbruksprogrammet i Trollhättan har grundläggande behörighet för högskola mot snittet som är 44,8 procent och lärartätheten är god (7,3 elever per lärare jämfört med snittet på 12,3 elev per lärare).

Hög jobbfrekvens

Realgymnasiet gör också en egen undersökning som visar hur många av eleverna på naturbruksprogrammet som har fått jobb eller kommit vidare i andra studier efter sex månader.

– Den visar att 85 procent är i sysselsättning efter sex månader. Av dem är 65 procent i jobb och 20 i vidareutbildning. Den jobbfrekvensen är skyhögt över vad som är normalt efter avslutad gymnasieutbildning, säger Jan Vikström.

I Trollhättan är siffrorna ännu bättre. Av 32 elever är 29 elever i arbete eller läser vidare. 15 av eleverna jobbar i den branschen de utbildats för. Även det gäller hela naturbruksprogrammet i Trollhättan, inte bara de som läser hästhållning.

– Den sista mätningen som SCB gjorde visade att 35 procent av eleverna som har gått ut Naturbruksprogrammet hade etablerat sig på arbetsmarknaden ett år efter avslutat gymnasium. I vårt fall mäter vi redan efter åtta månader efter avslutat gymnasium, en senare mätning skulle ge oss ett ännu bättre resultat, säger Jan Vikström.

"Jag tycker att det är en väldigt bra utbildning. Det är jättesynd att jag inte fick gå på den när jag gick på gymnasium för 30 år sedan.”

David Ingius är verksamhetschef på Lilla Edets Ridklubb med sex anställda. När skolan söker personal så är det ett stort plus om den arbetssökande har erfarenhet av djur och djurvård och en relevant utbildning, menar han.

Enligt hans erfarenhet är praktikanterna som de tar emot från Realgymnasiet duktiga.

– De praktikanter som vi har idag skulle vi kunna anställa och jobba på heltid hos oss efter att de gått på skolan, säger han.

– Jag tycker att det är en väldigt bra utbildning. Det är jättesynd att jag inte fick gå på den när jag gick på gymnasium för 30 år sedan.

Han betonar att jobbet på en ridskola inte alltid är glamoröst. Jobbeskrivningen innehåller flera roller: Stallansvarig, hästskötare och vaktmästare. Förutom att sköta djuren ska hästskötaren till exempel mocka stallet, laga stängsel, om det krävs, och ta hand om en häst som blivit sjuk eller skadad.

Visst kan det vara en fördel att gå ett gymnasium där det finns hästar att rida på skolan, resonerar David Ingius. Men då handlar det om utbildningar som mer är inriktade på ridning och tävlande. Det är en annan sak att vara hästskötare.

– Realgymnasiets elever kommer ut på praktik för att se vad djurhållning egentligen handlar om, det handlar inte bara om att pyssla om en häst och att leva drömmen att ha en häst. Praktiken gör att eleverna får komma ut för att prova på arbetslivet, säger David Ingius.

Hoppas kunna starta utbildning i år

Maria Hildefors, förbundsdirektör på Kunskapsförbundet Väst, är desto försiktigare när hon kommenterar kvaliteten på Realgymnasiets naturbruksprogram. Det ligger inte i hennes ansvarsområde att sköta tillsynen, utan det ombesörjer Skolinspektionen.

– Vi förutsätter att de har god kvalitet på utbildningen, det är inget som vi kan reglera, säger hon.

Varför har ni tagit strid med Realgymnasiet?

– Vi ser det inte så. Reglerna är sådana att om vi har en utbildning och ordnar den till en viss kostnad så är det den kostnad som ligger till grund för den ersättning som vi ska ge till friskolor som har en likadan utbildning. Nu vill vi starta ett naturbruksprogram med inriktning på hästhållning och då ser vi att vi kan göra det billigare.

– Det är alltså inte vi som har tagit strid med Realgymnasiet. Det är de som har valt att överklaga vår ersättning till dem.

Jan Vikström pekar i sin kritik mot er att er utbildning aldrig har startat. Han misstänker att syftet inte är att driva en utbildning utan att just pressa ned skolpengen. Vad säger du om det?

– Vi erbjuder utbildningen för att vi hoppas att det ska komma elever som är intresserade av den, för att vi vill ha den med i det kommunala utbudet av gymnasieutbildningar. Sedan har vi en konkurrenssituation som har lett fram till att vi hittills inte har lyckats få fler elever. Naturligtvis startar vi utbildningen om vi har elever.

– Nu är det tredje året som vi erbjuder utbildningen. Tidigare har vi inte fått tillräckligt med elever för att kunna starta utbildningen, nu är vår förhoppning att få starta den.

Så det handlar inte om taktik för att få ned skolpengen?

– Nej, den kommunala skolan ska ha ett allsidigt utbud av utbildningar. Vi vill erbjuda alla utbildningar som finns.

"Det är inte billigare att jobba med bransch”

Jan Vikström menar å sin sida att kvaliteten i den hästutbildning som erbjuds i Trollhättan motiverar de högre beloppet och att det är långt ifrån billigt att bedriva branschnära utbildningar.

– Det är inte billigare att jobba med bransch. De program som är branschkopplade, till exempel Curt Nicolin Gymnasiet och Skanska-gymnasiet, förbrukar 1,5-2 gånger mer per elev. Det kräver mycket mer arbete runt i kring för att dessa utbildningar ska funka. Vi klarar det på grund av våra stordriftsfördelar, eftersom vi har många skolor som jobbar så här, och eftersom vi har jobbat på det här sättet länge, säger han.

Det finns förstås en stor initial engångskostnad som en skola som väljer att investera i ett eget stall har, men kostnaden för brukandet är likvärdigt, menar Jan Vikström. Nu betalar Realgymnasiet det i stället i form av timkostnaden samt den fasta månadsavgiften.

För eleverna som går på naturbruksprogrammet med inriktning hästhållning betalar Realgymnasiet först en fast månadsavgift. Sedan betalas 300 kronor per elev för ridlektioner när de befinner sig på ridskolan. Dessutom håller Realgymnasiet med egna lärare när eleverna praktiserar på ridskola. De ridskolor som Realgymnasiet samarbetar med i Trollhättan är Brätte ridskola och Trollhättans Fältrittklubb.

För Kommunförbundets egen utbildning, den som hittills inte har startats, har kommunen räknat med att initialt betala 200 kronor/elev och timme när eleverna är på Naturbruksgymnasiet Nuntorp (som bland annat har stall och djur) samt 129 kronor/elev och timmen när eleven är på ridskola. Det är ridskolan som står för lärarna.

– Vi har också egen veterinär och jobbar med andra specialister som hästuppfödare. Men den största kostnaden är förknippad med vårt åtagande gentemot ridskolan, säger Jan Vikström.

Det blir dessutom väldigt kostsamt att starta en kommunal skola med bara ett par elever.

– Om den kommunala skolan skulle starta med några få elever så skulle det kosta minst 500 000 kronor per elev, det kräver så mycket kringarbeten för att det ska fungera, säger Jan Vikström.

Eleverna kommer också att läsa med elever som läser andra program.

– Det kommer inte att funka. Kommunen låtsas inte inse hur mycket arbete det krävs för att få den lila gruppen att fungera i en skola som göra andra saker, säger han.

”Jag blev chockad och har nog inte återhämtat mig ännu efter 9 månader.”

Jan Vikström reagerar starkt på att Maria Hildefors motiverar planerna med att den kommunala skolan ska ha ett allsidigt utbud av utbildningar. Så lät det inte när politikerna framförde kritiken mot skolan i en DN-artikel förra året.

– Här går inte uttalanden i takt. KF Västs ordförande som nyligen avgått ville ju i de initiala DN-reportagen framstå som en hjälte då hon kommit på denna lösning just för att spara kommunens pengar. Det är löjligt, säger han.

När DN kritiserade Realgymnasiet förra våren fick artikeln stor spridning mitt under en valrörelse där Socialdemokraterna hade valt just friskolor och dess företrädare som en av huvudmotståndarna. Det talades om en marknadsskola som skulle kontrolleras och stoppas.

För Jan Vikström känns det som en hån med tanke på skolans goda resultat:

– Jag blev chockad och har nog inte återhämtat mig ännu efter nio månader. Vi blev utmålade som oseriösa, men nästan ingenting i artikeln stämmer ju, säger han.

Han pekar på att Skolverkets nya statistik visar att Realgymnasiet är regionens klart bästa gymnasieskola och eleverna som läser hästinriktning befinner sig i stallmiljö minst 45 procent av sin studietid.

– Det mesta av den tiden fördelas på två toppen-anläggningar med vardera 27 och 33 hästar, säger han.

– I DN-artikeln rör skribenten ihop nästan allt om bestämmelser för vår utbildning och hur vi arbetar. Ännu tokigare blir artikeln mot bakgrunden av att Skolverket nu publicerat skolors elevresultat från 2022 som visar att Realgymnasiet är regionens klart bästa gymnasieskola.