RÄNTAN OCH INFLATIONEN

C-profilen tar strid för handlarna: ”Inte deras fel att priserna stigit”

Helena Lindahl, riksdagsledamot för Centerpartiet, besökte nyligen Ica Supermarket Skogås för att diskutera ”riktiga” lösningar på dyra livsmedelspriser. ”Mötet bekräftade den bild jag har. Det är inte handlarnas fel att priserna ökar utan politikerna har misslyckats”, säger hon till TN.

Att livsmedelspriserna ökat kraftigt har knappast undgått någon vid det här laget. Samtidigt har fokus riktats åt helt fel håll, anser Helena Lindahl, riksdagsledamot för Centerpartiet.

– Politikerna har valt att elda på en grovt förenklad och bekväm nidbild som spridits i media i stället för att jobba med de riktiga problemen. Om vi vill öka självförsörjningen behöver vi sänka skatt och moms samt jobba med regelförenklingar i alla led i livsmedelskedjan, säger hon till Tidningen Näringslivet.

Nyligen besökte hon Ica Supermarket Skogås utanför Stockholm.

– Det var ett givande besök och Börje Johansson (handlaren) bekräftade den bild som jag hade. Det är inte handlarnas fel att priserna är höga.

Under ett normalt år ligger marginalen för livsmedelsbutiker ofta runt 3-4 procent på produkterna. På grund av bland annat ökade kostnader, en svag valuta samt hård konkurrens om en kundgrupp som i hög grad fokuserar på pris har denna marginal dessutom sänkts. Branschen har som Tidningen Näringslivet tidigare rapporterat om, minskat sina marginaler ända sedan kriget bröt ut.

– För en produkt på 100 kronor tjänar Börje 2 kronor. Samtidigt drar staten in 12 kronor i form av moms bara i butiken och dessutom tickar den på i alla bakomliggande led hela vägen från bonden till hyllan. Det känns inte så rimligt att skylla på handlarna då. Det är inte deras fel att livsmedelspriserna rusat, säger Helena Lindahl.

Men varför tror du politikerna gör dessa utspel då? De borde ju rimligen veta att även om butikerna skulle kapa sin vinst till 0 och ställa in varenda aktieutdelning och bonus så skulle priset på ett kaffepaket för 50 kronor maximalt minska med 1-2 kronor?

– Ja, alla vet att det är staten som gör den stora vinsten hela vägen, men det är en pressad situation och då tror jag att man vill visa på handlingskraft med enkla lösningar snarare än att titta på de verkliga problemen. Det ger så klart ingen stor effekt att gnälla på den som tjänar 2 procent om man i stället kan titta på att sänka skatten eller momsen.

"Köper in på socialistiska narrativ”

Från vissa håll har populismen kanske varit mer väntad än från andra håll, menar hon.

– Det som gör att det blir fegt är att en borgerlig regering köper in på socialistiska narrativ där staten är ofelbar och företagen är giriga skurkar.

Att straffa företagen skadar också det svenska näringslivets konkurrens med andra länder. Det blir då väldigt dyrt för företag att köpa svenskt – och billigare för Sverige att importera livsmedel med mindre kostsamt strul i produktionen. Detta har historiskt ökat den svenska importen så till den grad att varannan tugga är importerad, även om den svaga svenska valutan på sistone förvisso fungerat lite som en form av krockkudde på just den punkten.

– I Sverige är vi i stort sett bara självförsörjande på ingredienserna i en morotskaka, och skulle vi bara äta morotskakor så skulle vi nog inte klara den försörjningen heller, poängterar Helena Lindahl.

”Jag skulle vilja påstå att svinnet från stölder är större än hela vinsten vi gör. Om man dessutom lägger till alla de pengar vi lägger på att skydda oss så växer siffran ännu mer. När jag började i branschen för 20 år sedan kunde personalen sätta nyckeln i låset på kvällen. Nu måste jag anställa två väktare som gör det”.

Det är dessutom just den svenska valutan som är huvudförklaringen till att priserna i vissa andra länder ökat mindre än i Sverige. En svag svensk krona gör att importen blir mer kostsam och eftersom så hög andel av maten i Sverige importeras så blir priserna extra höga.

Samtidigt brottas de inhemska producenterna med stora problem. Dyrare import gör varorna lite mer attraktiva men samtidigt importeras insatsvaror som gödsel och drivmedel dyrt. Detta adderas till en redan hög kostnadsbörda.

– Man måste förstå att det handlar om långsiktiga lösningar på problemen. Det måste bli mer attraktivt att vara bonde och producera mat om vi vill att de svenska priserna ska gå ner. Just nu är det krångligt och väldigt kostsamt och som en effekt så blir priserna på mat som producerats i Sverige höga och konkurrenskraften låg, även när det inte är kris, konstaterar Helena Lindahl.

Momsen högre än 12 procent

När det gäller momsen i en dagligvarubutik är det faktiskt till och med lite högre än 12 procent, påpekar Börje Johansson.

– För allt som inte går att äta, schampo, tvättmedel och liknande, är momsen 20 procent. Så i min butik hamnar genomsnittsmomsen snarare på 14 kronor för varje hundring, förklarar han.

Ett annat problem som politikerna skulle kunna adressera, anser han, är den växande brottsligheten som kostar handeln enorma summor pengar.

– Jag skulle vilja påstå att svinnet från stölder är större än hela vinsten vi gör. Om man dessutom lägger till alla de pengar vi lägger på att skydda oss så växer siffran ännu mer. När jag började i branschen för 20 år sedan kunde personalen sätta nyckeln i låset på kvällen. Nu måste jag anställa två väktare som gör det. Jag har kött som inte går att sälja för att det blir stulet direkt och produkter som inte kan ligga i hyllan. Till och med fryst laxfilé har de börjat stjäla nu och det finns en utvecklad hälerimarknad där mindre nogräknade aktörer tycker att det är okej att köpa stöldgods, säger Börje Johansson.

Samtidigt samlar staten in pengar från exempelvis punktskatt på plastpåsar och fördyrar för butikerna med olika tillsyn och regler. Det rör sig om allt från kontroller av tobak, receptfria läkemedel och livsmedel. Påhälsningar som handlarna tvingas betala för.

– Sedan kan man så klart inte hålla fingrarna borta från olika former av detaljstyrningar där vi ska överimplementera saker som kommer från EU. Ett färskt exempel är ett krav på att erbjuda återanvändbara take away-förpackningar som Sverige nu planerar att införa sex år innan EU. Det gäller butikernas färdigmat men inte leverantörernas. Med andra ord straffar man lokalt lagad mat i butiken och gör det dyrare och svårare att konkurrera med annan färdigmat, säger Pär Bygdeson, vd för Livsmedelshandlarna.

Självdestruktiva överimplementeringar

Den här typen av självdestruktiva överimplementeringar är vad Sverige ägnat sig åt under en längre tid nu, menar Pär Bygdeson. Att ge sig på plastpåsar och engångsförpackningar har ingen nämnvärd påverkan på klimatet – i Sverige är mikroplaster ett litet problem eftersom skräpet bränns och exempelvis blir fjärrvärme. Men det ställer till stora problem för svensk konkurrenskraft, hävdar han.

– Svensk mat är betydligt dyrare än mat i andra länder och det beror främst på väldigt höga skatter och ett batteri av kostnader som läggs på företagen. 40 procent av det du betalar för maten är skatt. Det handlar om löneskatter, arbetsgivaravgifter, energiskatter, överimplementering och kontroller. Och det upprepas i varje led hela vägen från jord till bord, förklarar Pär Bygdeson och tillägger:

– Det enda som räddar svenska livsmedel i konkurrensen mot utländska produkter någorlunda just nu är att valutan är så fruktansvärt usel.