KLIMATOMSTÄLLNINGEN

Här är skattesänkningarna som får inflationen att dyka

Bild: Pontus Lundahl/TT, Anders Wiklund/TT, Mostphotos

Sänkningen av reduktionsplikten slår två flugor i en smäll, enligt chefsekonomen Sven-Olov Daunfeldt. Att minska indirekt beskattning på drivmedel dämpar nämligen också inflationen. Nu pekar han ut fler skattesänkningar som kan bekämpa den. ”Det här underlättar både för företag och privatpersoner”, säger han till TN.

Regeringen och Sverigedemokraterna har nu kommit överens om att sänka reduktionsplikten till 6 procent både för bensin och diesel vilket särskilt för det sistnämnda kommer att få en tydlig effekt vid pump.

Reduktionsplikten har nämligen tidigare varit 30,5 procent för diesel och 7,8 procent för bensin. Enligt partiernas beräkningar kan det för diesel innebära en sänkning på 5,5 kronor per liter.

– Det kommer att underlätta för både hushåll och företag särskilt på landsbygden. De höga dieselkostnaderna har varit ett stort och dyrt problem för företagen. Väldigt många använder transporter på ett eller annat sätt, säger Sven-Olov Daunfeldt till Tidningen Näringslivet och tillägger:

– Både hushåll och företag är extremt pressade just nu så det här är mycket positiva nyheter.

Särskilt i glesbygd har det också försvårat och fördyrat för företagen när det gäller rekrytering av personal.

– Många behöver ta bilen till jobbet och när det kostar mer så blir det svårare för företagen att hitta personal. Detta tvingas man lösa genom exempelvis lönekompensationer.

Regeringen och Sverigedemokraterna är överens om att sänka reduktionsplikten till 6 procent för bensin och diesel. Bild: Fredrik Persson/TT

Slår två flugor i en smäll

Det bästa med sänkningen av reduktionsplikten är att man slår två flugor i en smäll, menar Sven-Olov Daunfeldt. Att minska indirekt beskattning på drivmedel dämpar nämligen också inflationen. Priserna på energi i olika former, vare sig det handlar om gas, diesel eller elektricitet, har varit en av de absolut främsta orsakerna till den inflation som Europa brottats med det senaste året.

Energi behövs nämligen i allt som tillverkas och prissänkningar där får effekt genom hela ledet. Det blir billigare för bonden att plöja och odla jorden, billigare för producenten att förädla produkten och förpackningen den stoppas i blir billigare. Logistiken som krävs för att flytta varorna blir billigare och likaså att sedan kyla den i butik.

– Att komma åt priset på energi är ett mycket effektivt vapen för att bekämpa inflation. Därför är sänkningen av reduktionsplikten väldigt bra. Det ger en dubbel effekt. Kostnadsbördan för företag och privatpersoner minskar och inflationen dämpas, säger Sven-Olov Daunfeldt.

Sänkt elskatt vore en bra åtgärd

Regeringen borde nu fortsätta på samma spår och titta på fler områden som kan underlätta för ekonomin samtidigt som den bekämpar inflationen. Andra typer av energilättnader är utmärkta exempel.

– Att sänka elskatten vore en åtgärd som ganska direkt skulle få goda effekter, förklarar han.

Svenskt Näringslivs chefsekonom Sven-Olov Daunfeldt tycker att sänkningen av reduktionsplikten är en bra idé eftersom det slår två flugor i en smäll. Dels underlättar det för företag och privatpersoner, dels dämpar det inflationen i samhället. Bild: Sören Andersson

Att underlätta kostnadsbördan när det gäller arbetskraft är en annan åtgärd där win/win-effekten är tydlig, menar han.

– Kortsiktigt kan det handla exempelvis om att sänka arbetsgivaravgiften för unga. Mer långsiktigt måste vi ta itu med det stora problemet att 1,2 miljoner människor i arbetsför ålder eller motsvarande ungefär en fjärdedel av arbetskraften inte försörjer sig själva. Här handlar det om att öka incitamenten till arbete och det kan man göra exempelvis genom att sänka kostnader för företag att anställa och öka incitamenten att välja arbete framför bidrag.

Här hoppas Sven-Olov Daunfeldt på reformer i höstbudgeten.

– Man har aviserat mer reformer i höstbudgeten och där förväntar jag mig åtgärder framför allt på arbetsmarknadsområdet vilket behövs om vi ska kunna bryta utanförskapet.

Dessutom handlar det om att använda resurserna smart. Att i första hand fokusera på de personer i kanterna, som inte är jätteproblematiska att få i arbete.

– Det finns väldigt många som i dag faktiskt är sysselsatta men som jobbar så få timmar att de ändå inte försörjer sig själva. Här är det förstås mycket enklare att få en effekt medan vi hittills fokuserat allra mest på de som står väldigt långt borta från arbetsmarknaden.