REGELKRÅNGLET

Regelkrånglet ökar – företagens nota närmar sig 380 miljarder

Företagens regelkostnader fortsätter att öka. Tillväxtverket får nu kritik av näringslivet för att myndighetens mätmetod kan ge sken av att regelkostnaderna är på rätt väg.

Varje år presenterar den statliga myndigheten Tillväxtverket en rapport för hur företagens regelkostnader utvecklats det senaste året. Förra året övergav regeringen målet att regelkostnaderna skulle minska och antog istället målet att regelkostnaderna ska minska i förhållande till BNP.

Svenskt Näringsliv är positivt till det nya måttet i sig men varnar för att Tillväxtverkets mätmetod kan leda tanken fel. I sin senaste rapport kommer myndigheten fram till att företagens regelkostnader de facto ökade med en miljard kronor. Men när det nya måttet att ställa kostnadsökningarna i relation till BNP används kommer Tillväxtverket fram till att vi kan se minskning. Svenskt Näringsliv ifrågasätter den tolkningen.

– Tillväxtverkets slutsats väcker många frågor, säger Christer Östlund, jurist och expert på regelförbättring och insolvensjuridik vid Svenskt Näringsliv, till TN.

Vara väldigt försiktig med slutsatser

Enligt arbetsgivarorganisationen tittar Tillväxtverket på vilka kostnader som tillkommit under året på grund av nya eller förändrade regler. Tillväxtverket avstår dock från att göra en bedömning av om de befintliga reglerna också orsakat ökade kostnader.

– Det är ju så att om BNP och ekonomin i stort ökar så följer ju regelkostnaderna med upp. Om det byggs fler extra hus så ökar kostnaderna för bygglov, om det görs fler affärer blir det fler kostnader för momsdeklarationer, och så vidare. Regelkostnaderna för det befintliga regelverket utvecklas ju i takt med ekonomin, därför måste man vara väldigt försiktig med att dra slutsatsen att regelkostnaderna totalt minskar som andel av BNP, säger Christer Östlund.

Svenskt Näringsliv oroar sig för att Tillväxtverkets slutsatser kan ge sken av att vi är på rätt väg när det gäller utvecklingen av företagens regelkostnader.

– Det går inte att dra slutsatsen av rapporten att regelkostnaderna minskar. Ingen vet vad de egentliga kostnaderna faktiskt landar på. Det viktiga är att Tillväxtverket konstaterar att allt annat lika så ökade regelkostnaderna med en miljard. Vi och Sveriges företag menar att regelkostnaderna inte kan fortsätta att öka, de måste minska, säger Christer Östlund.

Företagens konkurrenskraft försämras

Svenskt Näringsliv understryker att regelkostnaderna är en mycket viktig del av företagsklimatet. I rapporten uppskattar Tillväxtverket att företagens årliga regelkostnader uppgår till svindlande 377 miljarder kronor per år.

– Att sänka regelkostnaderna är en central del i att stärka de svenska företagens konkurrenskraft. Redan idag är kostnaderna alldeles för höga och om de fortsätter att öka i snabbare takt i Sverige än i andra länder så kommer företagens konkurrenskraft att försämras. Svenska företag får bära bördor och kostnader som företag i andra länder slipper, säger Christer Östlund till TN.