ENERGIPOLITIK

MP stoppar vindkraft i hela landet – avslagen ökar med elva procent

På riksnivå lovar Miljöpartiet att vindkraften ska byggas ut, men lokalt är det en annan visa. Nya siffror visar att avslagen ökar i kommuner med MP-styren. "Resultaten höjer en del ögonbryn", säger forskaren Erik Lundin till TN.

På riksnivå har inget parti vurmat mer för vindkraften än Miljöpartiet. Under valrörelsen gjorde språkrören Per Bolund och Märta Stenevi vindkraftsutbyggnaden till en profilfråga. I ungefär samma veva presenterade utredaren Lise Nordin, tidigare energipolitisk talesperson för Miljöpartiet, en SOU-utredning som skulle begränsa kommunernas rätt att säga nej till vindkraft.

Men lokalt blåser andra vindar som kan blotta flera av de målkonflikter som finns inom partiet och den gröna rörelsen.

Ny forskning från Institutet för näringslivsforskning, IFN, visar nämligen att sannolikheten att få en vindkraftsansökan godkänd av kommunen minskar med elva procentenheter om MP sitter med i den styrande koalitionen, jämfört med när MP inte sitter med i styret.

– Resultaten höjer en del ögonbryn, även om många faktiskt känner igen bilden, säger forskaren Erik Lundin på IFN som ligger bakom studien.

Miljöpartiet sticker ut – flest avslag i små kommuner

Studien bygger på data som Energimyndigheten har sammanställt i databasen Vindbrukskollen. I ungefär 30 procent av kommunerna som Erik Lundin har analyserat så ingår MP i den styrande koalitionen, och där ökar alltså sannolikheten markant för att nya vindkraftsprojekt får nej. MP sticker ut, som Erik Lundin uttrycker det.

MP är mest negativa till vindkraft i förhållandevis små kommuner, med 50 000 invånare eller färre, enligt studien.

– 85 procent av Sveriges kommuner är så pass små, så effekten drivs av en stor klunga. I stora kommuner däremot ser jag tendenser, även om jag inte statistiskt kan säkerställa det, att effekten inte är lika stark eller till och med lite positiv, säger han.

Men varför vill miljöpartister lokalt stoppa vindkraft?

– Statistiskt kollar jag egentligen bara på om de stoppar vindkraft eller inte, så det enda jag kan göra är att spekulera i varför jag tror att det är så. Och då ser jag framför allt två orsaker: Det ena är att Miljöpartiet bryr sig väldigt mycket om den lokala miljön relativt andra partier, och eftersom vindkraftverk stör närmiljön så kommer det att leda till att MP är mer negativa till vindkraft än andra. Kombinerar vi det med att vi har ett starkt decentraliserat beslutsfattande i Sverige får vi troligtvis mer av förklaringen. En stor del av de människor som MP representerar ute i kommunerna är också människor som kommer att bli påverkade av de här vindkraftverken, säger Erik Lundin och fortsätter.

– Skulle man i stället fråga MP på nationell nivå om de tycker att man ska bygga vindkraft på ett visst ställe så skulle de antagligen säga ja, eftersom de inte representerar närmiljön på samma sätt och inte behöver ta samma hänsyn.

”Sverige fokuserar för mycket på lokala miljöeffekter”

Den tidigare MP-toppen Maria Wetterstrand lyfte nyligen i en TN-intervju att Sverige har ett för stort fokus på lokala miljöeffekter och att det kan bromsa etableringar som skulle göra skillnad för klimatet på ett större plan. ”I värsta fall blir konsekvensen att en liten lokal effekt på en plats förhindrar etableringar som kan ha enormt positiva effekter, inte minst på samhällsnivå och global nivå”, sa hon till TN.

– Det Wetterstrand säger är intressant i förhållande till min studie, det går ju hand i hand, säger Erik Lundin.

”Vindkraft är per definition en typisk not in my backyard-fråga.”

Erik Lundin tar även upp att MP är det parti som har den största traditionen av direktdemokrati. Innebörden är att de som berörs av ett beslut själva ska få vara en del och ta beslutet, vilket kan göra att mycket lokala omständigheter som buller, förstörd utsikt och skador på fåglar kan väga tyngre än bra klimateffekter på ett lite större plan.

– Vindkraft är per definition en typisk ”not in my backyard-fråga”. Även om människor på det stora hela tycker att vindkraft är något bra så vill man inte ha vindkraft precis där man bor. Har man då ett parti som dessutom till större grad än andra partier engagerar medborgarna och låter dem vara med och ta beslut, ja, då kommer man också med högre sannolikhet att få ett nej, säger han.

– Min tolkning är att decentralisering och små beslutsfattande politiska enheter driver det här resultatet.

Har du analyserat alla partikonstellationer?

– Jag har tittat på alla partikonstellationer förutom SD-styren. Anledningen till att jag inte tagit med SD är att min modell kräver att man har gått ut och in ur den styrande majoriteten i kommunen minst en gång för att jag ska kunna identifiera effekten rent ekonometriskt. Med stor sannolikhet skulle SD sticka ut som det parti som var mest negativt inställt till vindkraft, men i den här studien kan jag inte identifiera det.

För att inte jämföra äpplen med päron undersöker Erik Lundin också om avslagen beror på det kommunala vetot eller nej i miljöprövningen.

– Mina data är lite trubbiga, så för att säkerställa att det inte är miljöprövningarna som driver det här resultatet så jämför jag bara ansökningar i en kommun med ansökningar i samma kommun men under en annan mandatperiod. Och så kollar jag även statistik kring själva ansökan, hur många turbiner man ansöker om, hur stor kapaciteten är och hur många människor som bor runt projektet och hur stor röstandel MP fick i senaste valet. Allt för att utesluta andra förklaringar än att MP-styren ger extra mycket nej, säger han.

Vetot bakom flest avslag

Erik Lundin menar att han kan isolera effekten av vetot genom att jämföra likartade ansökningar som har skickats in till samma kommun.

– Vetot är en viktigare anledning än miljöprövning till att vindkraftsparker inte får godkänt, säger han och utvecklar:

– Det är inte så himla konstigt egentligen. Det kostar mycket att förbereda en ansökan för vindkraft, och man håller på i flera år innan man skickar in den. Som projektör har man ganska bra koll på kraven i miljöprövningen och skickar därför inte in en ansökan om man inte tror att man har en ganska bra chans att få godkänt. När det gäller vetot är det mer lynnigt.

Samtidigt är det värt att notera att flera företag vittnar om att problemet inte bara handlar om ett utbrett vindkraftsmotstånd i kommunerna, utan även om tillståndsprocesserna överlag. Scaniachefen Emilia Käck uttryckte nyligen oro för att utbyggnaden av vindkraften tappar fart och hotar ett antal industrietableringar som kan försena elektrifieringen viktiga transporter.

”Sverige är i det närmaste unikt”

Erik Lundin återkommer till målkonflikterna och acceptansfrågan. Han menar att ”not in my backyard-problemet” enbart kan lösas genom att se vindkraften som en negativ externalitet som i andra nordiska länder.

– Sverige är i det närmaste unikt eftersom det i princip inte finns några ekonomiska incitament för kommunerna att säga ja till vindkraft, trots att det är ganska få jobbtillfällen som skapas, säger han.

Det senaste året har Erik Lundin arbetat som expert i SOU-utredningen Värdet av vinden som presenterades för ungefär en månad sedan. I den rapporten har han hjälpt till att utarbeta ett förslag på en intäktsdelningsmodell för närboende, som innebär att de som bor nära ett vindkraftverk ska få ta del av värdet som det skapar.

– Enkelt uttryckt kan man säga att de som bor närmast ett vindkraftverk ska få ungefär en så pass stor ersättning att de inte behöver betala något för den el som de konsumerar.

Så vem ska betala för detta, enligt förslaget?

– Eftersom det handlar om den negativa påverkan som vindkraften har på sin omgivning är det viktigt att verksamhetsutövarna står för den här kostnaden själva. Det är inget som bör belasta skattebetalarna, säger han och föreslår även att fastighetsskatten på vindkraft skulle kunna gå till kommunkassan i stället för till statskassan.

Får inte knäcka affären

Att kommunerna bör få någon form av ersättning har tagits upp från flera håll den senaste tiden, bland annat under ett seminarium som Svenskt Näringsliv nyligen arrangerade. Knäckfrågan är nivån på ersättningen och hur denna ska utformas och implementeras. Samtidigt riskerar alltför generösa villkor att minska intresset att bygga vindkraft. ”Det handlar om kommunala incitament som skapar acceptans för vindkraft men inte knäcker affären för nya investeringar i energislaget”, sa Robert Thorburn, projektledare på Svenskt Näringsliv, under seminariet.

”Ambitionen med den här studien är inte att trycka dit MP.”

Erik Lundin menar att det här är en stor samhällsekonomisk fråga som bara måste få en lösning.

– Annars får vi inte mer vindkraft på land. Det viktigaste nu är att införa ett bra system som även hanterar kompensationsfrågan. Det börjar bli bråttom.

– Ambitionen med den här studien är inte att trycka dit MP, utan att visa på en klockren negativ externalitet som kan stoppa vindkraftsutbyggnaden om vi inte tar tag i problemet lokalt, säger han.

Tidningen Näringslivet har upprepade gånger sökt både Per Bolund och Märta Stenevi för en kommentar, men de meddelar att de ”tyvärr inte har möjlighet att ge kommentar den här gången”.