ELKRISEN

Kemiindustrier nekas el: ”Drabbar stora delar av svensk industri”

Kritiska kemiföretag i Stenungsund vill ställa om till mer el. Men Svenska Kraftnät kan inte tilldela den.

Tidningen Näringslivet har i flera artiklar belyst sårbarheten i den svenska naturgasförsörjningen. Kritiska delar för såväl dricksvatten som industrin och andra delar av näringslivet är beroende av en enskild gasledning som går mellan Sverige och Danmark och grenar ut i det västsvenska naturgasstamnätet som löper mellan Trelleborg i söder och Stenungsund norr om Göteborg.

Flera viktiga kemiföretag som använder naturgas är stationerade i Stenungsund och kemiföretag vill nu bredda sig och minska klimatpåverkan genom att använda mer el. Men det visar sig att Svenska Kraftnät inte kan tilldela effekten, precis som Per Tryding, vice vd för Sydsvenska Handelskammaren befarade i en artikel i Tidningen Näringslivet nyligen.

– När det gäller elektrifieringen så stöter företagen på patrull när de inte får ansluta sig till elnätet på grund av elsituationen i södra Sverige, konstaterade han då.

Under ett möte i förra veckan samlades ett kluster av företag inom Hållbar Kemi, Svenska Kraftnät och Vattenfall Eldistribution. Det stod då klart att Svenska Kraftnät bara kan ansluta en bråkdel av de omkring 470 megawatt el som fem kemiföretag i Stenungsund ansökt om för att täcka behoven till 2030.

– Det här blir helt absurt. Regeringen förhandlar fram klimatmålen. Men sen levererar inte staten förutsättningarna, säger Malin Johansson, ansvarig för energi- och klimatfrågor på IKEM, till Dagens Nyheter.

Även närmare i tid, till år 2026 har företagen ansökt om ytterligare 100 megawatt, men inte heller den effekten kan utlovas.

– Vi hoppas förstås att situationen ska förbättras. Vi har föreslagit att Svenska Kraftnät ska handla upp mer effektreserv lokalt i Stenungsund för att omgående öka marginalerna i nätet, fortsätter hon.

Bland annat finns Europas största oljekraftverk, Stenungsunds kraftverk, insprängt i berget i Stenungsund, som Vattenfall fortsatt har tillstånd att driva men som sedan länge legat i malpåse.

Det skulle också, menar industrin, gå relativt snabbt att etablera en nyeffektreserv i samverkan med kemiklustret.

Innovations- och kemiindustrierna, IKEM, riktar skarp kritik mot att företagen i Stenungsund inte får den effekt de behöver.

Av företagen i området pågår inte minst projekt som kemisk återvinning av plast, kablar som kan flytta vindkraftsel mellan olika kontinenter och världens första anläggning för att återanvända koldioxid som råvara för att göra färg, kemikalier och andra insatsvaror till industrin, påpekar Malin Johansson i ett pressmeddelande.

Företagen ligger dessutom först i värdekedjan och levererar nödvändiga insatsvaror till övrig industri.

– Den usla tilldelningen kommer att drabba stora delar av svensk industri. Innovations- och kemiindustriernas produktion är alldeles avgörande för klimatomställningen, säger Malin Johansson.

Hade kapacitet för några år sedan

Bland annat bedömer hon att kemijätten Borealis som haft målet att kunna starta en anläggning för kemisk plaståtervinning inom två år nu inte kan göra det.

– Nu lär det bli efter 2030 i stället, säger hon till Dagens Nyheter.

Daniel Gustafsson, avdelningschef Kraftsystem hos Svenska Kraftnät konstaterar i artikeln att man ligger runt fem år fel mot elbehovet och att det finns ett jättestort underskott i den regionala elproduktionen i Västsverige.

– För bara några år sedan var västkusten ett område där vi hade kapaciteten under kontroll. Men sen har det gått fort. Så jag förstår att man är nervös, säger han till tidningen.

Han konstaterar dock att läget kan ändras fort.

Dagens Nyheter: ”Stora kemiindustrier nekas leverans av el: ”Helt absurt”

IKEM: ”Beskedet från Svenska Kraftnät äventyrar klimatmålen”