ELKRISEN

Rekord i negativa elpriser ingen god nyhet – straffar företag

Nyligen slog Sverige rekord i negativa elpriser. Knappast något att hurra för, menar expertisen. Volatiliteten straffar elproducenterna och i förlängningen också företag och privatpersoner. Dessutom slösas vatten i onödan. ”Vattenkraftsproducenter kan tvingas spilla vatten”, säger Christian Holtz, elmarknadsanalytiker och medgrundare av Merlin & Metis.

Negativa elpriser har varit återkommande under våren och sommaren och den 16 juli slog Sverige ett nytt bottenrekord. Mellan klockan 14 och 15 låg spotpriset på minus 69 öre per kilowattimme. Vid en första anblick kan detta uppfattas som positivt, men den visar på den kraftiga volatilitet som skapats i energisystemet och som skapar osäkerhet och oro på konsumentsidan både hos privatpersoner och företag, menar elmarknadsanalytikern Christian Holtz.

– Man kanske sålt produkter på långa kontrakt och tänkt sig säkra in en rimlig avkastning och sedan sticker elpriset när man ska producera, säger han till Tidningen Näringslivet.

Negativa elpriser är ett förhållandevis nytt fenomen i Sverige och har drivits fram av en snabb utbyggnad av intermittent kraft, främst vindkraft.

Situationen uppstår exempelvis vid kraftig blåst och höga vattenflöden, samtidigt som efterfrågan på el är låg – företrädesvis under våren och sommaren. Vissa kraftslag, som exempelvis kärnkraft, kan inte bara snabbt och enkelt stänga ned produktionen samtidigt som elektricitet som bekant måste konsumeras i samma stund som den produceras. När tillgången blir betydligt högre än efterfrågan kan då till och med negativa elpriser uppstå. Ju större avvikelse mellan utbud och efterfrågan – desto mer negativa elpriser.

Att spotpriset på el är negativt behöver däremot inte betyda att konsumenten tjänar pengar på att använda el eftersom det förutsätter att man har ett elavtal baserat på timpris, vilket väldigt få konsumenter har. Annars räknas ett snitt ut. Dessutom tillkommer skatter och avgifter som gör att även negativa elpriser i slutänden nästan aldrig blir en plusaffär för förbrukaren.

En utmaning att bli av med elen

Men för elproducenterna är negativa elpriser en förlust och påverkar konkurrenskraften. De tvingas då helt enkelt betala för att bli av med el, antingen genom export utomlands eller ökad konsumtion.

– Om det då är många länder som har samma typ av elproduktion så blir det också en utmaning att bli av med elen. Tack och lov har vi i Sverige en hög andel vattenkraft som kan parera svängningar genom att samla vatten men det här är en stor och snabbt ökande utmaning på kontinenten där man inte har vattenkraft i samma utsträckning.

Två lösningar är förstås stora energilager, exempelvis batterier och vätgas samt flexibel elkonsumtion hos användarna. Det beräknas växa framöver men i dagsläget byggs betydligt mer vindkraft än lagringskapacitet och planerbar energiproduktion, förklarar Christian Holtz.

– Det driver mot mer prisvolatilitet och mer negativa elpriser.

Kannibaliseringseffekten

Volatiliteten slår olika hårt mot olika kraftslag. Kraftvärme och kärnkraft har en driftskostnad som är högre än vind-, sol- och vattenkraft men kärnkraftsproducenterna passar också på att utföra revisioner under sommar och vår när låga elpriser är vanliga. Paradoxalt nog drabbar vindkraftverken, som driver ner priserna till stor grad sig själva.

– Det är det här man brukar mena med att vindkraften kannibaliserar på sig själv. När det blåser mycket blir priset billigt och producenterna får mindre betalt. När det inte blåser ökar priset. Många är förvånade att inte fler vindkraftverk stängs av när priset blir så lågt, men olika vindkraftverk har olika styrning, säger Christian Holtz.

Vattenkraften klarar sig bäst eftersom den snabbt kan reglera mängden vatten som släpps in i turbinerna. Här uppstår dock ett annat bekymmer. Vatten som annars skulle kunna användas för att producera elektricitet tvingas ibland spillas i onödan.

I första hand väljer vattenkraftverken så klart att i största möjliga mån lagra vatten i sina dammar men det går bara till en viss gräns och när vatten måste släppas på samtidigt som elpriserna kryper ner mot nollan tvingas vattenkraften i stället öppna dammluckor och släppa förbi vatten utan att det passerar turbinerna. Kort och gott, de negativa elpriserna gör att de tvingas slösa vatten i onödan.

– Det finns en gräns hur mycket man kan lagra och lagringskapaciteten varierar mellan olika vattendrag. Det finns ingen statistik på exakt hur mycket som spills men spills gör det och särskilt i kombination med vårfloden där också negativa elpriser kan uppstå om den kombineras med mycket blåst. Om prisvolatiliteten fortsätter kommer också mer vatten att spillas. Ingen verksamhet vill betala för att sälja en produkt.

Ursprungsgarantier eldar på

Priset måste inte heller alltid vara negativt för att producenterna ska tvingas vaska vatten.

– I många fall har vi sett att det spills vatten även när priset är över noll. Även om det är billigt att producera el med vattenkraft så finns exempelvis ett visst turbinslitage för varje kubikmeter vatten som släpps igenom.

Ett system som också bidragit till de negativa elpriserna kallas ursprungsgarantier och de har hittills främst gynnat de förnyelsebara källorna, berättar Christian Holtz. Systemet är politiskt skapat och innebär att en elproducent får en ursprungsgaranti av staten för varje megawattimme el som produceras. Ursprungsgarantierna kan sedan säljas till elleverantören som i sin tur säljer el till kund.

Det är här kundens val av energikälla, exempelvis 100 procent förnybart, kommer in i bilden. Det går förstås inte att magiskt ändra vilken energimix som kommer ur väggkontakten även om det ofta saluförs så men däremot annulleras en ursprungsgaranti när elleverantören sålt en garanti till konsumenten och på så sätt gynnar systemet de kraftslag som kunderna väljer och ursprungsgarantierna får ett faktiskt värde.

Ursprungsgarantierna tar ingen hänsyn till värdet

Priset på ursprungsgarantierna har historiskt varit ganska lågt, omkring 0,5 öre per kilowattimme men de senaste åren har det stuckit i väg så högst som 6-10 öre per kilowattimme, berättar Christian Holtz.

Ursprungsgarantierna tar inte heller någon hänsyn till värdet av elen vid tillfället för produktionen så de kan ansamlas under sommaren när efterfrågan är låg och användas senare under vintern.

– Det gör att en vindkraftsproducent fortfarande kan gå plus på att producera el även om elpriset är -5 öre, säger han.

Ursprungsgarantierna har hittills straffat kärnkraften vars garantier i stort sett varit värda noll men eftersom många nu efterfrågar fossilfritt snarare än endast förnyelsebart är det något som håller på att förändras i takt med att fler svenskar intresserat sig för energifrågan och opinionen svängt mot ett fossilfritt elsystem snarare än ett 100 procent förnybart.

– Man kan förstås bygga ett elsystem utan kärnkraft men kärnkraften ger ett stort bidrag avseende olika aspekter av elkvalitet och leveranssäkerhet. Att snabbt fasa ut befintlig kärnkraft medför högre risk för strömavbrott och resulterar i ett dyrare elsystem. Flera analyser har visat att det mest stabila och kostnadseffektiva elsystemet uppnås om kärnkraft kombineras med andra fossilfria energikällor, säger Christian Holtz.

Ett exempel på detta är Svenskt Näringslivs scenarioanalys, Kraftsamling Elförsörjning som uppskattar att ett 100 procent förnybart elsystem blir cirka 40 procent dyrare än ett fossilfritt elsystem och resulterar 60 procent mer koldioxidutsläpp. Dessutom beräknas det bli mer fragilt och volatilt.

– Att inte satsa på kärnkraft riskerar att förlänga tiden det tar att fasa ut fossila kraftslag som kol, gas och olja. Dessa kraftverk bidrar till stor del med liknande systemnyttor som kärnkraften erbjuder och det blir mer komplicerat att skapa ett elsystem som kompenserar för det utan annan planerbar elproduktion som kärnkraft. Jag tror att en mix av de olika fossilfria kraftslagen ger det mest kostnadseffektiva elsystemet, men exakta procentandelar är svårt att svara på i dagsläget utan det får marknaden avgöra allt eftersom. Det viktiga är att få till rättvisa marknadsförutsättningar för alla teknikslag, säger Christian Holtz.

Hur ser det ut med de nya kärnkraftverken, är de snabbare på att reglera produktionen?

– Ja, som jag har förstått det kommer flera av de nya små modulära reaktorerna att erbjuda bättre flexibilitet. Från början var faktiskt gamla reaktorer också konstruerade för att vara mer flexibla vilket bland annat är något som används i Frankrike. Men under -70 och 80-talen när de svenska reaktorerna byggdes fanns inte det behovet.