DET SVENSKA SKATTETRYCKET

Experten: Så slår den globala minimiskatten mot Sverige

Många svenska företag kommer att drabbas när EU stressar fram den nya globala minimiskatten trots att regelverket är långtifrån färdigt, varnar skatteexperten Claes Hammarstedt. ”Det blir otroligt komplext och innebär höga kostnader för företagen och ingen vet riktigt hur det här ska fungera”, säger han till TN.

– Jag har jobbat med den här typen av frågor i 30 år och har aldrig varit med om något liknande.

Det säger Claes Hammarstedt, skatteexpert inom internationella frågor på Svenskt Näringsliv, när han ska beskriva OECD:s nya regelverk för bolagsbeskattning.

Regelverket innehåller två delar, varav den första delen är en global minimiskatt om 15 procent för bolag med en global omsättning som överstiger 750 miljoner euro. EU har redan beslutat att detta ska implementeras i samtliga medlemsländer från den 1 januari 2024. Dessutom kommer EU:s medlemsländer bli tvungna att införa minimiskatt på rent nationella koncerner, för att undvika diskriminering. Den globala minimiskatten har fått mycket kritik på grund av att regelverket är otroligt komplicerat, menar Claes Hammarstedt.

– Det största problemet är inte själva skattesatsen. I Sverige är den nominella bolagsskatten 20,6 procent och den effektiva kan vara lägre. Det största problemet är att det är så otroligt komplicerat och kommer skapa en jätteadministration för företagen.

Han förklarar att det finns många svenska koncerner som kommer att påverkas.

– För en svensk koncern med 60 dotterbolag runt om i världen, då kanske det inte är många länder som har under 15 procent i effektiv bolagsskatt. Men rent administrativt måste man ändå gå in i samtliga länderna och räkna fram den effektiva skattesatsen.

– Även om det kanske bara är en handfull länder där det får någon konsekvens måste man ändå göra alla dessa beräkningar.

EU:s medlemsländer, däribland Sverige, ska implementera den nya lagen 1 januari 2024. Problemet är dock att OECD inte är helt klara med det nya regelverket, menar Claes Hammarstedt.

– Det som finns idag är bara tillfälliga förenklingsregler och det är det som ska implementeras nästa år. Eftersom OECD just nu ser över vad som ska bli permanenta undantagsregler finns det en ganska stor frustration och irritation över att EU har så bråttom.

Han menar att det hade varit bättre om EU väntade tills OECD var klar med sin process innan man la fram ett direktiv. Dessutom finns det en risk att OECD senare presenterar andra regler än vad EU kommer kräva nästa år.

– Det blir ganska konstigt. Man ska lagstifta om något men utan att ha alla bitar på plats. För företagen så innebär detta att de måste samla in massa information. Och för att de ska kunna ha det här på plats nästa år så måste de lägga ut beställningar till olika redovisningsbyråer redan nu. Och eftersom lagstiftningen inte är klar, så vet man inte vilken information som kommer att behövas.

Han lyfter fram det faktum att OECD bara kan ge riktlinjer, och kan alltså inte lagstifta.

– EU har valt att implementera det här regelverket. Men den generella synen på detta utanför EU är att man låter OECD göra klart och implementerar efteråt. Det här är riktlinjer så det är upp till varje land om de vill implementera eller inte.

Systemet bygger på att alla ska ha den här bolagsskattesatsen, men om vissa länder inte vill implementera regelverket så kan det skapa handelsproblem då det kan strida mot olika handels- eller skatteavtal, konstaterar han.

– Det blir otroligt komplext och innebär höga kostnader för företagen och ingen vet riktigt hur det här ska fungera. En annan osäkerhet är att inte alls är säkert att alla länder kommer att implementera det här.

Syftet från OECD är att man ska stoppa att länder konkurrerar med bolagsskatter.

– En del utvecklingsländer har fått ett intryck att det här kommer att vara bra för dem och att det ska gynna dem ekonomiskt, men ingenting kan vara längre ifrån sanningen.

Han menar att länder med stora marknader har en attraktion i sig själva. Men för andra länder måste man attrahera investeringar på andra sätt.

– Om man till exempel ser till Colombia. Där har man lyckats bygga upp en stor turistindustri genom att kunna locka investeringar med en lägre bolagsskattesats. Det nya systemet sätter stopp för detta och det är inte osannolikt att de kommer tappa investeringar.

Han lyfter fram ett konkret exempel på hur den globala minimiskatten kan fungera: Ett svenskt företag har ett dotterbolag i ett annat land där bolagsskatten är tio procent, då läggs fem procent extra skatt i Sverige.

– Den så kallade ”toppskatten” görs i det land där huvudkontoret finns, varav merparten finns i västländerna.

Samtidigt som införandet av en global minimiskatt är på väg att införas i EU så är OECD snart klara med den andra delen av det nya regelverket. Den andra delen innebär att en del av bolagens vinster flyttas över från det land där produktion och huvudkontor är belägna till de länder där bolagen har sin försäljning. Förslaget är inledningsvis tänkt att bara beröra de cirka 100 största och mest lönsamma företagen. Det gäller bolag med en global omsättning överstigande 20 miljarder euro och som har en vinstmarginal över 10 procent. För dessa bolag ska 25 procent av den del av vinsten som överstiger 10 procent flyttas över och beskattas i försäljningsländerna.

– Bland de 100 största bolagen finns få svenska bolag men redan efter sju år kan gränsen komma att halveras så att betydligt fler svenska bolag omfattas.

– Att beskattningsrätten flyttas till försäljningslandet är självfallet dåligt för ett litet exportberoende land som Sverige, där de stora koncernerna exporterar runt 97-98 procent av det dem producerar.

Den globala storspelaren USA har en komplicerad relation till båda delarna av regelverket. Dels måste de ändra sin lagstiftning kring minimiskatten då den i dagsläget inte är tillräckligt restriktiv.

– Vad gäller den andra delen kring förflyttandet av vinster har delar av den amerikanska kongressen sagt att om EU inför den här lagstiftningen och därmed ger sig på amerikanska bolag, så kommer USA vidta handelsåtgärder.