KÄRNKRAFTENS FRAMTID

Investerare: Därför satsar vi på kärnkraft

Fler och fler vill investera i kärnkraft - för att minska koldioxidavtrycket. ”Det här är hjälp till självhjälp”, säger en tung investerare som TN har talat med.

”Vi måste skrika högre om att det även behövs mer planerbar produktion. Vi kommer inte klara att hantera de växande volymerna väderberoende kapacitet om det inte byggs mer planerbar produktion. Det är min bedömning och här tycker jag att Svenska Kraftnät kan vara tydligare i vår kommunikation”.

Det var Lowina Lundström, Svenska kraftnäts divisionschef för system, som för några veckor sedan i en intervju med Montel önskade högre brösttoner från myndigheten.

Samtidigt konstaterade hon resignerat att de investeringar som planeras i Sverige de kommande tio åren i princip bara handlar om vind- och solkraft.

Klimat och miljöminister Romina Pourmokhtari uppgav nyligen i SvD att det är marknadsaktörerna som ska bygga den nya kärnkraften. Hittills har inte investerarna visat något större intresse för att investera i kärnkraft och på senare tid har flera aktörer efterfrågat att staten ska ta en mer aktiv roll för att få fart på kärnkraftsutbyggnaden.

Men det finns en strimma av hopp ur Svenska Kraftnäts och Lowina Lundströms perspektiv.

Det verkar som att polletten har börjat trilla ned hos de tunga investerarna. De börjar förstå att det behövs planerbar produktion för att klara elsystemet och därmed omställningen.

– De flesta investerare hade för några år sedan i princip inte en aning om vad balanskraft var för något, men nu börjar man förstå att den är avgörande för att elsystemen ska fungera och för att vi därmed ska kunna klara av energiomställningen.

Det säger Oskar Backman, som har lång erfarenhet av investeringar i infrastruktur och förnybar energi, från bland annat AP 1 och Polhem infra.

Nu menar han att det inte är långt kvar tills de första stora investeringarna i kärnkraft kommer och då framför allt i små modulära reaktorer, så kallade SMR.

Första klimatcertifierade investeringen i kärnkraft

Ett tecken i tiden är att den danska klimatfonden Climentum Capital investerade 23 miljoner kronor i den svenska projektutvecklaren Kärnfull Next tillsammans med investeringsföretaget Granitor Growth Management i början av juli.

Kärnfull Next är ett svenskt bolag vars affärsidé är att agera projektledare för SMR-reaktorer. TN har flera gånger skrivit om att företaget är nära ett genombrott.

Bakom Climentums investering finns bland annat Malin Carlström, som är tidigare investeringsansvarig på ABB. Hon berättar att investeringen sannolikt är den första där en så kallad artikel 9-fond investerar i kärnkraft. Det betyder att fonden förutom avkastning också måste investera 100 procent hållbart.

Vad är logiken bakom investeringen i Kärnfull Next?

– Det som spelar roll för våra investeringar är att de ska minska koldioxidavtrycket. Det är avgörande, säger Malin Carlström.

– Men ett elsystem måste ha en planerbar baskraft för att fungera. Produktion som kan ge stabilitet när vinden inte blåser eller när solen inte skiner. Från ett CO2-perspektiv är kärnkraft bäst lämpad för det. Alternativet är naturgas, men det är fossilt och vattenkraften kan inte byggas ut mer, fortsätter hon.

”Förbjudet att ens tänka kärnkraft”

23 miljoner kronor är inte mycket pengar när det handlar om tunga infrastrukturinvesteringar.

Men Climentum har inte investerat i Kärnfull Next för att bolaget ska bygga ett nytt kärnkraftverk. Pengarna ska gå till de pågående förstudierna för ny kärnkraft och prospekteringen av nya potentiella byggnadsplatser för kärnkraft runt om i landet.

”Att kunna hantera flertalet projekt parallellt är avgörande, inte minst med tanke på den starka efterfrågan på SMR i Sverige”, skriver Kärnfull Next i ett pressmeddelande.

Oskar Backman konstaterar att det för bara tre år sedan var ”förbjudet att ens tänka tanken att investera i kärnkraft” men att den uppkomna energikrisen har blivit en ögonöppnare.

– Från att ha varit närmast ett mantra att energikrisen kan lösas med ännu mer investeringar i förnybar vind- och solkraft började man inom investeringskollektivet förstå att det inte kommer att fungera, säger han.

– De första diskussionerna kanske skedde mer i slutna sällskap men det var i den miljön som diskussionerna kring de små modulära kärnkraftverken först började dyka upp. Att det kan vara en lösning, fortsätter han.

”Hjälp till självhjälp”

Och när de första investeringarna väl kommer kan det gå fort. Oskar Backman jämför med hur stora svenska ESG-investerare (Environmental, Social and Governance) för några år sedan beslutade sig för att sälja aktier med koppling till försvarsindustrin.

– Företag som Saab föll som en sten på börsen. Vad har hänt sedan dess? Vi har ett helt nytt säkerhetsläge i Europa med Ukrainakriget och Sveriges medlemsansökan till Nato. Nu går Saab som en raket. Det kan vända väldigt snabbt.

Detsamma gäller för pensionskapitalet, menar Oskar Backman.

– Upplevs kärnkraft som något hemskt och farligt så kommer man inte investera i det kraftslaget, men om kunden upptäcker att energiräkningarna är skyhöga och man inser att det är ny kärnkraft som är bäst lämpad för att klara det så kommer man säga ”kör på, jag vill inte ha den här svinhöga elräkningen”.

En tung faktor från ett investerarperspektiv är att om inte energisystemet fungerar så slår det mot andra investeringar.

– Det här är hjälp till självhjälp. Klarar vi inte av att lösa energiomställningen kommer andra typer av investeringar att bli sämre och förlora i värde, säger Oskar Backman.

Vattenfall efterlyser kärnkraftsprogram

Än har inte några stora kärnkraftsprojekt presenterats men det pågår mycket i kulisserna. Vattenfall inledde en förstudie om att bygga SMR förra sommaren. Den ska vara klar i slutet av 2023. Den finska energijätten Fortum gjorde samma sak i slutet av 2022.

Vattenfalls vd Anna Borg håller just nu på att välja ut företag som ska få lämna offerter på SMR senare i år. På ett seminarium som arrangerades av Vattenfall och Arena Energi under Almedalsveckan tidigare i somras var hon på det klara med att det inte kommer att handla om en reaktor här och två reaktorer där:

– För att det ska vara tillräckligt kostnadseffektivt för att bygga ny kärnkraft så behöver vi tänka på ett pärlband av reaktorer och hur hela den här kedjan ska se ut och då behövs det ett kärnkraftsprogram, sa Anna Borg på seminariet.

Men för det behövs det stora pengar och Vattenfall är inte sugna på att själva stå för risken. Bolaget har just förlorat stora pengar genom att hoppa av ett projekt för havsbaserad vindkraft utanför Storbritannien.

Så när kommer de stora investeringarna i kärnkraft?

– Än så länge finns det för få SMR-projekt som kan generera dataserier som kan analyseras och skapa trygghet för investerarna. Men så fort det finns så tror jag att det blir en stor efterfrågan på SMR-investeringar, säger Oskar Backman.

Det talas ju mycket om batterier och vätgas. Att de ska både kunna lagra och vara energibärare?

– Om du ska göra all den intermittenta energin (läs vind- och solkraft) tillgänglig som baskraft behöver du enorma mängder batterier. Det går inte idag. Vare sig från ett finansiellt eller hållbarhetsperspektiv, säger Malin Carlström.

– Vätgasen kommer att ha en plats i framtidens energisystem, men det krävs enorma mängder el för att framställa vätgas. Så vi kommer inte runt det problemet och då kan du välja mellan kol, gas eller kärnkraft, fortsätter hon.

Oskar Backman håller med.

– Problemet med vätgasen är att det fortfarande är lite av science fiction. Man har inte riktigt fått det att fungera i storskalighet och det är svårt att få ekonomi på det. Det blir också väldigt dyrt. Det går åt två energimolekyler för att skapa en energimolekyl.