RÄNTAN OCH INFLATIONEN

Klas Eklund: Så hårt slår nästa räntehöjning – ”Kan skapa stora problem”

Nu faller inflationen kraftigt, förklarar toppekonomen Klas Eklund. Ändå befarar han att Riksbanken ignorerar fallet och höjer räntan. ”Man kan fråga sig om vi har någon nationell penningpolitik”, säger han till TN.

Inflationen är i fokus dagligen. Riksbankens målvariabel KPIF (konsumentprisindex med fast ränta) ligger på 6,4 procent enligt den senaste mätningen, vilket är en bra bit över målet på 2 procent.

Att den höga inflationen påverkar mycket råder det inga tvivel om. Regeringen förklarar uteblivna reformer med hänvisning till inflationsbekämpningen och flera analytiker spår att Riksbanken kommer att höja styrräntan minst en gång till, vilket även Riksbanken har flaggat för.

Tillbakablickande inflationsstatistik

Men argumenten för fortsatta höjningar är slentrianmässiga och saknar konsekvensanalyser, varnar Klas Eklund, seniorekonom på Mannheimer Swartling.

– Det som är fascinerande och lite märkligt med dagens penningpolitik är att hela diskussionen handlar om tillbakablickande inflationsstatistik. Det handlar nästan inte alls om det viktiga - prognosen för inflationen - utan bara om vad vi har för inflation just nu, säger han.

”Inflationen under de senaste sex månaderna ligger faktiskt på bara drygt en procent.”

I normala fall när inflationen är någorlunda stabil är det inte så farligt att förlita sig på gamla siffror. Men som bekant har världen de senaste åren gått igenom väldigt tvära kast med pandemi, krig och störningar i utbudet som drivit upp priserna – även i Sverige.

– Det har varit brist på halvledare, brist på containrar och stopp i Suezkanalen. Hela städer och fabriker stängdes ned i Kina och på andra ställen och så kom kriget med höga priser på energi, gas och olja. Vi har haft en väldig massa störningar och engångseffekter som tryckte upp inflationen för ett-två år sedan, säger han.

Nu faller dock inflationen på det globala planet eftersom utbudsstörningarna till stor del börjar lösas upp och försvinna. Även inflationen i Sverige är på väg ned av samma anledning, men det tar tid innan det syns fullt ut, förklarar Klas Eklund.

– Inflationsstatistiken som används i Sverige visar egentligen inte inflationen nu, utan inflationstakten under de senaste 12 månaderna, vilket innebär att fjolårets störningar fortfarande finns kvar i siffrorna. Om man i stället tittar på inflationen de senaste månaderna, och alltså inte har med vad som hände för ett år sedan, så ser man att vi i princip redan är nere på inflationsmålet. Inflationen under de senaste sex månaderna ligger faktiskt på bara drygt en procent, säger han.

– Inflationen faller nu automatiskt utan att Riksbanken behöver göra någonting. Poängen är att debatten måste handla mer om prognoser för framtiden och mindre om tillbakablickande siffror som råkar hända nu, säger han. Och prognoserna för nästa år säger entydigt att vi kommer tillbaka till inflationsmålet.

”Frågan för mig är inte vad inflationen ligger på just nu i denna punkt, utan hur prognosen ser ut framåt.”

Nyligen kom dock siffror om att även tjänstepriserna legat högt de senaste månaderna och riksbankschefen Erik Thedéen uttryckte oro över utvecklingen.

– Det är för högt, det är inte bra. Men återigen, frågan för mig är inte vad inflationen ligger på just nu i denna punkt, utan hur prognosen ser ut framåt, säger Klas Eklund.

Vill se konsekvensanalyser

När Riksbanken bestämmer nivån på styrräntan måste den ta hänsyn till att penningpolitikens effekter kommer med en fördröjning, enligt Klas Eklund. Dessutom bör det föras en djupare diskussion om vad som kan bekämpas med höjda räntor och där räntehöjningar inte är så effektiva. Visst, det kan alltid hända oväntade saker. Men när det gäller globala utbudschocker som till exempel rysk aggression spelar räntehöjningar i Sverige mindre roll, betonar han.

– Den som argumenterar för fortsatta räntehöjningar måste konkret visa hur de i så fall skulle bidra till lägre inflation utöver vad som kommer automatiskt av mildrade utbudsstörningar - och visa på bieffekterna, säger han.

Riksbanken har gjort misstag tidigare, påpekar han. Inte minst när den under flera år drev en expansiv politik med noll- och minusränta för att få upp en låg inflation som till stor del var internationellt bestämd.

– Vi vet i efterhand att det gav negativa effekter med uppblåsta tillgångsvärden och alltför mycket lån och skulder, vilket gör att vi drabbas extra hårt i dagens kris, säger han.

Ändå utesluter Klas Eklund inte risken för nya misstag. Framför allt att Riksbanken ignorerar trenden i omvärlden och går för hårt fram.

– Prisuppgångarna har i hög grad varit internationella och nu när inflationen faller är det också något som sker internationellt. Därför finns det skäl att ta det lugnt med räntorna, säger han. Att stirra på ett fixt nationellt inflationsmål och använda nationella räntor för att bekämpa en internationellt bestämd trend kan bli kostsamt.

Vad blir konsekvenserna om Riksbanken ändå höjer styrräntan?

– Om Riksbanken tar i för mycket kan det skapa stora problem på den inhemska fastighetsmarknaden, för belånade hushåll, för konsumtion och så vidare. Faktum är att vi har just nu har negativ BNP-tillväxt, säger Klas Eklund och efterfrågar att Riksbanken tydligare visar hur de tänker kring de här avvägningsproblemen.

Frågan är vad en kvartprocentig höjning skulle göra för nytta när inflationen ändå är på väg ned, undrar Klas Eklund.

– Vad gör en 0,25 procents extra höjning? Hur mycket påverkas inflationen av det i förhållande till hur den annars skulle utvecklas? Och vilka effekter får det för den inhemska ekonomin. Jag vill se en ordentlig konsekvensanalys där man ställer dessa saker mot varandra. Först då kan man argumentera för om höjningen är värd att göra eller inte, fortsätter han.

Kritiker menar att Riksbanken bara sneglar på centralbankerna Fed och ECB och sen gör likadant med räntan som dem. Ligger det något i det?

– Historiskt har Riksbanken legat nära ECB, det är bara att titta på räntestatistiken. Och ett argument för det har varit att om man inte ligger nära så kommer kronan att röra sig för mycket. Jag kan förstå det argumentet, men samtidigt reser det ett antal stora och principiella frågor. Om det är så att penningpolitiken i praktiken utgår från ECB för att försvara kronan, ja, då kan man fråga sig om vi har någon nationell penningpolitik, säger han.

”Euro-frågan har kommit tillbaka bakvägen på ett lite oväntat sätt.”

Klas Eklund påminner om att många som röstade nej till Euron i folkomröstningen 2003 gjorde det för att behålla just en nationell penningpolitik som kan anpassas till Sveriges inhemska behov.

– Men om vi måste hålla en viss räntenivå för att försvara växelkursen så har vi ju glidit in i situationen som vi inte ville ha. Så Euro-frågan har kommit tillbaka bakvägen på ett lite oväntat sätt, säger han.

Är det dags att börja prata om ett Euro-samarbetet tycker du?

– Jag tycker inte att man ska argumentera för Euron utifrån att kronan är svag. Mitt argument är snarare: Om vi inte bedriver en självständig penningpolitik utanför Euron, varför ska vi då stå utanför samarbetet?

Frågan är inte lätt, menar Klas Eklund som röstade ja i folkomröstningen men i efterhand konstaterade att eurozonen inte var färdigbyggd vid det laget. Perioden efter finanskrisen 2008-2009 följdes av en eurokris där inte minst Grekland drabbades hårt.

– När det inträffade ångrade jag inte att vi stod utanför, men sedan dess har eurozonen utvecklats, institutioner byggts upp och det finns nu en mer fungerande tillsyn över finansmarknaderna.

Nu tycker han att det är dags att ta upp diskussionen om ett Eurosamarbete igen. Väga för- och nackdelar och verkligen fundera över vilka lärdomar vi har dragit från de senaste tio åren.

– Det kan finnas poänger att vara med i ett valutaområde med ökad handel, ökade investeringar och minskade transaktionskostnader. Och är man med i en klubb så kan jag tycka att man ska vara med fullt ut och inte plocka russinen ur kakan.

Oavsett Euro-diskussionen, hur orolig ska man vara för den svaga kronan här och nu? Vad är det symptom på under ytan?

– Den trendmässiga försvagningen som har pågått under flera decennier är oroväckande. För det är tecken på att omvärlden inte ser Sverige som en stark ekonomi och att man tror att kronan kommer att försvagas när det blir osäkra tider. Vi måste arbeta mer för att få ihop den export som ska betala för importen och i slutändan blir folket fattigare, säger han.

Det kan tyckas orättvist eftersom Sverige har starka statsfinanser och att utrikeshandeln går bra, menar han.

– Men faktum är att handeln med finansiella tjänster och transaktioner är mycket större än handeln med varor, och den är i hög grad psykologiskt styrd och påverkas kraftigt av förväntningarna om kronkursen, säger han. Om Sverige – rätt eller inte – har dåligt rykte på valutamarknaden kan det bli en ond spiral.

Att svenska politiker inte tar långsiktiga och nödvändiga beslut för att göra Sverige starkt igen är förmodligen också en avspegling av kronförsvagningen, resonerar Klas Eklund. Det är beklagligt, för Sverige behöver strukturreformer.

– Vi har väldigt stora reformbehov när det gäller bostadsmarknad, skattepolitik, energiförsörjning och infrastruktur och vi halkar efter i digitaliseringen.