DEN SVENSKA KONJUNKTUREN

Larmet: Nu reas svenska bolag ut – ”Vi tappar konkurrenskraft”

Den svenska kronans ras är ett mysterium för experterna. Debatten om Sverige ska övergå till euron har plötsligt blivit glödhet igen. ”Det har hänt mycket på 20 år”, säger Annika Winsth, chefekonom på Nordea, till TN.

Riksbanken står just nu inför en svår kraftmätning. Räntehöjningarna fungerar inte som det är tänkt och inflationen är fortfarande högre i Sverige än i andra jämförbara länder. Hushållen har förlorat i köpkraft på grund av den höga inflationen och utgifterna har ökat i takt med Riksbankens räntehöjningar. Det i sin tur drabbar företagen när konsumenterna håller i plånboken.

Annika Winsth, chefekonom på Nordea och makroekonomisk expert, varnar för att Riksbanken riskerar att knäcka den svenska ekonomin om räntorna höjs för mycket. Samtidigt driver den svaga kronan på inflationen och tvingar upp räntenivåerna. Annika Winsth är orolig över valutautvecklingen. Hon menar att kronan idag är så svag att den innebär en samhällsrisk.

– Det är inte bara en utmaning för export- och importbolagen att veta vilken kurs de ska handla för och vilket pris de ska sätta på sina varor utan nu får vi också konsekvenser in i samhället. Tidigare har utlänningar köpt våra fritidshus billigt, risken är att vi nu också riskerar att behöva rea ut våra företag vilket gör att vi tappar konkurrenskraft gentemot omvärlden. Det är trevligt att få in utländskt kapital men det är lättflyktigt och kan försvinna snabbt ur landet, säger Annika Winsth.

Tvingas höja räntan igen

Nordeas senaste prognos är att Riksbanken höjer räntan i två omgångar till under hösten. Tidigare trodde storbanken att det skulle räcka med en höjning i september. Men Riksbanken tvingas göra ytterligare en räntehöjning i november för att försvara vår sjunkande valuta.

För de flesta experter är kronkrisen ett mysterium som är svårt att förklara. Sveriges statsfinanser är goda och bankerna står väl rustade vilket skapar en dämpande krockkudde vid en eventuell ekonomisk kris. Ändå tvekar utländska investerare. Experterna är eniga om att den underliggande faktorn är att Sverige är en öppen och liten ekonomi vilket ger svängningar. I stökiga tider köper investerare dollar och guld och inte små valutor.

Annika Winsth menar att en tung orsak till att kronan är så svag är för att Sverige just nu har ett dåligt rykte internationellt. Sverigebilden solkas av uppfattningar om att vi har en allvarlig fastighetskris, att hushållen kämpar med höga bostadsbelåningar, att vi står utanför EMU och inte kommer med i Nato och att det skjuts på gatorna och bränns koraner.

– Det är begripligt att omvärlden ser negativt på Sverige med tanke på att de bara läser svarta rubriker om oss. Politiker, myndighetspersoner, företag och alla som kan måste börja förmedla en mer positiv bild av Sverige. Vi har robusta banker, starka offentliga finanser, inte hela den kommersiella fastighetsmarknaden har problem och det ska extremt mycket till för att de svenska hushållen inte ska klara att betala sina räntekostnader, säger Annika Winsth.

Euron närmar sig 12 kronor

Frågan är då om svaret på kronans kris är – euron. Vid folkomröstningen 2003 röstade svenskarna emot införandet av euron. Då kostade en euro 9,10 kronor. 20 år senare nafsar den på 12-kronorsgränsen och experter utesluter inte att kronan kommer att tappa ännu mer. Annika Winsth vill inte ta öppen ställning till om Sverige ska byta valuta eller inte.

– Mitt jobb är att visa svenskarna och företagen vad vi behöver diskutera och det finns ett antal fördelar med euron. Det har hänt mycket på 20 år. De ekonomiska nackdelarna har minskat över tid för att vi blivit mer lika euroområdet och världen är också mer global. Idag talar de ekonomiska argumenten övervägande för euron, säger hon.

Den svaga kronan driver på inflationen

Lars Calmfors, professor i internationell ekonomi vid Stockholms universitet och forskare vid IFN, ledde EMU-utredningen 1996. Han ville då att Sverige skulle avvakta med ett inträde i den europeiska valutaunionen på grund av de ekonomiska problem Sverige hade. Nu har han svängt till att luta mer mot euron.

– Jag ser både fördelar och nackdelar med euron och det är varken himmel eller helvete. Ekonomer ska inte vara aktivister för eller emot utan bidra med kunskapsunderlag. Min personliga bedömning är att skälen för euron stärkts över tid men det går inte att göra en objektiv kalkyl. De ekonomiska skälen väger jämnt enligt min mening men de politiska skälen väger för euron, säger Lars Calmfors till TN.

Han lyfter bland annat fram Sveriges starka offentliga finanser och solida banker jämfört med andra länder, att den svenska konjunkturen utvecklats ungefär som i euro-området sedan valutaunionens start och att Riksbanken därför fört samma politik som den europeiska centralbanken, ECB.

– Vi kan också se att kronan försvagats vid internationella kriser. Tidigare har det fungerat som en hjälp för att hålla uppe produktion och sysselsättning utan att skapa ett inflationsproblem. Men idag är det ett problem eftersom den svaga kronan driver på inflationen, säger Lars Calmfors.

”Kronan ger inte längre någon konkurrensfördel”

Gunnar Hökmark, ordförande i tankesmedjan Frivärld och tidigare moderat europaparlamentariker, var för euron vid folkomröstningen och har inte ändrat inställning. Han menar att de senaste 20 åren gett honom rätt och att kronan spelat ut sin roll.

– Den egna kronan ger inte längre någon konkurrensfördel eftersom huvuddelen av svenska företag som exporterar också importerar till värden som balanserar ut varandra. De argument som fanns då för kronan har försvagats väldigt mycket. Vi har inte en självständig penningpolitik utan tvingas följa ECB och Fed när det gäller räntepolitiken. Vi fungerar mer som en släpvagn, säger Gunnar Hökmark till TN.

Han ser ingen ljus framtid för kronan.

– I den europeiska ekonomin är kronan en liten valuta och i en global ekonomi är den ännu mindre. Kronan är för liten och instabil för att gynna det svenska näringslivet på sikt, säger Gunnar Hökmark.

”Kronan har tjänat oss väl”

Fredrik NG Andersson, docent i nationalekonomi vid Lunds universitet, har rakt motsatt uppfattning när det gäller kronans funktion i kristider.

– Behåll kronan, det är mitt råd. Kronan har tjänat oss, inte perfekt, men väl genom kriser. Om vi vill göra kronan starkare är det genom penningpolitiken vi måste agera. Om vi vill ha en starkare ekonomi är det strukturreformer som behövs. Jag ser ingen nackdel för Sverige med kronan. Vi har en växelkurs som hjälper till vid kriser, säger Fredrik NG Andersson till TN.

Han är heller inte imponerad av euron utan konstaterar att den inte har höjt tillväxten i Europa. För vissa länder har den till och med sänkt tillväxten eller inte haft någon inverkan alls, menar Fredrik NG Andersson.

– Varför gå med i något som inte blir bättre men för med sig stora risker? Jag hör argumenten mot kronan men inte argumenten för euron. Vi måste till exempel börja prata om splittringen inom EU, säger han.

Euron tillbaka i hetluften

Fredrik NG Andersson poängterar att många länder i euroområdet har haft mindre stabilitet än Sverige. Orsaken till att Sverige följer den europeiska centralbanken i spåren beror på en medveten strategi.

– Riksbanken valde att följa ECB istället för att driva en egen penningpolitik som är satt efter svensk konjunktur. Om man hade gjort det så hade penningpolitiken varit mindre expansiv, vi hade haft mindre kostnadsökningar och kronan hade varit stabil, säger Fredrik NG Andersson.

De svenska ekonomerna är i alla fall överens om att euron är tillbaka i hetluften. Vid ett seminarium på Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien nyligen konstaterade Lars Calmfors att kronans försvagning verkligen lett till en comeback för euron i debatten.

– Min indikator på hur aktuell eurofrågan är hur många inbjudningar jag får för att tala om den. Mellan 2010 och 2022 hade jag inte en enda förfrågan. Nu får jag sex-sju inbjudningar i veckan.