ELKRISEN
Riksrevisionen till TN: Så har politikerna skadat elsystemet
Riksrevisionen riktar stenhård kritik mot tidigare regeringar samt Svenska kraftnät för hur elsystemet har hanterats. ”Man har fattat beslut utan konsekvensanalyser”, säger Johannes Österström, projektledare för granskningen, till TN.
I en färsk rapport som publicerades under tisdagsförmiddagen riktar Riksrevisionen stenhård kritik mot tidigare regeringar verksamma mellan åren 2000 och 2022 samt myndigheters hantering av det svenska elsystemet. Rapporten konstaterar att politiker fattat kortsiktiga beslut baserat på otillräckliga konsekvensanalyser som fått stor negativ inverkan på landets elsystem.
Försörjningstrygghet, som Tidningen Näringslivet skrev om i en granskning så sent som i går, är ett av de områden som bristerna varit tydligast enligt Riksrevisionen.
– Det handlar om att man måste kunna lita på att elen kommer fram till användaren. Det vi har sett är att regeringar inte har konsekvensutrett sina beslut tillräckligt med detta i åtanke. Därmed har man fattat beslut baserat på bristande kunskaper om hur elsystemet påverkas av besluten och vilka kompensationsåtgärder som sedan kan bli nödvändiga, säger Johannes Österström och tillägger:
– Politiken på elmarknaden har till stor grad varit reaktiv snarare än proaktiv.
Effektskatten höjdes med bristande konsekvensanalyser
Riksrevisionen har riktat in granskningen på fem stora beslut som påverkat elmarknaden, nämligen:
• Höjningen och avskaffandet av effektskatten
• Införandet av och ambitionshöjningar inom elcertifikatsystemet
• Höjningen av energi- och koldioxidskatten för kraftvärme
• Införandet av avfallsförbränningsskatten
• Stöd till anslutningskostnaderna för havsbaserad vindkraft.
Effektskatten som höjdes i olika omgångar var en starkt bidragande orsak till att flera kärnkraftsreaktorer fick svårt med lönsamheten och därför lades ned i förtid.
– Vi menar att man borde ha gjort en ordentlig genomlysning av vad denna skatt skulle få för konsekvenser. Det fanns redan då remissvar som varnade för att fyra reaktorer skulle kunna tvingas läggas ned om man höjde den här skatten.
Désirée Liljevall, presschef hos Oskarshamns kärnkraftverks majoritetsägare Uniper, kommenterar Riksrevisionens rapport:
– Långsiktighet och satta mål kring vilka förmågor som elsystemet ska ha på systemnivå måste vara styrande och teknikneutrala. Snedvridande skatter leder fel, säger hon och tillägger:
– Konsekvensanalyser och samhällsekonomiska systemperspektiv måste vara centrala.
Riksrevisionens rekommendationer till regeringen om elsystemet
Riksrevisionen rekommenderar regeringen bland annat att:
• Se till att det vid införande av beslut med större påverkan på elsystemet alltid finns tillräckliga konsekvensanalyser, samt förslag på hur oönskade konsekvenser ska hanteras.
• Se till att större åtgärder på elområdet genomförs långsiktigt och att det finns tillräckliga förutsättningar för anpassningar.
Svenska kraftnät rekommenderas bland annat att förstärka arbetet med att bygga ut transmissionsnätet i takt med elektrifieringen.
Nedläggningen av de fyra reaktorerna i Oskarshamn och Ringhals har inte bara lett till mindre elproduktion utan även andra problem rörande försörjningstryggheten. Bland annat försvagades transmissionsnätets funktion, slår Riksrevisionen fast. Detta förvärrades också av höjningen av energi- och koldioxidskatten för kraftvärme vilket slog hårt mot den planerbara produktionen.
– Sammantaget har de stängda reaktorerna inneburit mindre överföring i Sverige. Däremot har överföringen ökat igen sedan Svenska kraftnät infört kortsiktiga lösningar under vintern, exempelvis med mothandel och upphandling av reservkraft, säger Johannes Österström.
Så man kan säga att den fossila kraften som upphandlats i vinter har inneburit att man nu kan överföra mer el?
– Jag har inte koll på den exakta produktionen men den ytterligare produktionen inom mothandeln har hjälpt till att öka överföringen, det kan man säga. Men den har inte riktigt kommit upp i samma nivå som innan kärnkraftverken stängde ner. En annan åtgärd är att man minskat marginalerna i TRM (Transmission Reliability Margin).
Mothandeln kom sent
Riksrevisionen tycker dock att Svenska kraftnäts arbete med mothandel och stödtjänstmarknader för att öka överföringsförmågan i det befintliga transmissionsnätet kom sent.
”Svenska kraftnät har på uppdrag av regeringen arbetat med kortsiktiga åtgärder som har bidragit till ökad kapacitet i det befintliga elsystemet. Vi konstaterar dock att det inte ska krävas ett regeringsuppdrag för att Svenska kraftnät ska nyttja elsystemets befintliga potential. En viktig del av denna potential har uppnåtts genom så kallad mothandel där Svenska kraftnät på senare tid har använt denna möjlighet för att öka kapaciteten. Arbetet har varit framgångsrikt, men det har inletts för sent i förhållande till behoven”, skriver Riksrevisionen i rapporten.
Lotta Medelius-Bredhe, generaldirektör för Svenska kraftnät, pekar på bristen av produktionsanläggningar.
– När det gäller kraftsystemets behov sker ett fortsatt arbete inom Sverige och i Norden med att utveckla och öka stödtjänstmarknaderna. På samma sätt har vi ökat mothandeln och vi ser att det kommer vara viktigt även framöver, men jag vill understryka att det också behövs elproduktionsanläggningar för att detta ska vara möjligt. Den kapaciteten har inte alltid funnits på rätt ställen i elsystemet.
Subventionerna som gynnade vind och sol
Straffskatter mot vissa delar av den planerbara kraften är en del, men Riksrevisionen tittar även på den andra sidan av myntet, nämligen subventionerna. På sidan 65 i rapporten finns ett diagram som visar den sammanlagda effekten av skatter och subventioner per kraftslag under år 2015. Skillnaden mellan storskalig vattenkraft och kärnkraft jämfört med storskalig solkraft och småskalig vindkraft är cirka 25-30 öre per kilowattimme (se bild). Som jämförelse kan nämnas att Svensk vindenergi räknar på en produktionskostnad för landbaserad vindkraft på 32 öre per kilowattimme, så det handlar om betydande summor.
– Man har på olika sätt påverkat konkurrensen på elmarknaden. Detta har man gjort med bristande konsekvensanalyser, säger Johannes Österström.
Liksom när det gäller sena mothandelsåtgärder får Svenska kraftnät även kritik för nätutbyggnaden. Trots goda kunskaper om det snabbt växande behovet av insatser för att korta de utdragna tillståndsprocesserna och snabba på utbyggnaden av elnätet har det tagit drygt ett decennium innan nödvändiga åtgärder planerats och börjat genomföras, menar Riksrevisionen.
– Sedan första halvan av 2010-talet har man vetat att överföringskapaciteten mellan norra och södra Sverige behöver utökas kraftigt men det kompletta ledningsprojektet beräknas inte vara färdigt förrän 2033, säger Johannes Österström.
Stora delar av samhället ska elektrifieras samtidigt som det finns ett stort behov av reinvesteringar i transmissionsnätet.
– Man kan se att de senaste fyra åren har man lyckats öka investeringstakten med 58 procent, men framför sig de kommande fyra åren så måste man öka med 258 procent för att ligga i linje med sina prognoser, konstaterar Johannes Österström.
Dessutom finns andra stora långsiktiga frågor att ta hand om. Det har inte byggts kärnkraft i Sverige sedan 80-talet och de kvarvarande reaktorerna som står för omkring en tredjedel av landets elproduktion börjar bli gamla och behöver på ett eller annat sätt ersättas.
– Samtidigt varnar Svenska kraftnät för effektbrist och att det kommer att bli värre de närmaste fem åren. Det är viktigt att man nu gör ordentliga konsekvensanalyser som behandlar hela det svenska elsystemet och vad den framtida politiken får för konsekvenser.
