DET SVENSKA FÖRETAGSKLIMATET

Chefsekonomen: Så får du fart på din kommun

Förutsättningarna skiljer sig runtom i landet. Men alla kommuner kan förbättra sitt företagsklimat med några enkla verktyg. Det menar Svenskt Näringslivs chefsekonom Sven-Olov Daunfeldt. ”Det finns potential som man glömmer bort”, säger han till TN.

Rankingen av det lokala företagsklimatet 2023 är släppt. För tredje året i rad är Vårgårda i Västra Götaland vinnare. Men varför är det så viktigt att ha ett bra företagsklimat i kommunen?

– Ett bra företagsklimat ger förutsättningar för fler företag att starta och befintliga företag att växa. Det är på det sättet som kommunen kan få in ökade skatteintäkter till sin välfärd, säger Sven-Olov Daunfeldt.

– Det här är grunden för en god ekonomisk utveckling av en kommun. Att man har ett företagsklimat som leder till att företag vill etablera sig i kommunen och att de företag som befinner sig där också väljer att växa.

Många glömmer bort potentialen i små företag

I en rapport från Svenskt Näringsliv framgår att det finns stora regionala skillnader för företagen. Det som uppfattas som tillväxthinder i en region gör inte det i en annan region.

Till exempel uppfattas dålig infrastruktur som ett stort tillväxthinder för företag i Dalarna, Jämtland och Kalmar, medan bostadsbrist är ett större problem i Stockholm, Norrbotten och på Gotland. Konkurrens från offentlig verksamhet är generellt ett stort hinder för företag i regioner såsom Gävleborg, Västerbotten och Örebro.

Oavsett geografiska förutsättningar kan kommuner lyckas med att förbättra företagsklimatet över tid. Det stärks av det faktum att de 10 kommuner med högst förändring under tio år, återfinns i 9 olika län.

”Det handlar om prioritering, som allt annat”

Sven-Olov Daunfeldt pekar ut några nycklar för att både locka till sig fler företag och få de befintliga att växa: att inte bedriva osund konkurrens, att ha en god dialog med företagen och underlätta för etableringar och inte glömma bort de små företagen, bland annat.

– Kommuner måste planera och se till att det offentliga inte växer på det privatas bekostnad. Vart kan vi effektivisera? Vilka tillgångar kan vi sälja? Hur kan vi använda de överskott vi har byggt upp under många år i kommunen på ett bra sätt?, är frågor man kan ställa sig. Det kanske ger mer att jobba med att främja ett bra lokalt företagsklimat än att slå upp ett badhus för en miljard. Det handlar om prioriteringar, som allt annat, säger han.

– Man måste också undvika frestelsen att höja skatten. Det är inget som kommer locka företag och personal.

Sårbarhet med stora företag

Ett sätt att få ett dynamiskt företagsklimat är att satsa även på små företag.

– Man kan se i forskningen att man ofta glömmer bort potentialen i de små företagen. Många av dessa växer inte trots att de har potential. Kan man få dem att våga satsa lite mer och växa finns det mycket att vinna, för de är ofta ganska många.

Sven-Olov Daunfeldt menar att stora företag är jättebra, men att man som kommun blir väldigt sårbar om man fokuserar endast på stora aktörer.

– Det som är väldigt viktigt för att få ett dynamiskt och livskraftigt näringsliv på en lokal ort är att få in unga, växande företag. Det är ju ofta de som har visat sig vara de som bidrar mest till tillväxten. Att man inte får ett stelt näringsliv utan man vill gärna att det händer någonting, säger han.

– Det innebär att man måste bejaka att företagare vill ta risk och växa. Alla kommer inte lyckas och det är helt okej. Utan då handlar det snarare om att se till att de kan ta nya krafttag och starta en ny verksamhet och utmana. Det är genom att utmana befintliga företag som man skapar jobb, innovationer och tillväxt.

Familjeföretagen spelar en större roll än man kan tro

En aspekt av företagen som ofta glöms bort är hur stor del som är familjeägda, menar Sven-Olov Daunfeldt. Till exempel är 74 procent av alla företag familjeägda i Södermanland, 73 procent i Uppsala, 71 procent i Jämtland och 70 procent i Västernorrland. 39 procent av landets familjeföretag planerar dessutom att göra någon form av ägarförändring inom de kommande fem åren.

– Det tror jag kan bli en utmaning för de här kommunerna i och med att det finns lite olika alternativ för företagen. Man kan bestämma sig för att lägga ner verksamheten. Ett annat alternativ är att det säljs, eller flyttar någon annanstans. Generationsskiften kan ofta medföra problem, säger han.

I vissa kommuner planerar runt 50 procent av de familjeägda företagen ägarförändringar. Det ställer stora krav på kommunerna, menar Sven-Olov Daunfeldt.

– Det handlar om att företagen ska välja att fortsätta sin verksamhet på orten. Då måste de se en framtid i kommunen, se att det finns ett samarbete med kommunen och att det finns positiva utvecklingstendenser, säger han.

– Det är ganska sannolikt att de här familjeföretagen är mer benägna att gå i graven än att nästa generation väljer att utveckla det. Som kommun måste man jobba aktivt för att se till att de här företagen stannar kvar. Dessa företag kanske inte växer allra snabbast men de har en kontinuitet och brukar ofta vara ganska stabila även under en lågkonjunktur.