DET SVENSKA SKATTETRYCKET

Varningen: Våg av skattekrångel väntar företagen – ”Katastrofal tajming”

Förhastade, feltänkta och med risk för dubbelbeskattning. Så sammanfattar skatteexperten Claes Hammarstedt alla de skatteförslag som nu kommer från EU-kommissionen. ”De är helt fel ute”, säger han till TN.

Det var den 12 september som EU-kommissionen presenterade tre nya direktivförslag på skatteområdet. Det största är BEFIT, ”Business in Europe: Framework for Income Taxation”, och är det tredje försöket att harmonisera bolagsskattebasen inom EU från kommissionens sida.

Förslaget innebär att bolag i samma koncern ska beräkna sitt skatteunderlag enligt ett gemensamt regelverk. Skatteunderlaget aggregeras i en gemensam skattebas och fördelas mellan bolagen i koncernen på basis av en fördelningsnyckel som bygger på det genomsnittliga skattemässiga resultatet av de tre senaste åren.

Förslaget baseras på direktivet om global minimiskatt, som har kritiserats för att vara extremt komplext. BEFIT-reglerna är obligatoriska för EU-baserade bolag som ingår i en koncern med en årlig intäkt motsvarande minst 750 miljoner Euro. Claes Hammarstedt är starkt kritisk till att den gemensamma skattebasen, i likhet med minimiskatten, ska baseras utifrån bolagens redovisning.

”De har fel utgångspunkt, det är ogenomtänkt och det kommer att leda till ytterligare administrativ börda.”

– Bolagen är självfallet intresserade av förenklingar och minskad administration, men detta förslag verkar snarare öka komplexiteten. Bolagen är dessutom fullt upptagna med att försöka få ordning på sina system inför implementeringen av minimiskatten till årsskiftet. Man måste ställa om sina systemberäkningar för hur man beräknar vinst. Att då komma med det här förslaget innan minimiskatten ens är implementerad, det är katastrofal tajming, säger han.

– Det är illa nog att man hade redovisningen som utgångspunkt för minimiskatten. Men att lägga den som grund för en hel bolagsskattebas är helt fel. Redovisningsreglerna har ett helt annat syfte än skattereglerna, förklarar Claes Hammarstedt.

Han ser dessutom ytterligare ett problem med förslaget.

”De har inte OECD:s kompetens.”

– Det föreslagna regelverket verkar inte vara synkat med minimiskattedirektivet utan kan leda till att ett bolag tvingas att betala extra ”toppskatt” på grund av den beräkningsformel som finns i BEFIT- förslaget, säger han.

– Kommissionen har sagt att de ska lägga fram förslag som förenklar för företagen. Men vi kan konstatera att det ser allt annat än enkelt ut. De har fel utgångspunkt, det är ogenomtänkt och det kommer att leda till ytterligare administrativ börda snarare än förenklingar för bolagen.

Lagstiftning av OECD:s riktlinjer

Det andra förslaget rör en harmonisering av internprissättningsregler inom EU. OECD har riktlinjer för prissättning av varor och tjänster inom en koncern, som används över i princip hela världen, och dessa vill EU-kommissionen nu göra till lagstiftning.

Ett stort misstag, tycker Claes Hammarstedt. Han menar att det finns en poäng i att det är just riktlinjer och inte lagstiftning, eftersom man behöver ändra dem i takt med att affärsmodeller och affärssystem förändras.

– OECD:s riktlinjer för internprissättning, TPG, är under ständig översyn och förändring. Att göra dessa till EU-lagstiftning riskerar att, över tid, skapa två parallella system. Detta kommer sannolikt i sin tur att öka risken för fler fall av dubbelbeskattning i förhållande till länder utanför EU, säger han.

– Kommissionen är helt fel ute. De har inte OECD:s kompetens på området och att göra riktlinjerna till EU-lagstiftning kommer på sikt att leda till parallella regelverk med ett ökat antal fall av dubbel beskattning som följd.

Snedvriden konkurrens

Direktivförslaget ”SME Relief Package” innebär att de SME- bolag som verkar gränsöverskridande genom fasta driftställen endast ska behöva förhålla sig till skattereglerna och lämna deklaration i den medlemsstat där huvudkontoret är beläget.

Skatteverken i respektive land ska sedan räkna ut hur mycket skatt som ska betalas till respektive statskassa. Claes Hammarstedt välkomnar att EU-kommissionen vill förenkla reglerna för små-och medelstora företag, men menar att förslaget riskerar att snedvrida konkurrensen.

– Ett svenskt fast driftställe till ett utländskt bolag med säte i ett medlemsland som har generösare skatteregler för att beräkna vinsten än de svenska kan komma att beskattas lindrigare än ett konkurrerande svenskt bolag.

"Det är allt annat än enkelt”

Frågan är varför EU-kommissionen landar fel när det gäller skattedirektiven? Claes Hammarstedt har bilden klar för sig.

– De gör inte ordentliga konsekvensanalyser helt enkelt. De stämmer inte av tillräckligt noga med näringslivet innan de utformar sina förslag. Det faktum att det finns en stor samsyn bland multinationella företag att internprissättningen ofta leder till tvister innebär inte nödvändigtvis att man tycker det är bra att göra EU-lagstiftning av OECD:s riktlinjer för internprissättning, säger han.

– De har öst ut direktivförslag i en fullständigt osannolik hastighet de senaste tio åren. Vi har sett ett 20-tal skattedirektiv implementeras under denna period. Varken regeringar eller näringslivet hinner med att utvärdera och ge synpunkter.

Han menar att kommissionen skjuter sig själva i foten när man inte förankrar förslagen tillräckligt. De nya direktiven om internprissättning och BEFIT planeras träda i kraft 2026 respektive 2028, och Claes Hammarstedt tror att kommissionen kommer få svårt att få igenom sina förslag med tanke på bristerna.

– De presenterar förslagen under förespegling att det ska leda till förenklingar, men det är allt annat än enkelt.

– Det ökar inte Kommissionens chanser att få igenom det här. Det är inte bara jag som tycker att tajmingen på det här är katastrofal. Om du frågar de som arbetar med frågorna på Finansdepartementet så kommer de nog att säga samma sak, avslutar han.