ENERGIPOLITIK

Så sumpade politikerna Sveriges gasberedskap – då stannar industrin

Trots det misstänkta sabotaget i Östersjön kan Finland fortfarande försörjas med flytande naturgas. Men i Sverige avslog politikerna motsvarande livlina av miljöskäl 2019. Skulle Sveriges enda gasledning saboteras tvärstannar industrin, varnar experten Gustav Boëthius.

I går blixtinkallade finska regeringen till presskonferens kring den naturgasledning som löper mellan Finland och Estland. Röret har skadats på grund av ”extern aktivitet” och finsk militär och underrättelsetjänst undersöker nu vem som kan tänkas ligga bakom. Nato är inkallade och Sverige är beredda att bistå med hjälp.

”Vi står i fortlöpande kontakt med våra allierade”, konstaterade Finlands president Sauli Niinistö under gårdagen.

Utrikes- och säkerhetspolitiska källor uppger för tidningen Iltalehti att det kan ta månader att laga ledningen.

Detta ska ses i ljuset av att bristande leveranser från Ryssland och därmed upptrissade gaspriser är en av de främsta orsakerna till den ekonomiska kris Europa nu befinner sig i. Naturgas är en fullständigt kritisk insatsvara för företag i Sverige och Europa och med prisökningar på gas följer dyrare elektricitet och så småningom inflation.

Beroende av enskild rörgasledning

Likt Finland har Sverige också en rörledning för naturgas som löper mellan danska Dragör och Malmö. Den är 37 år gammal och vår enda koppling till det europeiska naturgasstamnätet.

Den stora skillnaden mellan Finland och Sverige är att Finland har en fungerande infrastruktur för att mata in flytande naturgas, så kallad LNG, i sitt naturgasstamnät. Det innebär att de, trots att röret nu är sönder, kan importera naturgas via fartyg.

– Världsläget gör att vi har skäl att höja beredskapen och hålla koll på vår kritiska infrastruktur. Men jag vill lugna alla, vi har god beredskap, sa statsminister Petteri Orpo, på presskonferensen i går.

Denna livlina finns inte i Sverige men den hade kunnat finnas eftersom Swedegas hade planer på att koppla upp sin LNG-hamn i Göteborg mot naturgasstamnätet på motsvarande sätt. Men de fick nej av den förra regeringen 2019.

– Vi kan inte bygga fast Sverige i ett beroende av fossila bränslen när vi har klimatmål som gör att vi ska vara nere på nollutsläpp om 25 år, sa dåvarande klimat- och miljöminister Isabella Lövin (MP) till TV4 i samband med beslutet.

”Bristande konsekvensanalys”

Gustav Boëthius, tidigare handläggare för gasfrågor på Energimyndigheten, tycker att detta var ett rejält felsteg.

– Regeringens beslut om att avslå ansökan om koncession för LNG-hamnen i var mycket olyckligt, men tyvärr fanns då inte en tillräcklig konsekvensanalys av vad beslutet innebar. Underlagen från Energimyndigheten beskrev givetvis att hamnen skulle förbättra Sveriges försörjningstrygghet för gas, men man kunde inte redogöra för vad försörjningstrygghet för gas innebar i sak eftersom man inte visste. Detta på grund av att en inventering av vad Sverige gör med sin gas aldrig hade gjorts. Det var jag som tog initiativ till den analysen år 2021, och resultatet var en skrämmande läsning.

Problem med denna rörledning skulle få närmast ofattbara konsekvenser för Sverige och det svenska näringslivet förklarar han, och det bekräftas av de hundratals sidor av handlingar från 2021 och 2022 som Tidningen Näringslivet beställt ut från Energimyndigheten.

– Det får inte ske, det är fullkomligt oacceptabelt. I Sverige har stora delar av industrin anslutits till vår gasledning och den är närmast ovärderlig för landet.

Hemlighetsstämplade dokument

Stora delar av dokumenten är maskerade, och vissa är helt konfidentiella med stora röda stämplar. Men klart är att de 30-tal företag som använder gasen som helhet är mycket kritiska för Sverige, det svenska näringslivet och i vissa fall också globalt. Dessutom har Gustav Boëthius sett hela underlaget, eftersom det var han som beställde ut det från företagen längs stamgasnätet.

– Om en läcka motsvarande den i Finland skulle inträffa vår ledning så skulle det vara den absolut värsta tänkbara mardrömmen energitekniskt, säger han.

Några av de företag som är beroende av gasen tillverkar specifika produkter som utgör stora delar av världsmarknaden inom sina respektive nischer. Produkter som kan skapa stora störningar i försörjningskedjor för underleverantörer som i slutänden innebär att stora företag inte kan producera.

– Tänk halvledarkris, säger Gustav Boëthius.

Det handlar om företag som sysslar med allt från dricksvatten, livsmedel, förpackningar, metallpulver, kullager, kritiska kemikalier, läkemedel och medicinska produkter. Bland annat.

Vid ett stopp i röret dröjer det enligt handlingarna 12 timmar innan företagen står utan gas. Två av dessa företag är Höganäs, som tillverkar metallpulver bland annat till den globala bilindustrin och Nordic Sugar vars sockerbruk i Örtofta är landets enda.

”Världens bilindustri behöver vårt metallpulver och utan gasen begränsas produktionen. I princip samtliga bilmärken är beroende av det här pulvret”, berättade vice vd Richard Molin för Tidningen Näringslivet i april.

”Naturgasförsörjningen är avgörande för vår produktion, speciellt under hösten då sockerbetorna skördas och processas. Vår produktion är i förlängningen också avgörande för att en stor del av livsmedelssektorn i Sverige ska kunna producera och leverera som planerat”, konstaterade Johan Neikell, vd för Nordic Sugar.

”Kritisk för vissa företag”

Karl Björklund, chef för trygg energiförsörjning hos Energimyndigheten, bekräftar att det finns allvarliga risker med naturgasförsörjningen om ledningen skulle gå sönder, även om myndigheten gör vad de kan för att förbättra situationen.

– Även om gasen står för en liten del av energimixen i Sverige totalt så är den kritisk för vissa företag i södra Sverige, säger han.

Tidigare, under 2022, fanns regler på EU-nivå kring hur gasen skulle fördelas vid eventuell brist på grund av de förstörda Nord Stream-ledningarna. Enligt de handlingar som TN tagit del av fanns stor risk att Sverige snabbt skulle stå utan gas om det blev en allvarlig brist, vilket bedömdes som relativt sannolikt. Det skulle inneburit att Danmark strypt gasen till Sverige och företagen hade snabbt blivit utan. Den regeln har Energimyndigheten lyckats ändra.

Men detta hjälper ändå inte om ledningen går sönder, och några större strukturella skillnader i naturgasstamnätet har inte skett sedan TN beställde ut handlingarna. Och Energimyndighetens roll är att ansvara för försörjningstryggheten inom befintligt gasnät, påpekar Karl Björklund.

– Ja, så är det tyvärr, regeln kring importen hjälper förstås inte om ledningen går sönder. Vi jobbar vidare med våra tillsyner, vi har fått utökade resurser och vi arbetar tillsammans med andra myndigheter, förklarar han.

En hel del för politikerna att ta itu med

Enligt Gustav Boëthius finns en hel del för svenska politiker att ta itu med för att diversifiera sig och minska risken för allvarliga problem kring gassituationen. Swedegas har under 2022 återupptagit planerna på att ansluta en LNG-terminal i Göteborg mot naturgasstamnätet.

–Jag tror att det finns en högre acceptans i Sverige i dag för att bygga en LNG-terminal än för några år sedan, när regeringen beslutade att tacka nej till att sätta ihop en LNG-terminal med naturgasnätet, sa Hans Kreisel, koncernchef på Swedegas moderbolag Nordion energi till Sveriges Radio i maj 2022.

Denna satsning är helt given, menar Gustav Boëthius. Därutöver ser han gärna satsningar på biogas.

– Sveriges gasförsörjning måste diversifieras, men lösningen är inte enbart att importera eller producera mer gas. Det finns en stor potential för mer biogas och biosyngas i Sverige och den produktionen måste nu byggas ut. Men i många fall kan en övergång till el, träflis eller biokol lösa problemet. Varje gasberoende industriverksamhet är unik och lösningen är ofta individuell.

Karl Björklund tror också att den LNG-hamn som Swedegas planerar skulle gynna beredskapen.

– Det ökar ju försörjningstryggheten. Kan vi få fler punkter med införsel så minskar det riskerna. Det vore positivt ur ett systemperspektiv, oavsett om det är biogas eller LNG.