DET SVENSKA SKATTETRYCKET
Kallduschen: Elskatten rekordhöjs trots regeringens löften – ”Vansinnigt”
En historiskt stor höjning av elskatten väntar trots att regeringen kommunicerat planer om motsatsen. Skadligt ur miljöhänseende och ur ett tillväxtperspektiv, varnar experter. I princip alla företag och hushåll kommer att drabbas. ”Ett löftesbrott”, säger Cristian Ekström, vd på Skattebetalarna, till TN.
I våras skickade regeringen ut ett remissförslag om att pausa indexeringen av energiskatten på el. Tanken var att stoppa att den så kallade elskatten räknades upp med inflationen vilket skulle slå hårt mot redan pressade företag och hushåll.
Men i slutet av förra veckan kom kallduschen. Regeringen tänker inte alls pausa indexuppräkningen. Vid årsskiftet väntar i stället en rekordstor höjning av elskatten, den stiger med drygt nio procent.
– Det går inte att se som något annat än ett löftesbrott. Därtill ett mycket skadligt sådant. Elskatten är skadlig och borde helt avskaffas, säger Christian Ekström, vd på Skattebetalarna till TN.
– Detta kommer slå hårt, inte minst då inflationen varit hög.
Beskedet kom dessutom samma dag som regeringens utredare John Hassler presenterade sin klimatomställningsrapport, där ett av förslagen var att elskatten borde sänkas eftersom skatten motverkar elektrifieringen av det svenska samhället och hämmar strukturomvandlingen till klimatneutralitet.
– Det skickar förstås motstridiga signaler, säger Erik Thornström, ansvarig för skatter och styrmedel på Energiföretagen, till TN.
Regeringen har från olika håll fått kritik för att den inte har kommunicerat motiven bakom den höjda elskatten och för att förändringen har smugits fram. Även experter blev tagna på sängen av det plötsliga beskedet.
”Det är vansinnigt.”
Christian Ekström menar att regeringen har tänkt helt fel med elskatten och att tajmingen är minst sagt olycklig.
– En ökad elektrifiering kräver en utbyggnad av elproduktion, men för att denna ska bli fossilfri behövs skatter som riktas mot just fossila källor. Dagens energiskatt tas ut oavsett hur ren källan är, det är vansinnigt. Att straffbeskatta ren el är fel. Det är mycket klokare att beskatta det som vi vill bli av med, nämligen växthusgaser, säger han.
Konkurser väntar – tre miljarder till statskassan
Erik Thornström förklarar att den historiskt stora skattehöjningen kommer att beröra i princip alla svenskar, både hushåll och företag. Men effekterna stannar inte där.
– Utifrån regeringens konsekvensanalys i våras kommer ju den uteblivna pausningen bidra till en minskad efterfrågan i ekonomin och en högre inflation än annars. Sammanlagt innebär det cirka tre miljarder i ökade elskattekostnader nästa år, säger han.
Vilka företag drabbas hårdast?
– Alla företag förutom den el som används i tillverkningsprocesser och viss jord- och skogsbruksverksamhet berörs av energiskattehöjningen. Detta drabbar förstås företag med stor elanvändning hårdast och adderar ju till alla andra kostnadsökningar och räntor, säger Erik Thornström.
”Skatten är lika hög för ren energi som för brunkol.”
Enligt Christian Ekström kommer företag att gå i konkurs.
– Särskilt företag med hög energiförbrukning och låga marginaler drabbas. Vi har tidigare sett hur bagerier lägger ner. Men det är inte bara företag som tvingas i konkurs om skatten höjs. Det innebär att andra inte utvecklar sin verksamhet och att vissa nya företag aldrig startas. Det gör Sverige fattigare, utan att någon som helst miljönytta uppstår, säger han.
Ska Sverige kunna vara en konkurrenskraftig ekonomi med stigande tillväxt som bidrar till en bättre miljö så krävs det skatter som är på en rimlig nivå och som riktas rätt, menar han.
– Energiskatten är lika hög för ren energi som för brunkol. Det är vansinnigt, inte bara ur miljöhänseende utan också ur ett tillväxtperspektiv, säger Christian Ekström.
”Prioriterar fel”
Förra vintern var det stort fokus på olika slags elkompensationer för att dämpa effekterna av de höga elpriserna. Redan då menade Energiföretagen att temporära energiskattelättnader hade varit en administrativt mycket lättare väg att minska elkostnaderna. Nu varnar Erik Thornström för att regeringen återigen har gjort en felprioritering.
– Det är olyckligt att man i stället verkar ha prioriterat en större riktad bensinskattesänkning som motverkar elektrifieringen av transportsektorn, säger han.
”Löftesbrott.”
Det har varit tvära kast om elskatten.
I valrörelsen ville KD, SD och L på olika sätt sänka skatten på el och M förespråkade sänkt elskatt under vintern 2021-2022, skriver Dagens Industri i en ledare. När regeringen i våras skickade ut ett remissförslag om att frysa elskatten var det inte många som väntade sig en stor höjning ett halvår senare.
Dessutom bedömer Konjunkturinstitutet att en sänkt elskatt inte är inflationsdrivande, utan faktiskt dämpar inflationen.
Nu kritiseras skatten från flera håll, det knorras även inom regeringen. Liberalernas ekonomiskpolitiska talesperson Cecilia Rönn kallar beslutet för ”dåligt” och tror att väljarna blir svåra att övertyga. ”Det är viktigt att vi sätter oss vid förhandlingsbordet igen”, säger hon till DI inför kommande budgetförhandlingar. Men finansminister Elisabeth Svantesson försvarar att skattehöjningen släpps fram.
Christian Ekström upprepar sin besvikelse.
– Ett löftesbrott.
Energiskatten på el räknas upp
Regeringen utfärdade förra veckan (18 oktober) en förordning med indexuppräkning av energiskatten på el. Efter regeringens beslut om indexuppräkning från och med den 1 januari 2024 blir energiskatten på el 53,5 öre per kWh inklusive moms, vilket motsvarar en ökning med cirka 9,2 procent.
Källa Energiföretagen/DI.