DEN SVENSKA KONJUNKTUREN
Experten: Så tvingas företag till onödiga konkurser
Många företag som skulle kunna räddas går nu i stället i konkurs. Anledningen är en ny lag som infördes för ett år sedan. ”Nu ser vi konsekvenserna”, säger Christer Östlund, expert på regelförbättring och insolvensjuridik, till TN.
Sedan förra hösten har konkurserna bland svenska företag ökat kraftigt. Mellan januari och september gick 5 742 företag i konkurs, vilket är en ökning med 34 procent, enligt UC. Men samtidigt som antalet konkurser skjuter i höjden minskar antalet rekonstruktioner.
Mellan januari och september i år inkom 120 ansökningar till domstolar runt om i landet, visar statistik från Domstolsverket som Ekot begärt ut. Det är en minskning med 40 procent jämfört med samma period förra året. Enligt Christer Östlund, expert på regelförbättring och insolvensjuridik på Svenskt Näringsliv, är det många företag som skulle kunna rekonstruerats som nu istället går i konkurs.
– Sedan ett år tillbaka finns en ny lagstiftning vad gäller rekonstruktioner och det är den som lett till att rekonstruktionerna nu minskar. Den nya lagstiftningen ställer större krav på de företagen som ska kunna rekonstrueras, vilket även ökar kostnaderna för företagen, säger han.
– Den nya lagstiftningen fungerar bra för större företag, men gör det i praktiken svårt för mindre företag att genomgå en rekonstruktion.
Svårt för mindre företag
I samband med att lagen utarbetades fanns det ett förslag om att man skulle införa ett parallellt system som skulle vara bättre anpassat till mindre företag.
– Redan i utredningen kunde vi förutse att den nya lagstiftningen skulle göra det svårt för de mindre företagen att rekonstrueras. Det var just därför man föreslog ett parallellt system.
– Men tyvärr valde den förra regeringen att stryka bort det förenklade systemet och gick endast vidare med huvudförfarandet. Nu ser vi konsekvenserna av att man valde att göra på det sättet.
Rekonstruktion är en utväg för ett bolag, som i grunden har en god affärsidé men som hamnat i tillfälliga problem, att överleva och komma tillbaka.
– Vid en rekonstruktion genomför man förändringar i företaget och man kan göra uppgörelser med de som man har skulder till. Och sen när man är klar med det förfarandet så kan företaget fortsätta leva vidare, säger Christer Östlund.
– Under en rekonstruktion kan man fortsätta göra affärer med sina leverantörer som också tjänar på att det blir en lyckad rekonstruktion. Detta går att jämföra med en konkurs där det vanliga är att fordringsägarna förlorar alla sina fordringar som de har på bolaget.
Konkurser sprider sig till fler
Dessutom påverkar en konkurs inte bara det berörda företaget. En konkurs sprider sig till alla andra aktörer som gjort affärer med bolaget och inte fått betalt.
– De gör ju i sin tur förluster genom konkursen och riskerar själva att hamna på fallrepet.
Hans Andersson, advokat och ordförande för Rekonstruktör- & konkursförvaltarkollegiet i Sverige, menar att det till viss del är positivt att antalet rekonstruktioner minskat efter lagändringen.
– Förut startades det upp alltför många rekonstruktioner som redan från början var dömda att misslyckas. Och att man skulle minska den typen av lönlösa rekonstruktioner var ett medvetet drag från regeringen eftersom misslyckade rekonstruktioner kan leda till betydande merkostnader för både samhället och de som direkt berörs av rekonstruktionen.
Rekonstruktionen måste lyckas
Han lyfter fram att en misslyckad rekonstruktion som sedan leder till konkurs innebär ökade kostnader.
– Staten betalar lönegaranti till de anställda vid en rekonstruktion, men sedan utgår det ytterligare lönegarantimedel vid den efterföljande konkursen.
Det finns även en risk att skulderna ökar under rekonstruktionen, vilket innebär att tillgångarna i en senare konkurs fördelas på ett större antal fordringsägare som var och en får mindre i utdelning, menar han.
– Med det sagt är det naturligtvis inte så att endast rekonstruktionsansökningar som spiksäkert kommer att lyckas ska godkännas utan det måste finnas ett generöst utrymme att försöka rädda verksamheten genom en rekonstruktion och som en följd av det för att en betydande andel av rekonstruktionsärenden inte kommer att bli framgångsrika.
– Det viktiga är att företaget, tillsammans med en god rådgivare, måste göra en ordentlig riskanalys och genomlysning av företaget innan ansökningen lämnas in. Det är också något som den nya lagen syftar till att säkerställa.
Frågar om hjälp för sent
Ett generellt problem är att många företagare väntar för länge med att be om hjälp.
– Det ligger i entreprenörens natur att se möjligheter och att man kan lösa situationen på egen hand. Risken med det är dock att företagaren söker hjälp alltför sent och när likviditeten hunnit bli alltför ansträngd blir det svårt att finansiera en rekonstruktion och tänkt ackord.
Dessutom skulle det hjälpa många företag att arbeta aktivt för en ökad professionalisering av styrelsearbetet, menar han.
– Det kan handla om att ta in extern kompetens som kan hjälpa företagaren att få en bättre löpande kontroll över hur verksamheten egentligen går och ta strategiska beslut i rätt tid.
Han lyfter även fram en oro för att en kommande lågkonjunktur kan innebära många konkurser.
– Då kanske det är statens uppgift att stödja företagen på olika sätt, till exempel genom regelförenklingar, statliga byggkrediter, förlängning av skatteanstånd eller andra kostnadslättnader som staten har kontroll över.
Finns färdig lösning
Christer Östlund beskriver det som olyckligt att det blivit svårare för mindre företag att rekonstrueras i synnerhet när många företag kämpar med mycket ansträngd ekonomi bland annat på grund av krig och en hög inflation.
– Nu behöver vi ha ett system och en lagstiftning som är effektiv och som de flesta företag kan använda sig av. Men den dåvarande regeringen valde ändå att göra på det här sättet. Det menar jag är en av förklaringarna till att det nu ser ut som det gör i statistiken.
– Nu hoppas vi att den nuvarande regeringen kommer att införa det förenklade systemet. Det är redan klart så det är bara att köra.