ELKRISEN

Nya elprisökningen: ”Svenska konsumenter får betala 200 miljoner i veckan”

För att förbättra överföringskapaciteten planerar Svenska kraftnät att införa en flödesbaserad beräkningsmodell som ökar elpriserna i hela landet. ”Det här kommer att kosta svenska elkonsumenter 200 miljoner kronor i veckan ungefär”, säger elmarknadsanalytikern Mats Nilsson till TN.

För att följa en EU-förordning kring överföring av el och samtidigt hantera en ökad integration av väderberoende intermittent elproduktion i systemet planerar Sverige, Finland, Danmark och Norge ett gemensamt system som kallas ”Flow-based” eller flödesbaserad kapacitetsberäkningsmetod.

– Det här ger en möjlighet att kunna ta in exempelvis mer vindkraft i vissa områden. Blåser det mycket i ett område så kan vi ta in det bättre i modellen och samtidigt optimera handeln mellan områden utan att ledningarna i området blir överlastade. Det betyder att vi kan ta in mer billig elproduktion i systemet på ett bättre sätt, säger Erik Ek, strategisk driftchef på Svenska kraftnät till Tidningen Näringslivet.

Det var ursprungligen tänkt att implementeras i mars men det har skjutits upp av tekniska orsaker.

Systemet är komplext men enkelt förklarat finns begränsningar för hur mycket el som kan överföras mellan olika elområden utan att äventyra säkerheten i elsystemet. Denna gräns sätts av stamnätsoperatören Svenska kraftnät och med det flödesbaserade systemet kan den gränsen öka genom att de medger ökad överföring så länge som belastningen inte ökar på just den eller de ledningar som vid den särskilda situationen begränsar det totala utbytet mellan alla nordiska elområdena.

– Modellen hjälper till på så sätt att nätet används mer effektivt. På så sätt kan vi ge ut mer kapacitet utan ökad risk för driftsäkerheten. Sedan blir det här systemet så klart mer omfattande och i den bemärkelsen mer komplext, säger han.

Beräknas öka elpriset

Problemet, ur svensk synvinkel, är att elpriset beräknas öka med det nya flödesbaserade systemet. Under vintern har Svenska kraftnät gjort simuleringar av det planerade systemet och enligt en sammanställning av resultatet som Dagens Nyheter gjort visar på elprisökningar i samtliga svenska elområden. I genomsnitt nästan en tioprocentig ökning mellan perioden december (vecka 50) och september 2023 (vecka 38)

* Elområde 1: 12,1 procent.

* Elområde 2: 7,1 procent.

* Elområde 3: 17,5 procent.

* Elområde 4: 3,2 procent.

Enligt elmarknadsanalytikern Mats Nilsson skulle det nya systemet bli ett mycket hårt slag mot både svenska privatpersoner och företag.

– Teoretiskt är det förstås bra att försöka utnyttja nätet så mycket man kan men man måste alltid väga fördelarna mot nackdelarna. När det nu står klart att elpriserna för både privatpersoner och företag i hela Sverige kommer att öka som en konsekvens av detta är det självklart att ta ett steg tillbaka och tänka efter vad det är vi håller på med egentligen, säger han.

Enligt honom rör det sig om en förmögenhetsöverföring från privatpersoner och företag till elproducenter och kraftnätsbolag motsvarande 10 miljarder kronor på ett år.

– Det handlar alltså om cirka 200 miljoner kronor i veckan som försvinner från svensk konkurrenskraft. Nej, här måste vi bromsa och se om det inte går att göra på något annat sätt, säger han.

Men man ska också komma ihåg att detta är under en given tidsperiod, påpekar Erik Ek.

– Exempelvis har vi under vintern haft en energikris i Europa och Sverige har exporterat stora mängder. Om vi med en effektivare metod kan utnyttja nätet bättre är det som att vi får en ny ledning i nätet. Det ger högre utbyten mot områden med högt elpris och ger generellt högre elpriser i exporterande elområden och lägre elpris i importerande elområden, säger han.

Som det ser ut nu, menar Mats Nilsson, är det de norska kraftproducenterna som blir de stora vinnarna. Detta beror enligt honom på att det norska stamnätet är svagt, vilket gör att stora flöden av norsk vattenkraft tar omvägar genom det svenska stamnätet för att transporteras söderut. Detta tror han kommer att öka med det flödesbaserade systemet.

– Den norska vattenkraften är vinnaren och svenska konsumenter blir förlorare, säger han.

Så varför ökar priserna i Sverige bara för att överföringskapaciteten ökar? Orsaken är i grunden densamma som varför Tidöpartierna valt att pausa den planerade utlandsförbindelsen Hansa Powerbridge till Tyskland och varför Svenska kraftnät fått kritik från Riksrevisionen för införandet av förbindelsen med Baltikum genom förbindelsen NordBalt.

På grund av stora mängder vatten-, kärn-, och vindkraft som leder till ett överskott av el den överlägsna majoriteten av året har Sverige, om man summerar alla elområden, i grunden mycket billiga elpriser jämfört med andra länder. Vår produktion är billig i drift.

Högre elpriser på kontinenten ökar priserna i Sverige

När Sverige däremot kopplas ihop med länder i Centraleuropa som har ett högre elpris exponeras vi i högre grad mot den europeiska marknaden. Det finns en regel inom EU som säger att minst 70 procent av överföringskapaciteten ska tilldelas marknaden.

Samtidigt prissätts elmarknaden inom EU baserat på det dyraste kraftslaget som ropas in, vilket gör att exempelvis tyska kol- och gaskraftverk kan bli vägledande för elpriserna om inte den inhemska produktionen i Sverige överskrider exportkapaciteten genom förbindelserna.

Detta gäller både inom landet och mot kontinenten, eftersom Sveriges fyra elprisområden rent eltekniskt räknas som olika ”länder”.

– Om kopplingarna är kontinentala eller nordiska spelar ingen roll men när du får en starkare koppling mellan olika områden så får den med lägre pris ett högre pris och den med högre pris ett lägre pris. Det är naturligt i alla marknader med marginalprissättning och har inte med införandet av den nya modellen att göra utan att det tilldelas mer kapacitet, säger Erik Ek.

I Sverige får mellersta och framför allt södra Sverige höga elpriser eftersom det råder produktionsunderskott och eftersom att de i större grad är kopplade till dyrare elproduktion på kontinenten, medan elområde 1 och 2 har överskott av el tillräckligt för att driva ned priserna lokalt.

– Men under denna period handlar det framför allt om det höga elpriset i södra Norge, säger Erik Ek.

Sverige tvingas nettoimportera 3,5 kärnkraftsreaktorer

Att utlandsförbindelserna finns är i grunden positivt eftersom det gör Sverige mindre sårbart i händelse av underskott, vilket exempelvis hände i mitten av december i fjol, när Sverige i stunder tvingades nettoimportera motsvarande 3,5 kärnkraftsreaktorer från utlandet.

– I grunden är det naturligtvis positivt att kunna få stöd av grannen om det blir elbrist kalla vinterperioder. Men det är absolut också så att europeiska priser spiller över till Sverige, säger Erik Ek.

– De flesta länder har högre elpriser än oss och eftersom vi ser att exporten kommer att öka med det här systemet, cirka 5 procent inom Norden, så blir det förstås lite högre elpriser här och lite billigare där samhällsnyttan optimerar på hela elmarknaden och inte särskilt Sverige eller Norden.

Politikerna har försvårat situationen

Politikerna har också försvårat situationen och exponerat Sverige mer mot de kontinentala priserna genom nedläggning av sex reaktorer samt även en viss mängd kraftvärme i södra Sverige – samtidigt som majoriteten av den nya elproduktionen tillkommit i norra Sverige.

Tror du att den här modellen på något sätt kan komma att påverka incitamenten att bygga ny planerbar el i södra Sverige?

– Det kommer att behövas oavsett men rätt prissignaler hjälper förstås till. Det kommer att behöva byggas mer planerbar kraft och det behövs även mer flexibilitet i systemet. Jag tror att nya modellen kommer ha en marginell påverkan på ny elproduktion om man jämför med de enorma förändringar vi ser i systemet med planer på fördubblad elförbrukning. Då blir det snarare så att den nya modellen förenklar så att systemet kan köras effektivare och möjligen att större integrerade områden kan klara sig med mindre planerbar elproduktion. Men det är farligt att generalisera eftersom det är utifrån ytterlägena man ska dimensionera elsystemet och inte ”happy cases”.

Svenska kraftnät har i flera rapporter varnat för framtiden och vintern 2025/2026 kan det exempelvis komma att saknas 6 300 megawatt om kylan slår till och vintern blir extra sträng. Det kan också noteras att stamnätsoperatören tidigare försökt söka dispens från EU:s 70-procentregel.

Finns det något sätt att komma runt utan att införa det här systemet?

– Nej, det tror jag inte. Det här är en europeisk fråga och modellen och regelverket har redan införts i stora delar av Europa. Sverige är en del av den europeiska elmarknaden.

Mats Nilsson tror att det går att göra något åt situationen.

– Jag tror att man kan backa från den nuvarande implementeringen av Flowbased och istället förbättra modellen så att utfallen blir mer rättvisande för hur kraftsystemet ser ut.