DEBATTEN OM FRISKOLORNA

Uppmaningen till regeringen: "Friskolorna får inte missgynnas"

Att regeringen ska se över skolans ersättningssystem är välkommet, menar experter och företagare. Men inslag i direktiven oroar: "Ministern har uttryckt sig som att den kommunala skolan är missgynnad, men det stämmer inte enligt min bestämda uppfattning", säger Anders Morin, Svenskt Näringsliv.

Skolsystemet är inte likvärdigt och att kommunala skolor har ett annat ansvar än friskolor, exempelvis när det sker stor inflyttning eller att kunna ta emot elever med kort varsel, måste märkas i resursfördelningen. Det menar skolminister Lotta Edholm (L). Regeringen tillsätter därför en utredning som ska se över ett nytt system för skolans finansiering och ge förslag på en nationell skolpengsnorm.

– Vi sätter nu i gång en helrenovering av skolans finansieringssystem och stärker den statliga styrningen över resursfördelningen till skolan, så att sambandet mellan behov och tilldelning av resurser stärks i hela landet. Kommunala och fristående skolor har olika ansvar och det behöver speglas i resursfördelningen, säger hon till regeringens hemsida.

Att regeringen har beslutat om direktiv för skolans ersättningssystem är välkommet, enligt Anders Morin, ansvarig för välfärdspolitik på Svenskt Näringsliv.

– Utredningen har ambitionen att föreslå en nationell skolpengsnorm som ska vara en elevpeng i botten och vara lika stor för alla. Därefter ska man differentiera skolpengen utifrån förutsättningar och behov. Det är ett bra synsätt att ha den utgångspunkten, säger han.

”Om något synes friskolorna vara missgynnade.”

Frågan är komplex, understryker han. Även om den kommunala skolan i vissa avseende kan ha vissa merkostnader stämmer det inte att den generellt sett är missgynnad, menar Anders Morin utifrån de utvärderingar som han har tagit del av.

– I vissa avseenden är friskolorna generellt sett missgynnade, det gäller exempelvis administrationskostnader och lokalkostnader. I andra fall kan den kommunala skolan vara missgynnad, till exempel när en friskola etablerar sig i en kommun som är stagnerande och den kommunala skolan tappar elever. Då kan det vara svårt att strukturera om skolan på ett effektivt sätt utifrån närhetsprincipen.

Han fortsätter:

– Ministern har uttryckt sig som att den kommunala skolan är missgynnad, men det stämmer inte enligt min bestämda uppfattning. Om något synes friskolorna vara missgynnade. Saken är komplicerad och det är därför är det väldigt bra att den här utredningen tillsätts.

Utredningens ambition om en nationell skolpengsnorm är rätt väg att gå, enligt Anders Morin.

– Idag har vi ett system där den ena konkurrenten, kommunen, är både bidragsbedömare och konkurrent. Det borgar för att det blir olika uppfattningar på lokal nivå. Om man kan komma ifrån det så tror jag att det är väldigt bra, säger han.

Andra inslag i direktiven oroar desto mer.

– Det som förvånar mig i direktiven är att de kan tolkas som att kommunen utöver skolpengsnormen är fria att finansiera sina egna skolor med sina egna medel utan att samtidigt finansiera friskolorna på motsvarande sätt. Det är väldigt märkligt, eftersom hela syftet med utredningen är att skapa likvärdighet mellan elever i olika skolformer. Om kommunerna utöver skolpengsnormen skulle få ge egna medel ytterligare utan att kompensera friskolorna så blir det ingen likvärdighet. Detta riskerar också att bli kostnadsdrivande.

Nedläggningar kan bli en konsekvens

Om kommunerna tillåts avvika uppåt från normen måste det bli likvärdigt för de friskolor som de kommunala skolorna konkurrerar med, betonar Anders Morin.

I samband med presskonferensen om utredningens direktiv, frågade Dagens Industris reporter om skolminister Lotta Edholm ser att det finns en risk att friskolor i förlängningen kommer att lägga ned eller över huvud taget startas.

– Det återstår att se. Men det blir inte längre möjligt att ta ut vinster på det sätt som vi har sett hittills, genom att kommunerna tvingats kompensera friskolor för kostnader som de faktiskt inte har, sa Lotta Edholm till tidningen.

Anders Morin, Svenskt Näringsliv, tror att nedläggningar kan bli en realitet.

– Ja, det kan bli en konsekvens. Om man skulle hamna i en konstruktion där det är fritt fram att gynna den kommunala skolan så visst, då skulle det kunna bli så.

1997 var Johan Sennerfeldt med och drog i gång Älvboda Friskola i Skutskär. Skolan slog upp dörrarna 2000 och under flera år var Johan Sennerfeldt rektor.

– Det har varit en lång resa. Som att utföra ett kamikazeuppdrag utan att veta att man behövde livrem, hängslen och fallskärm. Men det var bara att köra på och det har varit väldigt roligt, säger han.

Samtidigt har synen på friskolor gått i skov och nu upplever han att ett nytt drev är på gång.

– Det finns så mycket okunskap när det gäller vinstintresse. Vi är ett företag så vi måste gå med vinst. Vi kan inte gå med förlust hela tiden som kommuner kan göra. En friskola som inte satsar på undervisning och kvalité kommer elever inte att välja, svårare än så är det inte. Att vara friskoleentreprenör är inte alltid så lätt eftersom spelreglerna ändras och det hotas med än det ena, än det andra.

”Vi tar också emot barn i behov av särskilt stöd.”

Johan Sennerfeldt har länge ansett att utbildningsminister Lotta Edholm gör ett bra jobb, men att hon hamnar fel i den här frågan. Att kommunala skolor missgynnas av dagens system skriver han inte under på.

– Jag tycker att det är precis tvärtom. En kommun har ju en administration som de kan nyttja och som kostar en hel del pengar. Mikaela Valtersson (vice vd på Kunskapsskolan, reds.anm) presenterade häromveckan en rapport som visar friskolorna får mindre pengar än de kommunala.

Rapporten, som Mikaela Valtersson har tagit fram för Friskolornas riksförbund, skriver att kommunerna redan idag kompenseras för att de har ett större ansvar, och att det istället är friskolorna som missgynnas. Enligt rapporten lägger kommunerna i genomsnitt 16 949 kronor mer per elev och år på en elev som valt en kommunal skola än på en elev som valt en friskola.

Johan Sennerfeldt på Älvboda friskola menar att deras verksamhet tar ett stort ansvar och har gjort så under en lång tid.

– Vi tar också emot barn i behov av särskilt stöd. 20 till 25 procent av våra elever har neuropsykiatriska svårigheter. Man söker sig aktivt till oss.

Välkomnar nationell skolpeng

Att systemet lyfts från kommunal till nationell nivå är däremot något som han har efterfrågat länge.

– Det borde vara en nationell skolpeng över hela linjen eftersom det är otroligt stor skillnad mellan kommuner. Men friskolorna får inte missgynnas, säger han.

Den första delen av utredningen, som gäller förskola och grundskola, ska vara klar i april 2025, medan förslagen om gymnasieskolan presenteras vintern 2026.