BROTTEN MOT FÖRETAGEN
Notan för brottsligheten – tre gånger polisens budget: ”Oacceptabelt”
En nota på 100 miljarder kronor per år och vart tjugonde företag som överväger att lägga ned verksamheten. ”Brottsligheten riskerar att få långtgående konsekvenser”, säger Lena Nitz, ansvarig för brotts- och trygghetspolicy hos Svenskt Näringsliv, till TN.
Ungefär tre gånger den svenska Polismyndighetens budget, eller 100 miljarder kronor på ett år. Det är den samlade kostnaden för brottsligheten mot svenska företag enligt Svenskt Näringslivs nya rapport, ”Brottslighetens kostnader”.
– Eftersom bristande officiell statistik saknas utgör rapporten en viktig pusselbit i att få en helhetsbild av dagens brottslighet mot företag. Utan tillförlitlig kunskap blir brottsbekämpningen ineffektiv och beslutsfattare riskerar att underskatta problemen. Många företag upplever också att brottslighet mot företag inte tas på allvar och att näringslivet lämnas själva att lösa det, säger Lena Nitz till Tidningen Näringslivet.
– Politikerna måste ta företagens utsatthet på allvar, annars riskerar konsekvenserna av utvecklingen att bli långtgående för det svenska näringslivet. Det är därför vi vill att Brottsförebyggande Rådet ska få i uppdrag att genomföra kontinuerliga trygghetsundersökningar för företagare.
49 procent av företagen uppger att de drabbats av något brott det senaste året och inom de flesta brottstyper drabbas man mer än en gång. En betydande andel har dessutom utsatts för flera olika typer av brott.
– Det är inte acceptabelt. Företagen spelar en avgörande roll för ett fungerande samhälle. Skadas näringslivet så skadas samhällets motståndskraft för att klara även andra större samhällsutmaningar, konstaterar Lena Nitz.
Hela samhället drabbas
De hundra miljarderna som rapporten räknat in fördelas över tre områden (se faktaruta).
– Det handlar exempelvis om stölder och skadegörelse, ökade kostnader för säkerhet och intäktsbortfall i samband med att man drabbats, förklarar hon.
Fördelning av brottslighetens kostnader för företagen
De nästan 100 miljarder kronorna är fördelade över tre områden.
• 43 miljarder i direkta kostnader till följd av förlorad eller skadad egendom, som exempelvis en krossad ruta eller stulen lastbil.
• 34 miljarder i indirekta kostnader för egna säkerhetslösningar, som egna säkerhetsvakter, larmsystem, övervakningskameror och mjukvara för att skydda sig mot dataintrång och bedrägerier.
• 21 miljarder i uppskattade intäktsbortfall till följd av förlorad produktion, begränsat varuutbud och förlorad försäljning. Det kan exempelvis handla om att en hantverkare inte kan fullfölja uppdrag när en maskin eller ett fordon har stulits.
När näringslivet drabbas av brottslighet drabbas också hela samhället.
– Om företagen har sämre förutsättningar så minskar också konkurrenskraften vilket leder till minskade intäkter även för det offentliga i form av skatt, säger Lena Nitz.
Mjuka värden som är svårare att kvantifiera, som exempelvis kostnader till följd av otrygghet ingår inte i underlaget för rapporten.
– Nej, precis, så kostnaden är nog egentligen ännu högre, men det är väldigt svårt att räkna på dessa parametrar så den fulla bilden har vi inte.
Fem procent övervägt att lägga ner
Exempelvis uppger fem procent, eller totalt ungefär 17 000 företag, att de övervägt att lägga ned delar eller hela verksamheten till följd av brottslighet det senaste året, och fyra procent har haft svårt att nyrekrytera personal till sina företag.
– Det här är mycket allvarligt och riskerar att få allvarliga konsekvenser för samhället i längden. Företags blotta närvaro skapar trygghet och ett levande samhälle. Det i sig skapar trygghet. I samma stund som brottsligheten tränger bort företagen tar kriminaliteten och otryggheten över, förklarar Lena Nitz.
– Hur ska ekonomin växa och hur ska det kunna bli fler jobb om kriminaliteten hindrar företag från att investera och människor tackar nej till jobb på grund av ökad otrygghet?
De mest vanliga brotten som drabbar företagen är de som normalt benämns ”mängdbrott” och här handlar det exempelvis om stöld, skadegörelse och inbrott. Många företag som utsätts för dessa brott upplever att polis inte tar utvecklingen på allvar. Företagare får vänta i timmar på att polisen ska dyka upp och många upplever att utredningar läggs ned rutinmässigt. Det leder inte till någon åtgärd alls.
– Tyvärr har detta gått så långt att 41 procent av företagen nu helt slutat att anmäla de brott man utsätts för till polisen. Endast ungefär vart tredje företag anmäler samtliga brott. Det är mycket bekymmersamt då det i förlängningen urholkar förtroendet för rättsväsendet, förklarar Lena Nitz.
Samtidigt är det ofta just med dessa instegsbrott som ungdomar startar sin kriminella bana.
– Precis, och av den orsaken är det väldigt viktigt att prioritera upp dem och hålla efter mängdbrotten för det har en brottsförebyggande effekt.
Faktaruta: Rapportens åtgärdslista till beslutsfattare
Regeringen och riksdagens ansvar:
1. Satsa på fler poliser för att möjliggöra stärkt lokal polisnärvaro och bättre brottsuppklaring.
2. Förbättra förutsättningarna för polisen, kommuner och näringslivet att dela information för brottsprevention.
3. Ge Brottsförebyggande rådet (BRÅ) i uppdrag att kartlägga och utreda omfattningen samt konsekvenserna av brott mot företag.
4. Ge Brottsförebyggande rådet (BRÅ) i uppdrag att genomföra en trygghetsundersökning bland företagare (FTU).
5. Skärp straffen när någon vid ett och samma tillfälle döms för flera brott, för att komma åt mängdbrotten och stärka förtroendet för rättsväsendet.
6. Skärp straffen för bedrägeribrott som begås av personer med koppling till kriminella nätverk, likt man redan har gjort för till exempel olaga hot, rån och utpressning.
7. Begränsa möjligheten att endast utreda vissa brott under en förundersökning, så att fler brott utreds och fler gärningspersoner därmed ställs till svar för sina brott och kan utkrävas på skadestånd.
8. Ge Brottsförebyggande rådet (BRÅ) i uppdrag att revidera och komplettera brottsstatistiken med brottskoder som visar brott mot företagare och näringsliv.
Polismyndighetens ansvar:
1. Stärk polisnärvaron lokalt för att förebygga brott och öka tryggheten.
2. Rekrytera specialkompetens och använd ny digital teknik, exempelvis AI och automatiserade analyser, för att skapa bättre förutsättningar för ett mer effektivt utredningsarbete och snabbare lagföring.
3. Utred fler brott så att den misstänkte ställs till ansvar och möjligheten att utkräva skadestånd ökar.
4. Utveckla samverkan med näringslivet för att ge ökad trygghet bland företagare.
5. Inkludera insatser och aktiviteter riktade mot näringslivet i medborgarlöftena för det brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet.
6. Etablera och stärk samverkan mellan Nationella cybersäkerhetscentret (NCS) och näringslivet. NCS ska bland annat samla och utföra informationsinsatser till näringslivet samt regelbundet delge näringslivet skriftliga lägesbilder avseende cyberhot och IT-incidenter.
7. Tillsätt en ansvarsfunktion inom polisen på nationell och regional nivå, med fokus på brott mot företag.
8. Underlätta för företag att komma i kontakt med polisen och anmäla brott digitalt via en särskild sida för företag på polisens hemsida, så som det fungerar i till exempel Danmark. Ge möjlighet att bifoga bilder och videomaterial.
Kommunernas ansvar:
1. Genomför undersökningar om de lokala företagens utsatthet för brott och deras upplevda otrygghet. Involvera företagarna i framtagandet av åtgärdsplan och i det brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet.
2. Inrätta ett brottsförebyggande råd lokalt och bjud in näringslivet att delta.
3. Ingå skriftliga överenskommelser med näringslivet om samverkan för att öka tryggheten i kommunen.
4. Inkludera åtgärder mot brottslighet och otrygghet i kommunens näringslivsstrategi och handlingsplaner.
