RÄNTAN OCH INFLATIONEN

Toppekonomer: Fyra skäl att inte höja räntan: ”Verklighetsfrånvänt”

”Ur ett ekonomiskt perspektiv finns det absolut inga argument för att höja räntan”, säger Annika Winsth, chefsekonom på Nordea och får medhåll av flera tunga ekonomer som TN har pratat med. Företagaren Joakim Tuvér flaggar för att det kan bli aktuellt att dra ner på personal.

Det bästa vore om räntan låg kvar på sin nuvarande nivå den här gången, anser Annika Winsth, chefsekonom på Nordea.

– Jag menar att vi har en tydlig avmattning av den svenska ekonomin. Inflationen är på väg åt rätt håll och en svagare konjunktur talar också för att priserna kan fortsätta att dämpas. Ur det perspektivet tror jag att det är klokt att avvakta.

Enligt Nordea är det högst osäkert vad det blir för besked men banken har ändå en svag tro om att det blir en höjning.

– Men två av de fem som sitter i direktionen kommer att reservera sig. De lär inte vara överens.

Fyra skäl mot ytterligare höjningar

Hon ger fyra skäl till att hon anser att Riksbanken bör avvakta med en räntehöjning.

– Det blir allt tydligare att konjunkturen nu viker på bred front vilket får konsekvenser på arbetsmarknaden. Den är påtagligt svagare än vad Riksbanken hade med i sin senaste bedömning.

– Viker konjunkturen minskar risken för stigande priser. I Riksbankens företagsenkäter svarar företagen att de inte kan höja sina priser på samma sätt som tidigare. Det dämpade pristrycket från företagen talar också för att Riksbanken ska ta det lite mer lugnt.

– Vid det förra penningpolitiska mötet talade både Erik Thedéen och Martin Flodén dessutom för första gången om att en paus i räntehöjningarna kunde vara möjlig.

– Den fjärde faktorn är att kronan fortfarande är svag, säger Annika Winsth.

”Inflationen faller och är ett mindre orosmoment nu.”

Att konjunkturen nu går ner på bred front visar tydligt att höjningarna biter, konstaterar hon. Svenskar har i genomsnitt stora bostadslån, och 65 procent av dem har tre månaders rörlig ränta vilket gör att snabba räntehöjningar får effekt. Erik Thedéen har antytt att räntekostnaderna för hushållen börjar närma sig 90-talsnivåer. Även om räntan är låg så är skulderna mycket högre nu.

– Det börjar kännas. Ur ett ekonomiskt perspektiv finns det absolut inga argument för att höja räntan. Jag tror inte heller att det behövs ur ett inflationsperspektiv. Inflationen faller och är ett mindre orosmoment nu, säger Annika Winsth.

Under nollräntepolitiken var Annika Winsth länge kritisk till att räntan var för låg och därefter har hon varit kritisk till att Riksbanken rusar på så snabbt med höjningar.

– Om Riksbanken bestämmer sig för att inte höja nu utan tar en paus tror jag att det blir för sent att höja i februari. Konjunkturen har då hunnit försämras så mycket att Riksbanken är klar.

Arbetsmarknaden viker

Det brukar ta ungefär ett halvår innan konjunktureffekterna syns på arbetsmarknaden, förklarar Annika Winsth.

– En svag konjunktur nu betyder med andra ord att arbetsmarknaden blir mer påtagligt försämrad första kvartalet nästa år. Och redan nu ser vi att arbetsmarknaden viker tydligt.

Men hon kan också höra Riksbankens argument för en höjning.

– Det främsta argumentet för att höja räntan är att kronan fortfarande är svag och att vi då importerar mer inflation. En höjning skulle göra växelkursen lite mindre svag och bidra till att inflationen fortsätter ned.

– Ytterligare ett argument är att tjänsteinflationen, som Riksbanken tittar mycket på, fortfarande är hög. Den inhemska inflationen exklusive energi ligger på över sex procent, säger hon.

”75 mot 25 procent att Riksbanken höjer.”

Utfallet av räntebeskedet är lite mer ovisst den här gången, säger Sven-Olov Daunfeldt, chefsekonom på Svenskt Näringsliv.

– Vi tror att det är 75 mot 25 procent att Riksbanken höjer även om vi tycker att de bör avvakta. Det ekonomiska läget är bekymmersamt med rekorddeppiga hushåll och företag som går allt sämre. Byggbranschen är i fritt fall och vi ser fler och fler varsel och konkurser.

Lågkonjunkturen kan förvärras

Risken är att det förvärras och att lågkonjunkturen blir både djupare och allvarligare än vad många tror, påpekar han.

– Om företagen behöver börja varsla personal blir hushållen ännu deppigare och drar ner sin konsumtion ännu mer. Då är vi inne i en nedgående spiral och erfarenheterna från 90-talskrisen är att den kan vara svår att bryta om det går för fort. Det gör mig orolig.

”Vi är inne i ett väldigt känsligt läge och mycket pekar åt fel håll.”

Om Riksbanken lät bli att höja och i stället sa att räntetoppen är nådd hade det varit en mycket bra signal både till företag och hushåll om att räntorna sänks framöver och att krisen snart kan vara över, förklarar han.

– Ekonomi är extremt mycket psykologi och därför kan det här vara det viktigaste räntebeslutet på länge. Vi är inne i ett väldigt känsligt läge och mycket pekar åt fel håll. Det skulle behöva brytas och nu hade varit rätt läge att göra det.

Han poängterar att företag och hushåll verkligen kämpar nu.

– Det är helt orimligt att tro att företag i det här läget, när de kämpar för att överleva, skulle pressa upp priserna mer än vad deras kostnader motiverar. Det är till och med verklighetsfrånvänt.

”Inflationen är utbudsstyrd, framför allt påverkad av kostnadsökningar till följd av kriget i Ukraina.”

Inflationen är på väg ner och det är tydligt att den kommer att sjunka mycket både i november och december för att nå Riksbankens inflationsmål på två procent någon gång i början av 2024, enligt Sven-Olov Daunfeldt.

Men han tror ändå att Riksbanken kommer att hitta orsaker till att räntan ska höjas en gång till. Till exempel att kronkursen behöver stärkas och att tjänsteinflationen måste ner.

– När ekonomin bromsar in så här kraftigt finns det inget större skäl att höja räntan ännu mer. Men jag är ändå rädd för att Riksbanken gör det för att visa att inflationsbekämpningen tas på allvar.

Han anser att Riksbanken inte hade behövt ta i så mycket, och under så lång tid.

– Det gäller alltid att ta reda på vad inflationen beror på. Riksbanken för en klassisk penningpolitik och den fungerar om inflationen är efterfrågestyrd, men det är den inte. Den är utbudsstyrd, framför allt påverkad av kostnadsökningar till följd av kriget i Ukraina, säger Sven-Olov Daunfeldt.

Riksbanken kritiseras för att blicka bakåt

Robert Boije, chefsekonom på SBAB, ser sannolikheten som 50–50 att styrräntan höjs på torsdag.

Å ena sidan låg de senaste siffrorna för både KPIF, Riksbankens målvariabel, och KPIX, den underliggande inflationen rensat från energipriser, en tiondels procentenhet högre än Riksbankens prognos. Det tillsammans med den fortsatt svaga kronan borde tala för en höjning till, förklarar han.

Å andra sidan stiger arbetslösheten mer än väntat samtidigt som antalet lediga platser sjunker kraftigt. Att dessutom fyra centralbanker nyligen beslöt att hålla sina styrräntor oförändrade, talar för att låta räntan ligga kvar.

Han har kritiserat Riksbanken för att blicka för mycket bakåt och ha för stort fokus på inflationen det senaste året. Enligt Robert Boije har de räntehöjningar som redan gjorts inte haft full effekt på inflationen än.

– Jag tror att de höjningar som har gjorts är tillräckliga. Förutom att vi troligen inte har sett full effekt av redan gjorda räntehöjningar så har Sverige en räntekänslig ekonomi.

I Europa och i USA har inflationen dessutom fallit snabbare än väntat den senaste tiden, och SBAB bedömer att inflationen framöver faller snabbare även i Sverige än vad Riksbanken gör.

– Det finns en hel del som pekar åt rätt håll och som jag tycker stödjer vår bild av inflationsutvecklingen. Om det ändå blir en höjning till är det högst rimligt att det blir den sista. Osäkerheten om vart inflationen är på väg har minskat och vi kan vara hyfsat säkra på att räntetoppen har nåtts. Sen finns det förstås alltid geopolitiska risker som kan ställa till det.

En räntehöjning kommer definitivt att slå mot produktiviteten framöver, konstaterar han.

– Vi vet att investeringar i realkapital bidrar till ökad produktivitet. Det är olyckligt om företag drar ner på investeringar, kör vidare med gamla material och inte anammar den tekniska utvecklingen.

Kan tvingas dra ned på personal

Joakim Tuvér är ägare och vd på Gävle Fjärrfrakt som transporterar gods inom bland annat byggbranschen. Att företaget har mycket tillgångar och lån gör att det påverkas starkt av ränteutvecklingen.

– Räntan har gått ifrån att vara liten under många år till att bli en betydande kostnad. Så de höga räntorna slår hårt mot verksamheten redan innan det som kan tänkas komma på torsdag.

Ett av problemen är att priset på lastbilarna som Gävle Fjärrfrakt köper in har ökat med 15–20 procent på ett och ett halvt år. Utöver det har kostnaden för att finansiera dem fördubblats det senaste året.

– I vårt fall så går vi från runt 400 000 kronor till en miljon i räntekostnader bara i det sista bokslutet. För ett relativt litet företag är det väldigt stora pengar som försvinner bara i ränta.

”Efterfrågan på våra tjänster har minskat drastiskt på kort tid.”

Det gör att Gävle Fjärrfrakt har gått från att ha investerat hårt de senaste tre–fyra åren till att inte investera någonting.

– Vi har inga inneliggande ordrar, utan vi bara avvaktar och kör med de bilar vi har. Vi får reparera mer och köra med en äldre vagnpark för i det här läget vill inte vill dra på oss mer lån.

Allt dämpas i snabb takt nu, konstaterar Joakim Tuvér.

– Efterfrågan på våra tjänster har minskat drastiskt på kort tid. Det kan ju bli väldigt tufft med ytterligare en höjning som drar ner på tempot ytterligare och förvärrar lågkonjunkturen som det känns som att vi är på väg in i med hög fart.

Nästa steg kan bli att se över personalstyrkan.

– Vi är nere på en nivå när vi funderar på om det kommer att behövas uppsägningar. Det blir ju hela tiden mindre att göra. Det borde vara vår högsäsong nu men det är inte – det går på halvfart. Liksom resten av samhället går vi och väntar.

Lägger en våt filt över nyinvesteringar

Lena Kempe är delägare och vd på semesteranläggningen Daftö Resort i Strömstad. Företaget har framför allt banklån för att finansiera investeringar.

– Drivkraften att investera minskar såklart när det blir mindre lönsamt att ta banklån. Varje räntehöjning lägger en våt filt över nyinvesteringar, säger Lena Kempe.

Daftö Resort har försökt att kalkylera med ytterligare räntehöjningar, men hon frågar sig hur stora inflationsproblemen egentligen är, och om budgeten verkligen ska styras av att dämpa inflationen i stället för att göra utrymme för satsningar som blickar framåt.

– Jag kan inte avgöra om en höjning är motiverad men vi hade ju gärna har sett att Riksbanken valde att inte höja den här gången, säger Lena Kempe.

Då sänker Riksbanken räntan

Både Svenskt Näringsliv och Nordea bedömer att den första räntesänkningen kommer i september 2024. Då är det viktigt att det finns en medvetenhet om att räntan inte kommer att komma ner till de låga nivåer som gällde innan höjningarna drog igång, betonar Annika Winsth.

– Räntan kanske bottnar på 2,5 procent och hushållen måste inse att ett högre pris på pengar är här för att stanna. Det innebär att individer under 40 år behöver byta sitt ekonomiska DNA och många behöver ändra sin levnadsstil. De är indoktrinerade i den här lågräntepolitiken, de som är skuldsatta behöver varaktigt betala mer i räntor framöver.

SBAB som stack ut hakan redan i sin förra prognos och sa att den första sänkningen kunde komma redan till sommaren och gör det även i sin nya prognos.

– Det börjar ändå röra på sig och sannolikheten för sänkningar redan nästa år har helt klart ökat, säger Robert Boije.