RÄNTAN OCH INFLATIONEN

Ekonomerna: Flytande gas räddar ekonomin – så blir elpriserna i vinter

Flytande gas har stabiliserat ekonomin och höjda räntor trycker ned inflationen. Välfyllda lager borgar nu för stabilare elpriser i vinter. Det visar Industriekonomernas konjunkturrapport. ”Men flytande gas är fortfarande betydligt dyrare än rörgasen”, säger Mats Kinnwall, chefekonom på Teknikföretagen till TN.

För den som vant sig vid de senaste två årens ekonomiska mörker var dagens konjunkturrapport signerad Industriarbetsgivarna och Teknikföretagen en förhållandevis munter läsning. I alla fall om man blickar bortom nästa år.

Från fjolåret och hittills i år har ekonomin präglats av hög inflation, höga räntor, fallande tillgångspriser, och minskade disponibelinkomster.

– Vi har haft de här stora chockerna som drivit på inflationen och nu har det varit fullt fokus på att få ner den, att kyla ekonomin. Vi ser att det lyckats och att inflationen kommer ner så på så sätt rör vi oss mot en mer balanserad ekonomisk utveckling, säger Kerstin Hallsten, chefekonom på Industriarbetsgivarna, till Tidningen Näringslivet.

BNP-tillväxten beräknas bli negativ, - 0,4 procent för 2023.

– Det är en väldigt svag utveckling eftersom det ett normalt år finns en slags potential att växa med omkring 2 procent, säger hon.

Med den bromsade ekonomin kommer förstås arbetslöshet som trendmässigt ökat under hela 2023. Den bedöms fortsätta öka från 7,9 till 8,4 procent nästa år.

– Vi väntar oss en liten BNP-ökning under 2024 men en väldigt svag sådan, konstaterar Kerstin Hallsten.

Därför hoppas hon också att Riksbanken i sitt besked på torsdag väljer att lämna styrräntan oförändrad.

– Jag tror kanske att de ändå höjer nu i veckan men givet den nedgång vi ser fortsatt med inflationen och den avmattning som vi nu får i ekonomin tycker jag att man bör lämna räntan oförändrad och utvärdera effekterna, säger hon.

”Rätt beslut att inte höja räntan”

Och ett positivt besked för landets företag och privatpersoner skulle kunna vara att vänta. Nordeas prognos är förvisso att Riksbanken kommer att göra en till räntehöjning nu på torsdag men bankens chefsanalytiker Torbjörn Isaksson betonar att det är ovanligt osäkert inför räntebeskedet. Riksbanken kan mycket väl avstå från att höja, vilket i så fall vore rätt beslut enligt honom.

– Inflationen sjunker och konjunkturen har visat sig vara sämre än Riksbanken räknat med och det har manifesterat sig i att arbetslösheten ökat mer än väntat. Samtidigt signalerar Fed och ECB att de nu är klara så då tycker jag att det finns utrymme för Riksbanken att också avvakta, säger han till TN.

– Men i grundscenariot så tror jag att centralbankerna verkligen vill förvissa sig om att inflationsbrasan verkligen är släckt. Det får liksom inte ligga och pyra någonstans över huvud taget.

Hur ser du på den svenska kronan om räntan förblir oförändrad?

– Om det blir så att Riksbanken inte höjer räntan nu på torsdag kan det bli så att kronan kan tänkas försvagas lite men givet den senaste utvecklingen så behöver det inte bli en så markant försvagning. Riksbanken kommer ju också då att ha dörrarna öppna för att kunna agera i början av nästa år.

Mats Kinnwall, chefekonom hos Teknikföretagen, tror också att Riksbanken lämnar räntan oförändrad.

– Det ser lite ljummet ut i den globala konjunkturen i världen och det sätter också tonen i Sverige eftersom vår exportindustri är beroende av världen i stort. Men med tanke på all motvind, med krig, räntechocker och inflation så ser det ju anständigt ut i den globala konjunkturen, och det ger lite stöd till Sverige också, säger han till TN.

Något som är väldigt tydligt i rapporten är ekonomins koppling till energi och inte minst fossilgas. När Putin började skruva på kranen redan 2021 drevs gaspriserna upp och sedan skenade det rejält efter anfallet i februari 2022.

Självdestruktiv politik i Tyskland

När gaspriserna nu kommit ner igen har de högre räntorna börjat bita på inflationen. Europas, beroende av fossilgas både till uppvärmning, industrin och elproduktion är omfattande och därför tar de också med sig elpriserna när priset på gas stiger. Sverige har förvisso en mycket låg andel fossilgas men gaspriserna påverkar i stor utsträckning elpriserna eftersom Sverige är kopplade mot den europeiska elmarknaden, som har en tydlig koppling till gaspriser. Att vi lagt ned planerbar produktion, främst kärnkraft, i landets två södra elområden exponerar oss ytterligare. Dessutom är vi ett litet exportland som till stor del är beroende av ekonomin i övriga världen så när inflation kommer till följd av ökade gaspriser dras även Sverige med.

Tillsammans med mycket aggressiv penningpolitik under coronapandemin där världens sedelpressar gick varma är energikrisen den främsta orsaken till den ekonomiska kris vi befinner oss i, menar Mats Kinnwall.

– Det är bara att konstatera att den omläggning av energipolitik som skett särskilt i Tyskland efter Fukushima har varit självdestruktiv. Att man lägger ned kärnkraften och bygger in sig i ett beroende av rysk gas visade sig inte vara särskilt smart.

– Man kan inte sitta i knäet på skurkstater utan vi måste ha ett energisystem som fungerar årets alla dagar.

Flytande fossilgas varit räddningen

Gaspriserna har nu tydligt kommit ner jämfört med fjolåret, även om de förblir på en högre nivå än innan pandemin. Orsaken är till stor del att den ryska gasen ersatts med flytande fossilgas, så kallad LNG, som skeppas bland annat till hamnar som Tyskland rekordsnabbt byggt upp.

– Men LNG är fortfarande betydligt dyrare än den rörgas som kom genom Nord Stream så priserna lär inte komma ned till de nivåer som gällde innan pandemin, säger Mats Kinnwall.

Välfyllda gaslager tillsammans med stabila nivåer i vattenmagasinen på grund av en blöt och blåsig sommar borgar för en mer stabil elförsörjning i vinter, menar han.

Ett potentiellt hot för ekonomin är förstås kriget mellan Israel och Hamas. Om kriget sprider sig i regionen finns en risk för att inflationen stiger igen, menar Torbjörn Isaksson.

– Oljepriset skulle sannolikt gå upp kraftigt och då skulle vi få titta igenom våra prognoser och ändra på en hel del fronter. Då skulle det bli både direkta och indirekta effekter på inflationen av de högre energipriserna och troligen skulle räntorna bli högre. Det är ett orosmoln men tycks inte vara överhängande i närtid. Även relationerna mellan USA och Kina tycks ha tinat upp en del men det är kanske mer en risk på medel och lång sikt snarare än här och nu.