DET SVENSKA SKATTETRYCKET
Expert: Så gynnas Danmark av svenska flygskatten – ”Helt orimligt”
Inför valet 2018 lovade Moderaterna att flygskatten skulle slopas. Nu fem år senare har skatten ökat och det blir allt mer gynnsamt att ta flyget från Danmark i stället för Sverige, menar kritiker. ”Den hämmar svensk tillväxt”, säger Transportföretagens Fredrik Kämpfe till TN.
Att flyga från Danmark i stället för Sverige kan innebära en besparing på nästan 500 kronor per person, då man undviker flygskatten, menar Christian Ekström, vd på Skattebetalarna.
– Privatekonomiskt är det mer gynnsamt att flyga från Danmark än Sverige om man har den möjligheten. Flygskatten är egentligen bara en fiskal skatt vars enda syfte är att få in pengar till statskassan.
Han menar att flygskatten är problematisk då den inte beskattar utsläpp, utan flygstolen.
– Den gör ju ingen nytta. Och det blir särskilt ineffektivt när det blir billigare att flyga från andra länder. Det är naturligtvis dåligt.
Flygskatten, som infördes 2018, är även en hämmande faktor för svensk konkurrenskraft, menar han.
– Det är klart att i en sammanvägd bedömning om ett större bolag ska öppna ett kontor i norra Europa så är det flera olika faktorer som spelar roll. Att det både är dyrare och svårare att flyga från Sverige då är ju inte bra. Vi vet att Sveriges konkurrenskraft behöver stärkas och en svensk flygskatt är då helt fel väg att gå.
Moderaterna: Avskaffa flygskatten
Flygskatten har vid flera tillfällen kritiserats från högersidan i politiken. I budget för 2021/2022 ville Moderaterna och Kristdemokraterna pausa flygskatten, Sverigedemokraterna ville i budget för 2022 avskaffa flygskatten. I en intervju med Dagens Industri inför valet 2018 sa dåvarande moderatledaren Ulf Kristensson:
– Om man röstar på Moderaterna ska man veta vad man röstar på, och då ingår att ta bort flygskatten. Det gäller både för att vi tycker att det är en dålig skattehöjning, men också för att jag vill ha riktig miljöpolitik, inte bara symbolpolitik som låter bra men som saknar effekt för ett bättre klimat, sa han i maj 2018.
Hos Skattebetalarna fanns för ett drygt år sedan en förhoppning om att flera skatter skulle sänkas eller tas bort vid ett maktskifte, berättar Christian Ekström.
– De partier som nu sitter i regeringen och SD har tidigare varit väldigt kritiska mot bland annat flygskatten. Men nu när man sitter vid makten verkar det som att man i stället kommer att höja skatten, vilket är helt orimligt. Förhoppningarna är väl inte så stora längre, kan man väl säga.
John Hassler, professor i nationalekonomi med fokus på klimatekonomi presenterade nyligen sin utredning hur väl Sveriges klimatstrategi passar in i EU:s stora klimatpaket Fit for 55. Han lyfter fram att skatt på flyg inom EU inte påverkar utsläppen av koldioxid eftersom dessa är inkluderade i EU:s utsläppshandelssystem.
– Det är en brist att skatten är utformad som en skatt på flygstolar och inte relaterad till utsläppen, vilket snedvrider incitamenten.
Han menar att Sverige inte kan påverka utsläppen inom EU:s utsläppshandelssystem och att utsläppsbegränsningar bör läggas på så hög nivå som möjligt.
– Och det är därför det är så bra att EU nu har fattat beslut om tillräckliga styrmedel när det gäller utsläpp av koldioxid.
– Det bästa är ju att hantera utsläppen på EU-nivå, om man inte kan ha det på global nivå.
Flygskatten har ökat sedan den infördes 2018. Då betalade man 60 kronor för en enkelresa inom Sverige. Nu kostar det 69 kronor. För resor inom Europa gäller samma skatt, men skatten tas bara ut vid avresor från Sverige. För långdistansresor, till exempel till Thailand, betalade man 2018 400 kronor, nu landar det på 461 kronor. Efter höjningen med 14 procent 2023 är den svenska flygskatten en av de högsta i Europa.
"Ett mindre passagerarantal ska bära alla infrastrukturkostnader”.
Fredrik Kämpfe, branschchef på Transportföretagen Flyg, menar att flygbranschen, som resten av näringslivet, nu pressas en begynnande lågkonjunktur, en svagare kronkurs och en hög inflation. Utöver det pressas just flyget särskilt hårt av höga flygbränslepriser som handlas i dollar och en höjd reduktionsplikt.
– Dessutom finns det andra infrastrukturkostnader, som till exempel ett pandemiunderskott i systemet för säkerhetskontroller som redan lett till högre biljettpriser. Framöver kommer även flygavgiften i luftrummet stiga kraftigt av samma anledning. Och på allt detta har vi flygskatten.
Han betonar att flyget betalar för sina kostnader för infrastrukturen i luften och på marken. Detta betalas genom avgifter på flygbolagen som de i sin tur tar in genom passagerarna. Av satsningar på utveckling av statens infrastruktur går närmare 60 procent till järnväg, kring 40 procent till väg, 2 procent till sjöfart och mindre än 0,5 procent till flyg.
– Det här är en stor utmaning nu när passagerarsiffrorna fortfarande inte är tillbaka på förpanedminivåer. Ett mindre passagerarantal ska bära alla infrastrukturkostnader som dessutom ökar. Det leder till ännu högre avgifter som ytterligare fördyrar resandet med flyg och att en ond avgiftsspiral uppstår.
”Hämmar direkt svensk tillväxt och konkurrenskraft”.
Framöver kommer flygsektorns kostnader öka markant, visar beräkningar från Transportföretagen. Betalningen för utsläppsrätter, indexuppräkningen av flygskatten och EU:s inblandningsplikt för flygfotogen (ReFuelEU Aviation) kommer att medföra kostnadsökningar för det svenska flyget på minst 3,7 miljarder kronor år 2026 och 5,6 miljarder kronor år 2030 jämfört med 2019.
– Det här är stora kostnader som måste läggas ut på passagerarkollektivet, ett kollektiv som dessutom inte växer som före pandemin. Det här hämmar direkt svensk tillväxt och konkurrenskraft.
Fredrik Kämpfe, menar att flygskatten innebär att svenska flygplatsers konkurrenskraft försämras samtidigt som klimatet inte blir bättre.
– Det är ingen klimatskatt då den inte styr på utsläpp. Den styr på fenomenet. Så egentligen är det en skatt på resande, på din semester och på företagens behov av att få in utländsk kompetens. Det är faktiskt en vanlig missuppfattning att flygskatten finansierar flygsektorns omställning. Men man ska komma ihåg att inget av det går till flygets omställning. Flygskatten är en rent fiskal skatt.
Han lyfter fram att flygskatten bara tas ut för flyg som lyfter från svenska flygplatser vilket leder till en snedvridning av konkurrensen i förhållande till andra länder.
– Flygskatten har sedan den infördes dragit in nära sex miljarder kronor till statskassan från svenska passagerare. Det är pengar som flygnäringen gått miste om. Man ska ha i åtanke att flyget generellt har en låg marginal och att det är stenhård konkurrens från andra länder om passagerarna. När reseströmmarna går någon annanstans än till Sverige påverkas hela vår ekonomi negativt.
Tillgängligheten till Arlanda har försämrats
Mellan 2018 och 2023 har antalet flyg och flyglinjer till Arlanda från utlandet minskat med 25 procent. Under samma period minskade även inrikesflyg med 32 procent, visar en analys som gjorts av Copenhagen Economics i samarbete med SEO Economic Research på uppdrag av Visit Sweden, Region Stockholm och Swedavia.
– När flygbolagen ska välja var de vill lägga sina flygrutter så ser de självklart över lönsamheten och då faller ju länder som har flygskatt bort och det är det vi ser när linjerna från Arlanda minskar.
– Flygskatten försämrar konkurrensvillkoren för svenska flygbolag. Detta samtidigt som till exempel Kastrup har fått ett gott rykte vilket ökar möjligheterna för Köpenhamn och Danmark att locka till sig företag och kompetens.
TN har sökt statsminister Ulf Kristersson och finansminister Elisabeth Svantesson.
