DET SVENSKA SKATTETRYCKET

Professorn: Dags att slopa flygskatten – ”Greenwashing”

Flygskatten är verkningslös, ineffektiv och ett typiskt exempel på politisk greenwashing, menar professor Runar Brännlund. "Skatten har helt spelat ut sin roll", säger Anna Wilson på SAS till TN.

Runar Brännlund, professor emeritus på Handelshögskolan vid Umeå universitet, var en av de som var kritiska mot flygskatten redan innan den infördes 2018.

– Det finns flera skäl till att jag har varit kritisk mot flygskatten. Framför allt handlar det om att den är verkningslös och ineffektiv.

– Flyget ingår redan i det europeiska utsläppshandelssystemet vilket innebär att om vi flyger mindre på grund av en flygskatt så frigörs utsläppsrätterna. Detta innebär att utsläppen inte påverkas, de bara flyttas.

Även Lars Resare, hållbarhetschef på det svenska flygbolaget BRA, menar att flygskatten inte skapar incitament för flygbranschen att ställa om.

– Då den inte beskattar utsläppen så premierar skatten inte omställningen utan den gör bara flyget dyrare.

– Efter pandemin har vi förnyat hela vår flygplansflotta och sänkt utsläppen med över 20 procent på en jämförbar sträcka. Men trots detta så betalar vi lika mycket i flygskatt som innan vi sänkte utsläppen, det är inte rimligt. I stället för den extra kostnaden som flygskatten innebär skulle vi kunna använda de pengarna till att köpa biobränsle eller andra typer av åtgärder för att ytterligare reducera vår klimatpåverkan.

Flygbranschens kostnader kommer öka framöver

Framöver kommer flygsektorns kostnader öka markant, visar beräkningar från Transportföretagen. Betalningen för utsläppsrätter, indexuppräkningen av flygskatten och EU:s kvotplikt för hållbara flygbränslen (ReFuelEU Aviation) kommer att medföra kostnadsökningar för det svenska flyget på minst 3,7 miljarder kronor år 2026 och 5,6 miljarder kronor år 2030 jämfört med 2019.

– När vi planerar nya flygrutter så tar vi givetvis in alla kostnadselement in i beräkningarna. Flygskatten blir då självklart en parameter som styr huruvida en flyglinje är lönsam eller inte.

Nästa år kommer den nya tilldelningen för flyget minska kraftigt i det europeiska utsläppshandelssystemet.

– Alla aktörer som är i den handlande sektorn får ju släppa ut mindre och mindre då de utsläppsrätter som finns på marknaden blir färre och färre.

– Det betyder alltså att det blir dyrare och dyrare att göra samma utsläpp som man gjort tidigare. Det i sig gör ju också att det blir en högre kostnad per flygbiljett som då styrs av hur mycket utsläppsrätter som finns och vad de kostar på marknaden.

Han menar att det finns en konsensus kring att de klimatpåverkande utsläppen måste sänkas.

– Då det redan finns ett utsläppshandelssystem på europeisk nivå kan man fundera på om vi behöver nationell skatt som inte har någon klimatstyrande effekt.

– Man kan väl tänka sig att ett klimatrelaterat styrmedel ska stå i relation till den klimatpåverkan som skapas.

”De små marginalerna som flygbranschen redan har blir ännu mindre”.

Lars Resare menar att de europeiska regelverken är utformade på ett bättre sätt och skapar möjligheter för företagen att ställa om.

– Om vi till exempel satsar på flygplan som använder mindre energi och därmed har lägre utsläpp så blir ju den investeringen mer lönsam i utsläppshandelssystemet. Men flygskatten har ju tyvärr inte den effekten eftersom det är samma skatt vad man än gör.

Anna Wilson är ansvarig för externa relationer på SAS. Hon menar att den svenska flygskatten skapar en kostnadsmässig konkurrensnackdel för det svenska flyget, framför allt för inrikesflyget, utan att på något sätt bidra till att ställa om flyget och uppnå Sveriges och flygets klimatmål.

– Om man ska ha en flygskatt hade det varit bättre om pengarna öronmärkts för att hjälpa industrin att ställa om till ett mer hållbart resande men så är den inte utformad. De små marginalerna som flygbranschen redan har blir ännu mindre.

– Rätt väg för ett hållbart flyg går genom forskning och utveckling i ny teknik och satsningar på produktion av biobränslen, inte genom beskattning.

Flygskatten är en betydande del av den totala kostnadsbilden som ingår när SAS utvärderar befintliga rutter och nya, konstaterar hon.

– Det svenska inrikesflyget är sedan flera år tillbaka hårt pressat av ökade kostnader och osäkerhet kring framtida efterfrågan. En svensk flygskatt gör det svårare för SAS och andra inrikes operatörer att fortsätta erbjuda god tillgänglighet till, från och inom Sverige.

Mellan 2018 och 2023 har antalet flyg och flyglinjer till Arlanda från utlandet minskat med 25 procent. Under samma period minskade även inrikesflyg med 32 procent, visar en analys som gjorts av Copenhagen Economics i samarbete med SEO Economic Research på uppdrag av Visit Sweden, Region Stockholm och Swedavia.

Anna Wilson menar att flygskatten, tillsammans med otillräcklig infrastruktur och frånvaro av ny teknik har försvagat Arlandas konkurrenskraft gentemot övriga nordiska huvudstadsflygplatser. När Arlanda nu är i färd med att uppdatera infrastrukturen och därmed stärka sin produkt är det avgörande att Sverige också kan skapa rimliga och konkurrenskraftiga villkor på kostnadssidan, menar hon.

”Du kan flyga på luft men måste ändå betala flygskatt”.

– Med gemensamma regler för flyget och dess kostnader på EU-nivå har flygskatten helt spelat ut sin roll.

– Tillsammans med övriga kostnadsökningar som nu drabbar det svenska flyget får Sverige svårare att behålla nya linjer och skapa förutsättningar för nya.

Anna Wilson lyfter fram att ansvaret för den globala uppvärmningen inte enbart kan tillskrivas en enskild sektor.

– Många industrier bidrar till den globala uppvärmningen. För att hantera utmaningarna och minska utsläppen arbetar flygbranschen med att bland annat införa mer moderna och bränslesnåla flygplan och utforska alternativa bränslen.

Professor: Flygskatten borde slopas

Runar Brännlund menar att flygskatten inte ger branschen incitament till teknikutveckling eller gynnar en övergång till mer miljövänliga bränslen.

– Jag brukar skämta och säga att du kan flyga på luft men måste ändå betala flygskatt.

– Flygskatten gör inte heller någon skillnad på om du flyger från Stockholm till Malmö, eller Stockholm till Spanien. Det gör alltså ingen skillnad på hur långt du flyger inom Europa.

Han beskriver flygskatten som politisk greenwashing.

– Det betyder att man målar skatter gröna. Det innebär i princip att man inför en skatt med syftet att rädda världen eller miljön, men att den egentligen är helt fiskal. Man gör det för att kanske få en större acceptans för att införa en ny skatt. Flygskatten är ett typiskt exempel på politisk greenwashing.

– Det är en ineffektiv skatt. Flygskatten borde slopas.

Flygskatten har inte varit uppe i den politiska diskussionen under de senaste åren, men under slutet av 2023 har fler och fler börjat rikta stark kritik mot skatten.

Bland annat publicerades nyligen en debattartikel i Dagens Nyheter med budskapet att fasa ut flygskatten där en rad näringslivstoppar, bland annat Investors ordförande Jacob Wallenberg och Icagruppens vd Nina Jönsson, skrev under.

Nyligen kunde Dagens Industri berätta att Sverigedemokraterna vill utreda ett borttagande av flygskatten.

– Jag vill ha upp flygskatten på bordet, sa Oscar Sjöstedt, Sverigedemokraternas ekonomiskpolitiska talesperson, till tidningen då.