DET SVENSKA FÖRETAGSKLIMATET
Forskning visar: Så skapar du livskraft i din kommun
Hur förvandlar man en utdöende bruksort till en livskraftig och företagsam plats? Ny forskning om företagsklimatet i Markaryd kan ge svaret. ”Det handlar om vilja och att inse att det behöver göras något, säger Carin Holmquist, professor Emerita vid Handelshögskolan i Stockholm.
Bakom rapporten ”Tillsammans gör vi varandra bättre. En studie av företagsklimatet i Markaryd” står Carin Holmquist och Leif Lindmark, professor Emerita och Emeritus vid Handelshögskolan i Stockholm.
De har tittat på hur Markaryds kommun, belägen i sydvästra hörnet av Småland, kunde gå från att vara en bruksort med svagt företagsklimat till att ligga topp femton i Svenskt Näringslivs ranking Lokalt Företagsklimat.
Så vilka är nycklarna? På ett seminarium om studien anordnat av Entreprenörskapsforum lyfter rapportförfattarna bland annat att det är viktigt att engagera allt från kommunpolitiker, tjänstemän till både små och stora företag för att förbättra företagsklimatet.
– Alla aktörer måste känna sig delaktiga. Det är viktigt att nätverken går både horisontellt och vertikalt. I Markaryd var till exempel en så liten verksamhet som en tebod fullt medveten om kommunens företagarpolitik som de stora företagen var, säger Carin Holmquist.
– Mötesplatser är viktiga för företagsklimatet. Det är viktigt att agera tillsammans, inte minst i små kommuner som är resurssvaga. Att kunna engagera många olika aktörer för att få tillgång till både kompetens och resurser, fyller Leif Lindmark i.
”Det är möjligt att få ett näringsliv att växa fram ur bruksmiljö”
Markaryds resa mot ett bättre företagsklimat startade 2002, när kommunen bestämde sig för att börja samarbeta med företagen. Sen dess har man gått från rankingplacering 200 till 14, höjt sitt sammanfattande omdöme från 3,2 till 4,4 och höjt servicen från kommunen från 2,9 till 4,0.
En starkt bidragande faktor har varit kommunens inställning till företagen, förklarar rapportförfattarna. Både politiker och tjänstemän har gjort sig tillgängliga och prioriterat att vara ute och träffa företagen.
– Markaryd visar att det går att förbättra sitt företagsklimat, och att det är möjligt att få ett näringsliv att växa fram ur en bruksmiljö. Det handlar om vilja och att inse att det behöver göras något, säger Carin Holmquist.
– Det är viktigt att kunna acceptera att det finns ett svagt företagsklimat. Det går att förändra attityder och förbättra service. Det är ingen lätt process men det går. Sen ska man poängtera att det inte betyder att kommun och företag sitter i varandras knän, utan de har tydliga roller, men de samarbetar, säger Leif Lindmark.
Lätt att säga nej som myndighetsperson
Bengt-Ove Olsson är stabschef i Markaryds kommun. Han förklarar att det gäller att hela tiden ”luta sig framåt” som kommun, och jobba med de bitar där det finns förbättringspotential.
– 2022 låg vi på plats 252 i rankingen vad gäller påverkan av brottslighet på företagen. Jag och näringslivschefen ordnade då lunchträffar med företagen tillsammans med kommunpolisen där företagen fick berätta hur de upplever tryggheten, säger han på seminariet.
– Vi hade en dialog och frågade vad vi kan göra för att stötta företagen. Det var väldigt effektfullt, vi förbättrade oss 46 placeringar på ett år.
Bengt-Ove Olsson menar att det handlar om att försöka hitta framkomliga vägar tillsammans med företagen.
– Det är lätt som myndighetsperson att säga nej till olika förslag. Men man får sätta sig ner med företagen och hitta lösningar. I stället för ett 35-våningshus kanske de kan bygga ett 25-våningshus, säger han.
Politiken måste sätta ramar
Björn Lindgren är avdelningschef för Lokalt företagsklimat och SME på Svenskt Näringsliv. Han delar Carin Holmquist och Leif Lindmarks analys av vad som varit framgångsrikt i Markaryd.
– Mötesplatserna som lyfts fram i rapporten är jätteviktiga. Företagen känner att de har en nytta av att vara där, och att de kan komma med inspel direkt till kommunen, säger han.
– Kommuner som har ett bra företagsklimat jobbar normalt aktivt med att analysera undersökningar och även verksamhetsdata som finns att tillgå. De fördjupar sig i informationen tillsammans med näringslivet, och kommer tillsammans fram till vilken riktning dom tänkbara lösningarna kan vara.
