ENERGIPOLITIK

Dystert rekordår för kol – väntas nå all time high

Konsumtionen av kol i världen haltade under pandemin men har gått som tåget sedan dess. I år väntas energislaget nå all time high för att därefter långsamt minska. Kol för industri och metallproduktion beräknas dock öka.

Världens mest koldioxidintensiva energikälla, kol, ökade under 2022 med 4 procent till totalt 8,42 miljarder ton och utvecklingen under 2023 väntas bli en ökning med 1,8 procentenheter till 8,54 miljarder ton världen över. Det visar International Energy Agency (IEA):s nya rapport, ”Coal 2023 – Analysis and forecast to 2026”.

Under pandemin tappade kol, precis som andra energislag, på grund av minskad efterfrågan i den globala industrin, men sedan 2021 har energikällan varit på uppgång.

”År 2022 nådde den globala kolefterfrågan sin högsta nivå någonsin. I dag förblir kol den största energikällan för elproduktion, stålframställning och cementproduktion – och behåller en central roll i världsekonomin. Samtidigt är kol den största källan till människoskapade koldioxidutsläpp, och att begränsa konsumtionen är avgörande för att uppfylla internationella klimatmål”, konstaterar IEA.

Ökningen drevs främst av Kina och Indien som ökade konsumtionen med 4,6 respektive 9 procent. En utveckling som väntas fortsätta under 2023 där mer avancerade ekonomier väntas minska sin konsumtion kraftigt, omkring 20 procent i EU och USA men som vägs upp av ökningar i andra länder, exempelvis Kina, Indien, Indonesien, Vietnam och Filippinerna. Dessa länder står tillsammans för 70 procent av kolkonsumtionen.

En historisk vändpunkt skulle dock kunna komma snart, noterar IEA, främst som ett resultat av den strukturella minskningen av kolanvändningen i utvecklade ekonomier och en svagare ekonomisk utsikt för Kina, som också lovat att nå utsläppstoppen före 2030.

”Dock återstår viktiga frågor, inklusive när efterfrågetoppen kommer att inträffa, på vilken nivå, och hur snabbt konsumtionen kommer att minska efter den punkten”, konstaterar IEA.

Beräknas minska inom elektricitet – öka för annan användning

Inom elektricitet stod kolkraft för 36 procent av totalen och förblev den största källan i världen, bland annat drivet av höga gaspriser som ökade användningen av kol för elproduktion samt en svag prestation överlag från kärnkraft. Kärnkraft minskade med 141 terawattimmar och kolkraft ökade med 141 terawattimmar, noterar IEA.

Framöver räknar de med att kolkraft för elektricitetproduktion minskar med fem procent under en treårsperiod drivet av utvecklingen av kärnkraft och förnybara energikällor.

Stenkol och brunkol används däremot även i en rad andra processer, inte minst industriella sådana och när det gäller denna typ av kol för andra ändamål än elektricitet räknar IEA med en mindre ökning på 58 miljoner ton eller 1 procent årligen fram till 2026. En stor ökning noterades under 2022 inte minst i Kina och särskilt i ASEAN-länderna där förbrukningen ökade med 51 procent.

Denna exceptionella ökning drevs huvudsakligen av tillväxt i Indonesien där kolkonsumtionen på totalen ökade så mycket som 32 procent till 49 miljoner ton. Detta främst kopplat till att kolet används som reduktionsmedel och indirekt kraftproduktion för framställning av nickel, som rampats upp för att möta den globalt ökande efterfrågan på batterier.

Kol, gas och olja står alltjämt för ner än 80 procent av världens konsumtion av energi.